Dibs nätbetalningar alltför svajiga

Dibs förmedlar betalningar med kreditkort på internet åt tusentals svenska företag. Servrarna, som sköts av Fujitsu, fungerade inte mellan klockan 16 och 20 på måndagen. Hälften av Dibs kunder, tusentals nätbuktiker framför allt i Danmark och Norge, kunderna kunde inte ta emot betalningar.

– Vi hade driftstörningar igår eftermiddag på grund av ett strömavbrott hos vår hostingpartner, säger vd Eric Wallin.

Nyhetsbrev om teknik, media och telekom varje tisdag.

– Vi var igång snabbt med en annan strömförsörjning, men saker och ting ska startas upp. Vi hade en del problem i uppstartsfasen.

Genom att ha minst två av allt – uppkopplingar, strömförsörjning, datorer och så vidare – ska kritiskt infrastruktur inte behöva vara beroende av en ensam svag länk. I teorin.

– Vi har redundans på delar av systemet, men det finns alltid problem med single point of failure. Tyvärr är det så med teknik att trots att man testat den så finns det tillfällen då det inte fungerar i praktiken.

Den hemsida som ska informera om avbrott hos Dibs fungerade inte heller – den ligger nämligen på samma server, säger Eric Wallin.

– Det är ett problem. Vi kommer att flytta webbsidan så att den blir oberoende. Nu vidtar vi också en rad andra åtgärder.

För en vecka sedan hörde en kund av sig till Realtid.se efter att ha tröttnat på att inte få någon information om störningarna:

”Alltså ingenting fungerar och de har inte gett ut någon info alls.”

Enligt Eric Wallin handlade det då om ett planerat servicefönster som aviserats fyra dagar i förväg. Enligt honom är gårdagens störningar de första i år.

Han kan inte lämna ut någon driftstatistik från Fujitsu. Det kan däremot en av hans kunder. It-företaget Pingdom jobbar med att mäta upptid på webbplatser.

När Pingdom själva mätte tillgängligheten hos Dibs hörde Euroline, som sköter inlösningen mot bankerna, av sig och förklarade att det var förbjudet. Men då hade Pingdom redan hunnit göra sina mätningar.

Från januari till maj 2008 låg den betalningskedja där Dibs ingår nere i 52 timmar. Då ingår också problem hos inlösaren Euroline och hos bankerna.

Det innebär en tillgänglighet på 98,36 procent.

Alla kunder har tillgång till driftstatistik för den senaste tiden. Ändå vill Dibs inte lämna ut data för samma period. Vd Eric Wallin nöjer sig med att hävda att Dibs inte under något kvartal misslyckats med att leva upp till utlovade 99,50 procent.

99,90 är gränsen för vad som är acceptabelt för ett vanligt webbhotell och innebär 9 timmar för planerat underhåll på ett år.

Konkurrenten Auriga har hälften så många kunder som Dibs och använder IBM istället för Fujitsu. Auriga lämnar inte heller ut sin logg. Därför är det svårt att jämföra mätdata från kunder med utsagor från leverantörerna.

– De sista året har vi haft 100 procent tillgänglighet utom för planerade servicefönster och ett par timmar som vi tappade då vi lastbalanserade, säger Aurigas vd Bertil Nordlöf.

– 99,99 är bra. Är det sämre börjar det bli pinsamt.

– 99,50 procent innebär ett antal stopp. Det känns inte alls bra.

– 99,00 procent är en ganska medioker insats. Då har man nog problem i sitt system.

Svenskarna över hundra korttransaktioner varje sekund i butik. På internet och för ehandeln är det under 10 transaktioner i sekunden, enligt Auriga.

Ehandeln med kortbetalning inklusive Direkt Bankbetalningar skapar uppemot 50 miljoner transaktioner på ett år.

Ett typiskt svenskt e-handelsföretag omsätter omkring 100.000 kronor i timmen enligt Eniro.

Under måndagens avbrott förlorade Dibs kunder pengar för varje minut som gick.

– Det är svårt att uppskatta hur mycket pengar det handlar om, men vi hade fått in många ordrar igår på den tiden, säger Pingdoms marknadschef Erik Arnberg och hävdar att han inte kunde ta emot ordrar under fem och en halv timme.

– Det här är inte första gången det händer. Vi har också noterat vid tidigare tillfällen att de inte haft en redundant uppkoppling.

– Men en sajt behöver inte gå ner för att det ska bli problem. Det räcker med ett antal sekunders fördröjning innan en kund tröttnar. Vi förlorar kunder och ses inte som seriösa. Vi blir ”det där svenska företaget där man inte kan beställa”.

Betalningsförmedlarna friskriver sig precis som operatören Telia Sonera från den ekonomiska skada som drabbar kunderna vid driftstörningar.

– Vi hanterar miljardbelopp. Det kan vi inte ersätta, konstaterar Bertil Nordlöf.

Ni friskriver er också från ert eget ansvar för att ha redundanta servrar?

– Ja, för att vara ärlig. Hur räknar man ut vad kunden förlorat? Det finns inget försäkringsbolag som tar den risken.

Auriga hävdar att man tagit kunder från Dibs eftersom Dibs haft svårt att fasa ut den gamla tekniken där butikerna skötte betalningarna på sin egen webbplats istället för att använda en sajt hos bankerna.

– E-handelssystemet ska inte hantera kortdata. Det tillåter inte bankerna och kreditkorten längre, säger Bertil Nordlöf.

Dessutom har Dibs varit tvungna att integrera teknik från flera förvärvade företag.

Nu hoppas Bertil Nordlöf på Auriga att fler ska byta leverantör, trots besväret.

– Det handlar om ett par dagar upp till ett par veckors jobb för kunden.

Både Auriga och Dibs lovar att inte låsa in kunderna genom att hindra nätbutikerna från att komma åt historiska data från genomförda transaktioner.