"Domare borde blogga mer"

Även om sanningen segrar i slutändan borde fler domare ge sig in i bloggdebatter. Det skulle leda till allmänt ökat förtroende för rättsväsendet. Att jurister också finns på nätet skulle kunna bidra till att höja den allmänna kunskapsnivån i ett samhälle som blir allt mer juridifierat. Det är en av huvudpoängerna i ett anförande som Jan Rosén höll i dag på Svensk Juriststämma.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

På internet härjar falska antaganden som får snabb spridning i diverse bloggar, menar Rosén. Det typiska sättet att skriva bloggar på – snabbt, enkelt och ibland med åsikter i fokus snarare än fakta – är inte typiskt för just jurister, påpekar Rosén. Ändå, och just därför, borde de ta större plats på nätet.

Att samhället har blivit mer juridifierat innebär ett vidgat spelrum för att ifrågasätta domare och jurister.

– Man blir föremål för närgången granskning, också på det rent personliga planet, säger Rosén och hänvisar till jävsanklagelser mot domare i Pirate Bay.

Rosén menar att debatten kring jävsfrågor handlade om helt irrelevanta saker såsom vem känner vem, vem går på vilka föreningsmöten. Rosén tar upp en del ur Europakonventionen; att en domares handlande, tänkande och attityd måste vara helt objektiv i förhållande till parterna.

Men det finns inte bara en subjektiv opartiskhet, utan också en objektiv opartiskhet och för att motverka tveksamheter borde fler från det juridiska etablissemanget höja sina röster på internet.

Rosén citerar: ”Justice must not only be done, it must also be seen to be done” – rättvisa måste också framstå som korrekt inför allmänheten.

Om någon, och detta menar Jan Rosén händer ofta inom bloggvärlden, sprider felaktigheter och rena missuppfattningar, så är det ändå av viss betydelse för uppfattningen av ett pågående mål – också om obefogade tvivel om en domares rättrådighet frodas så skadas förtroendet för rättskipningen.

Och visst, menar Rosén, förekommer mycket irrelevant information om vad till exempel jäv rimligen kan handla om.

– Det var till exempel rent nonsens att en av domarna i Pirate Bay- målet skulle ha varit jävig. Men om allmänheten ändå får uppfattningen att något otillbörligt skedde, så påverkar det allmänhetens förtroende för rättsväsendet.

Jan Rosén talar av egen erfarenhet. Han är ordförande i Svenska föreningen för upphovsrätt. I samband med Pirate Bay-målet skrev han debattartiklar och snart kom påståenden på nätet om att även han var jävig. Rosén googlade sig själv vid något tillfälle och tog först illa vid sig av grovt tillyxade omdömen mot hans person såsom förment jävsgrundande.

Och här, menar Rosén, råder en missuppfattning om vad objektivitet innebär.

– Domare och jurister får vara med i intresseföreningar och engagera sig i andra saker och ändå behålla sin neutralitet. Man kan inte jäva ut en person för att den har fördjupat sig inom ett intresseområde som han eller hon finner extra intressant.

En domare kan också, betonar Rosén, ogilla en lag men ändå förstå hur man ska tillämpa den. Detta ligger i domarens kompetens.

– I Pirate Bay- fallet kom det fram att domaren inte gillade vissa fenomen. Men en domare måste kunna ha en personlig uppfattning. Det finns ingenting som hindrar en domare från att vara politiker och kandidera till riksdagen och således öppet redovisa sin vilja att förändra till exempel lagstiftningen på ett visst område.

Över lag, menar Rosén, finns en uppfattning om att domare ska ta särskild hänsyn i uppmärksammade mål.

– Från min horisont är det en konstighet. Varför ska man agera på ett särskilt sätt när ett mål får uppmärksamhet? Jävsfrågan kan inte avgöras av uppmärksamheten.

Men däremot anser Jan Rosén att här har domarna en extra upplysningsplikt när det gäller att sprida relevant information runt det specifika målet, eftersom större mål tenderar att dra på sig mer oriktiga uppgifter – vilket i förlängningen kan få negativa konsekvenser för hela rättsväsendet.