Drömavtal nära för superfönsterbolag

Airglass AB i Staffanstorp i Skåne har endast fyra anställda och en omsättningen är förhållandevis blygsam – cirka 3,5 miljon om året. Företagets överlevnad har hitills till stor del handlat om produktutveckling och förmågan att skaffa forskningsbidrag. Men Airglass har en enorm framtidspotential. I hela EU, Mellanöstern och Asien står kunderna redan i kö efter Airglass – fönstret som isolerar tre gånger så bra som ett vanligt treglasfönster.

Råvaran har man under många år sålt till rymd- och läkemedelsindustrin samt till forskning och det är först nu som det börjar lossna på allvar.

Just nu är Airglass inne i slutförhandlingarna om samarbete med en av landets största fönstertillverkare.

I dagsläget kan Airglass inte komma upp i de kvantiteter som krävs för att tillfredställa byggmarknadens behov.

– Vi behöver alltså kapital för att kunna bygga upp en komplett industri, säger Leif Gullberg, vd och projektledare på Airglass AB. Och nu ser det alltså ut som om det skulle vara på väg att lösa sig genom samarbete med det stora fönsterföretaget. Leif Gullberg vill inte nämna något namn eftersom förhandlingarna är inne i det känsliga slutskedet.

Leif Gullberg är också företagets grundare. I botten är han ingenjör i teknisk fysik och produkten Airglass har han arbetat med sen mitten av 1980-talet.

–Airogel, som grundmaterialet heter, har i olika former funnits tidigare, berättar Leif Gullberg. Vad vi arbetat med under flera år är dels att förädla materialet, dels att utveckla en tillverkningsmetod med vilken vi kan komma upp kvantiteter som gör att Airglass går att använda praktiskt.

På den förädlingsmetoden har Airglass patent.

För ett tag sen fick Airglass 1,9 miljoner kronor från EU. Pengarna var öronmärkta för utveckling av ett bättre isolerande fönster.

– Vi har kommit en bra bit på vägen, säger Leif Gullberg. I en specialkonstruerad brännugn kan vi i dag infatta Airglass i en färdig fönsterkassett. Men vår tillverkningskapacitet är fortfarande förhållandevis låg. Därför hoppas vi mycket på vår nya, tilltänkta samarbetspartner.

Airglass som material består av några procent kiseldioxid och – ingenting. Det vill säga luft. Det ohärdade materialet är helt poröst och tål knappt att man vidrör det. Men i härdat tillstånd, för fönstertillverkning, hårdnar det och avger ett metalliskt ljud om man släpper en bit mot hårt underlag.

Det är det härdade materialet som läggs in mellan glasskivorna i ett vanligt tvåglasfönster. Isoleringsförmågan blir då tre gånger högra än i ett konventionellt treglasfönster.

Dessutom blir fönstren betydligt lättare eftersom Airglass i praktiken inte väger någonting.

– Med gängse metoder är det inte ens mätbart, säger Leif Gullberg. Men man kan säga att en skiva Airglass väger obetydligt mer än motsvarande mängd luft.

– Det arkitektoniska modet när det gäller offentliga byggnader, säger Leif Gullberg, handlar mycket om stora glasytor. Det här skapar enorma isoleringsproblem, såväl mot kyla som värme. Kostnaderna för uppvärmning, och nedkylning via AC, är i dag astronomiska.

– Med Airglass skulle problemet vara i det närmaste eliminerat.

Produkten från Airglass i Staffanstorp går att förädla till en rad olika konsistenser. Bland annat används råvaran för tillverkning av en tunn isoleringsfilt.

Men också inom rymdindustrin använder man Airglass. På rymdkapseln Stardust som NASA för en tid sen plockade ner efter dess långa resa på jakt efter stjärnstoft, är de stora fångstvingarna tillverkade av aerogel.

–Dammet, som hittills kostat minst 1,6 miljarder att forsla till jorden, kan kanske så småningom hjälpa oss att förklara universums och livets uppkomst, säger Leif Gullberg.

Per Ericson

frilansjournalist

[email protected]