EFG-härvan: Skandalchefen fick nytt toppjobb

Schweiziska banken EFG pekar ut Olsson som den ansvarige på kommunen som affären gjordes upp med.

Kommunen förlorade mångmiljonbelopp på investeringen i amerikanska kommunobligationer via EFG.

Investeringen gjordes år 2004 med Magnus Olsson som kommunens ansvarige finanschef.

Nu är Olsson finans- och ekonomichef på kommunens helägda elbolag Öresundskraft.

Trots många försök och lämnade meddelanden, går det inte för Realtid.se att få tag på Olsson.

När han till slut hör av sig efter flera dagar vill Olsson till att börja med inte diskutera saken, utan hänvisar till kommunen.

– Jag vill i princip inte uttala mig, och tycker inte att jag behöver blanda mig i det här, säger han.

Olsson förklarar dock till slut att han bytte jobb redan i maj 2006, långt innan förlusten uppstod i början på 2008.

– Det hade inget att göra med EFG-investeringen. Öresundskrafts tidigare ekonomichef slutade, och de behövde en ersättare, säger han.

Enligt uppgifter från skattemyndigheten hade Olsson en inkomst av tjänst på 838.419 kronor för inkomståret 2006, jämfört med 518.399 kronor 2005.

Olsson tillbakavisar misstankar om att han gjort vidlyftiga investeringar med kommunens pengar, och bytt till ett mera välbetalt jobb innan förlusterna bröt ut.

– Ökningen beror bara på att jag hade inarbetad semester- och övertidsersättning som jag fick ut när jag bytte jobb. Själva månadslönen är ungefär densamma som jag hade tidigare. Och det är inga fantasilöner man får hos kommunen, säger han.

Enligt Helsingborgs kommun tjänade Olsson 43.000 kronor i månaden under sin sista tid som finanschef i kommunen.

Inom ramen för sitt nya jobb sitter han i ett antal styrelser i olika bolag som ägs av Öresundskraft. Men Olsson anger att han inte får några feta extra styrelsearvoden för det.

– Det är interna uppdrag som inte är arvodesberättigade.

I det nya jobbet har inte Olsson längre hand om att placera några överskottspengar, vilket han gjorde på kommunen.

– Öresundskraft har inga medel att placera.

Hur ser du på EFG-förlusten i efterhand?

– Det är naturligtvis beklagligt.

Vems är felet?

– Det får du fråga kommunen om, men man kan inte säga att det är någon enskilds fel. Det är den finansiella härdsmältan i USA.

– Det är en extrem situation som hänt. Det finns alltid risker, och sannolikheten för att det här skulle inträffa var extremt låg.

Olsson poängterar även att många har missförstått det hela, och verkar tro att hela investeringen på 60-70 miljoner kronor gått förlorad.

– Den egentliga förlusten för skattebetalarna uppgår till 15 miljoner kronor, även om det fortfarande handlar om stora pengar, säger han och förklarar det mindre beloppet med att en del av de planerade återbetalningarna på den totala investeringen hann erhållas, och att den större delen av den totala investeringen gjordes av stiftelser som kommunen förvaltade och inte av kommunen själv.

Har det förekommit några oegentligheter i samband med EFG-investeringen?

– Det har jag inte hört. Jag har svårt att se att det skulle vara så.

En fråga är hur kommunen kunde göra EFG-investeringen, trots att den innebar att man underskred den tillåtna andelen speciella investeringskonstruktioner utan garanti att få tillbaka pengarna.

– Det godkändes i en revision år 2005, säger Olsson.

Utomstående revisionsbyrån Öhrlings rådfrågades och kom i sin rapport fram till att en del av de konstruktionerna kan anses vara obligationer, och då överskreds inte gränsregeln.

Olsson håller med om att EFG-investeringen inte kan betraktas som en obligation.

– Men andra strukturerade investeringar kunde enligt Öhrlings klassificeras som obligationer. Det är en svår gränsdragningsfråga, säger Olsson.

Har du undvikt att tala med oss för att du var upptagen eller för att du tyckte det skulle vara obehagligt?

– Både och. Men jag har inte haft mycket att säga.

– Det känns lite som personangrepp. Det är inte trevligt när man pekas ut och det frågas om lönenivåer.

Men det är väl inget problem om man inte har något att dölja?

– (Skrattar) Det är som att säga ”jag lydde bara order”.

– Nej, jag har inget att dölja. Men det kan lätt bli en orättvis bild. Det beror på hur man tolkar det.

Har EFG kommit som välslickade finansmänniskor och lurat på kommunen investeringar? Eller gett kommunens ansvariga mutor för att göra investeringarna?

– Nej, det finns inga belägg vad jag känner till för sådana insinuationer, säger Olsson.

