Den europeiska centralbankschefen Jean-Claude Trichet ryter nu till om de höga ersättningsnivåerna till företagsledare runt om i Europa.
ECB-chef tar ton mot chefslöner

Hans kritik kom samtidigt som han poängterade vikten av generellt måttliga löneökningar inom valutaunionen.
– Vi måste hålla koll på dessa höga ersättningar som har svårt att accepteras av folket i våra demokratier, vare sig det är på den här sidan av Atlanten eller den andra, sade Jean-Claude Trichet, chef för den Europeiska Centralbanken, ECB, under ett anförande i Europaparlamentet i onsdags.
Uttalandet kom i ljuset av den starka kritik som riktats mot ett antal ersättningar till höga företagsledare i främst Tyskland och Frankrike. Att ECB-chefen ryter till nu är förmodligen inte heller någon tillfällighet.
I flera länder inom euro-området stundar stora avtalsförhandlingar på arbetsmarknaden, och Trichet har mer än en gång poängterat vikten av mycket måttliga generella löneökningar.
– Hamnar avtalen på en högre nivå än väntat hotas prisstabiliteten, varnade Trichet, enligt Financial Times.
Enligt ECB ska löneavtalen i euro-länderna reflektera ländernas höga arbetslöshet liksom de utmaningar som länderna möter när det gäller konkurrens och produktivitet. Detta är detsamma som mycket måttliga – eller inga – generella löneökningar.
Att samtidigt kritisera de höga ersättningarna – ibland otroligt höga ersättningarna – som vissa europeiska företagstoppar tillskansat sig det senaste året är naturligtvis ett sätt för ECB och Trichet att vinna gehör för sin ståndpunkt.
Trichet nämnde inga specifika utbetalningar, men i Tyskland har de över 100 miljoner kronor som betalats ut till Deutsche Banks chef Josef Ackerman, samtidigt som banken annonserat personalminskningar, lett till stor indignation. Ett annat exempel är de 120 miljoner som Antoine Zacharias fick i avgångsvederlag när han tvingades bort från ordförandeposten i franska Vinci.
ECB har som mål att inflationen i euro-området inte ska överstiga 2 procent. För närvarande (februari) ligger inflationen på 1,8 procent. Bankens korta styrränta, den så kallade reporäntan, ligger på 3,75 procent.
Realtid.se
redaktionen@realtid.se





