Dibs dilemma

Eric Wallin har just presenterat ett kanonresultat för 2008 och aktiekursen rusar i höjden på First North. Nu gäller det att infria omvärldens förväntningar.

Genom tillväxt eller lönsamhet? Att förbättra lönsamheten genom att höja priserna eller sänka kostnadernablir svårt.

Trots att Eric Wallin har 9.000 av 25.000 nätbutiker i Norden som kunder kan han inte diktera priserna. Han är fortfarande en okänd spelare.

– Vi har kunder som ringer och frågar: ”Vad är det egenligen ni levererar?”

Det Eric Wallin levererar är erfarenhet. Så länge kunderna inte känner till det vill de förstås inte betala mer.

Kanske har branschen redan varit för girig. Det genomskådar kunderna.

– Jag brukade handla mat på Netextra för att det var smidigt, men så höjde de priserna steg för steg. Då blir man lite sur, konstaterar Eric Wallin.

Någon kostsam teknik eller forskning och utveckling att skära ner på har han inte. Återstår att växa.

Dibs har räknat ut att e-handeln omsatte 165 miljarder kronor i Norden 2008 och Eric Wallin pratar om en tillväxt på 20 procent 2009 trots konjunkturen eftersom konsumenterna överger de fysiska butikerna till förmån för internet.

– Dibs ska växa med marknaden, inleder Eric Wallin.

Låter det passivt? Kanske blir tekniken till hjälp ändå med nymodigheter som att betala med mobilen. Fast det har ju branschen pratat om i flera år.

– Jo, men jag tror det kommer nu. Vi får skaka om ketchupflaskan.

Om tillväxten inte skulle bli så fantastisk som väntat måste Dibs börja ta marknadsandelar av konkurrenterna.

– Vi får hugga in på befintliga aktörer.

Eric Wallin nämner Strålfors som sedan det såldes av Posten till danska PBS i höstas heter Auriga. Och hur var det med Payex? Nej, det är olika världar.

– De jobbar med sammansatta lösningar i stora flöden. Vi erbjuder en standardprodukt.

Realtid.se har skrivit om Payex okonventionella uppköp i långtifrån självklara branscher. Kanske kan Dibs också försöka sig på förvärv?

– Nej, det är inte aktuellt, säger Eric Wallin.

Till skillnad från kreditkortsjättar, storbanker och Payex får Dibs inte mer betalt för att hantera mer pengar. Dibs tar betalt per transaktion, oavsett om den är stor eller liten.

Drömkunden är alltså organisationer som hanterar ett ständigt flöde av ett stort antal små transaktioner – som SJ där Paynova sköter betalningarna.

– Vi har försökt att pitcha där, men de verkar väldigt nöjda med de leverantörer de valt, säger Eric Wallin.

De som tar betalt i relation till de belopp som överförs tar 2-3 procent. Dibs tar ett par kronor för varje transaktion. Det motsvarar bara 0,2 procent. Nätbutikerna betalar också en licens på omkring tio tusen kronor varje år.

Inte så mycket alltså – å andra sidan slipper Dibs den finansiella risken eftersom företaget aldrig befattar sig med pengarna utan bara skyfflar data om själva transaktionen mellan de stora spelarna.

Tyska Wirecard har skaffat licens för inlösen av kortbetalningar åt bankerna i konkurrens med Paypal och Western Union. Kan Dibs göra likadant?

– Nej, det är inte vår affärsidé att bilda bank. Vi vill inte konkurrera med våra partners. Vår oberoende ställning är vår styrka, säger Eric Wallin.

Med 100 miljoner i eget kapital är Dibs tillräckligt stort för att kunna möta krav på kapitaltäckningsgrad. Med 60 miljoner i kassan har Eric Wallin råd att köpa en licens. Men han vill inte.

– Då måste jag utnyttja det egna kapitalet hårdare. Det behöver jag inte göra idag.

Att inte utnyttja kapitalet är ett säkert sätt att sänka lönsamheten.

Det låter dyrt att ha så mycket pengar liggande?

– Ja, men det visar också på en styrka i bolaget, säger Eric Wallin.

Om pengarna ska komma till nytta måste antingen Dibs eller omvärlden agera. Eric Wallin tänker efter. Kanske vore det vore det bra med tillväxt genom förvärv trots allt.

– Jag hade gärna köpt i Norden. Problemet är att vi inte ser den möjligheten.

Kan du köpa företag utanför Norden?

– Nej, då får vi inte samma synergier.

För aktieägare som hoppas på mer återstår bara att vänta på att bli utköpta från börsen av någon av jättarna.

Fast det vore dåligt för affärerna, tror Eric Wallin.

– Då kommer våra kunder att byta leverantör. Butikerna vill ha en oberoende spelare.