Dilemma för kvinnliga företagare

I Sverige har Maud Olofsson avsatt 30 miljoner kronor för att främja forskning om kvinnligt entreprenörskap eftersom det anses saknas kunskap inom området. Nästa år ska svenska forskare skaka fram nya rön i ämnet.

Myra Hart från Harvard Business School har länge forskat kring finansieringen av kvinnliga entreprenörers företag.

När Esbri och Connect invigde sin mötesplats, Nya nationalarenan, berättade hon att kvinnor startar företag i snabbare takt än män men av helt andra anledningar.

– Orsaken till att de flesta män startar företag är för att tjäna pengar. Kvinnor har ofta andra syften.

Motiven kan vara flexibilitet eller att försöka förändra saker i världen.

Eftersom kvinnor, generellt sett, drivs av helt andra motiv vill de inte släppa kontrollen över sitt företag.

Resultatet blir att hon inte öppnar dörrarna för finansiella partners eller externt kapital.

Till skillnad från vad andra forskare menar, finns det inga bevis, enligt Hart, på att kvinnor blivit diskriminerade på banken. De är däremot mindre benägna att ta banklån – för att inte tala om att försöka håva in pengar från riskkapitalbolag.

De senaste åren har dessutom riskkapitalbolag investerat i branscher där inte särskilt många kvinnor befunnit sig, teknologi till exempel.

Men det är inte den enda anledningen till att kvinnliga entreprenörer årligen får några procent av riskkapitalens pengar. Det finns också för få kvinnor i toppen på dessa bolag.

I sin forskning har Myra Hart kommit fram till att riskkapitalbolag som har kvinnliga delägare är fyra gånger mer villiga att ge pengar till kvinnliga entreprenörer.

– Och det är inte den kvinnliga partnern i bolaget som vill det.

Enligt Myra Hart beror det på att en kvinna vid beslutsfattande bordet gör att de andra delägarna får upp ögonen för kvinnliga entreprenörer.

Andra faktorer som gör att kvinnligt företagande inte växer är att deras nätverk som, trots att det kan vara stort, ofta är för homogent. Mäns nätverk är brokigare och de har därför en bredare bas om de behöver hjälp.

En annan avgörande faktor är åldern. Medan de flesta män blir företagare när de är runt trettio startar de flesta kvinnor företag när de antingen är 20 eller 40. Först har de för lite erfarenhet och senare 40 kan kontakter ha gått förlorade.

Vad har du fått för reaktioner på din forskning?

– Vi har inte stött på något vidare motstånd. Första steget är att visa hur det ligger till. Här är resultaten och nu frågar vi oss hur vi kan förändra det.

I Sverige ska ny forskning börja kring kvinnligt entreprenörskap. Vilka frågor tycker du är viktiga?

– Jag tror att om Sverige vill få mer kunskap om kvinnligt entreprenörskap får de också titta på kvinnor inom finansbranschen med erfarenhet från näringslivet. Det är rimligt att först se över situationen och därefter bestämma sig för hur man vill det ska se ut. Sen kan man titta på internationell forskning och fråga: hur har länder – som är nära där vi vill vara – gjort?

Att få fler kvinnliga företag att växa är inte bara viktigt för tillväxten.

– Det är klart att fler företag gör att fler personer anställs, löner betalas ut och så vidare. Men jag tror också att det skulle göra fler människor lyckligare. Jag anser att människor mår bra när de känner att de gör något meningsfullt.