Kommunen har enligt Olsson under lång tid haft särskilda investeringskonstruktioner vid sidan av vanliga aktier och obligationer, ända sedan mitten på 90-talet.

– Från början hade vi mest aktier, säger han och anger att kommunen tack vare de särskilda investeringskonstruktionerna lyckats minska risken rejält.

– Det var ett syfte med den nya strategin. Sedan har några av konstruktionerna varit mindre lyckade. Och visst är det stora belopp som förlorats nu senast, men överlag har vi tjänat pengar på kapitalförvaltningen till lägre risk sedan vi började investera i särskilda investeringskonstruktioner, säger Olsson.

I vilken utsträckning tar du själv ansvar för förlusterna för EFG-investeringen?

– Investeringen gjordes år 2004, och om det var något som jag gjort fel skulle andra ha vidtagit åtgärder efter det i så fall.

– Det är ju inte så att EFG-investeringen gjordes i förra veckan precis. Den har funnits ganska länge.

Ingen annan protesterade?

– Nej, uppenbarligen inte.

– Men man måste också beakta att det som har hänt är en extrem situation, säger Olsson.

Han medger att man inom kommunen var medveten om att de belånade obligationer som ingick i EFG-investeringen, skulle tvångsförsäljas om obligationerna sjönk ner i värde till en viss nivå. Och att man antog att det skulle kunna bli så att värdet nästan skulle sjunka ner till den nivån.

– Vi trodde inte att det skulle kunna hända på marknaden att det sjönk hela vägen ner, men nu blev det så.

– Det blev så att investerarna på marknaden var beredda att betala extra för att slippa beskattningsbefrielse, även om det bara var under en kortare stund, säger Olsson.

EFG-investeringen var en särskild investeringskonstruktion som består av ett antal positioner i olika värdepapper och finansiella instrument i syfte att uppnå vissa egenskaper.

I USA behöver inte investerare betala skatt för amerikanska kommunobligationer, och EFG-investeringen syftade till komponera ihop en konstruktion för att tjäna pengar på att kommunobligationerna var lågt värderade jämfört med vanliga, beskattade obligationer.

Det oväntade var att de amerikanska kommunobligationerna sjönk så mycket i värde att deras avkastning blev så hög jämfört med vanliga, beskattade obligationer att det verkade som att investerarna betalade extra för att betala skatt på avkastningen.

EFG har tidigare bedyrat sin oskuld för Realtid.se vad gäller förluster på investeringarna som drabbade flera svenska kommuner. EFG har visat ett brev som kommunerna enligt banken skrev på innan investeringarna gjordes. Av brevet framgick att investeringen kunde går förlorad.

Magnus Olsson hör av sig och kokar över av ilska efter en genomläsning av artikeln i sin första version.

– Om ni publicerar den här artikeln kommer jag nog att vidta åtgärder. Det här är personangrepp, säger han och pekar på uppgifterna om hans inkomst.

– Det har inte något med saken att göra. Vad är det för allmänintresse med det? Det här är personligt förtal, säger Olsson och anser att artikeln är orättfärdigt insinuerande.

– Den här artikeln är ett journalistiskt lågvattenmärke. Det är fruktansvärt, riktigt illa.

– Det här är hemskt. Vad har en persons inkomst med saken att göra?

– Den här typen av journalistik är riktigt, riktigt illa.

I artikelns första version fanns även uppgifter om vilken bil Olsson kör.

– Och vad har det med saken att göra. Det har inget allmänintresse. Det här är rent trams.

– Varför i hela världen skriver ni så här?

– Jag vill att ni stryker alla mina uppgifter om personliga saker. Det har inte med sammanhanget att göra.

Han anser att artikeln är felaktigt insinuant om att han bytte jobb och inte hörde av sig på flera dagar.

– De här vinklingarna är extrema och insinuanta, säger Olsson.

– Och vad har mina inkomstuppgifter från skattemyndigheten att göra? I så fall borde ni ange lönerna för alla kommunstyrelsens tjänstemän. Varför har ni med min inkomst och inte någon annans?

– Om ni över huvud taget vill uppfattas som seriösa skulle artikeln ha en helt annan vinkel.

– Att jag skulle tycka det är obehagligt att prata med er, vad är detta? Ni borde skämmas!

– Jag förstår inte vad ni håller på med. Det här är sensationsjournalistik. Det känns inte seriöst. Ni visar sällsynt dåligt omdöme. Det är oförskämt!

– Artikeln innehåller väldigt märkliga saker. Det skulle inte ha behövts några siffror i artikeln. Ni skulle få fram samma budskap utan siffror.

– Det här känns som ett personligt påhopp.

Ian Hammar

[email protected]

08-545 871 30