"Det var inte mitt fel!"

Realtid.se skrev i förra veckan om tidigare kunder i banken som klagade över att de anser sig ha blivit lurade av anställda på Landsbankis Luxemburg-bank att investera i bolaget Lund IP som gick i konkurs.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Kunderna beklagade sig även över att anställda på Luxemburg-kontoret lurat dem att köpa obligationer i Landsbanki innan Landsbanki kraschade, varvid även de pengarna verkar ha gått förlorade.

Thede hör av sig under måndagens förmiddag:

– Du ska gå in på internet på hemsidan lbi.is, säger han.

Är det Landsbankis isländska hemsida?

– Det är ”winding up committee board”.

– Det är de som löser upp gamla Landsbanki.

– Där finns beskrivet hur de kommer att betala obligationslånen.

Finns det chans att de som investerade i obligationerna kan få pengar tillbaka?

– Läs igenom hemsidan i lugn och ro.

– Den är rätt stor.

Thede var tagen över en tidigare kunds kritik i förra veckans artikel.

– Det är väldigt oroväckande att den här personen som öser galla över mig, tydligen inte har blivit kontaktad av Landsbanki.

Thede pekar på att hemsidan lbi.is legat uppe sedan i april.

Vad innebär den för honom?

– Han måste skicka in en ansökan. Det finns ”claims forms” till vänster på hemsidan.

Ett normalt förfarande i sådana här sammanhang är enligt Thede att banken som förvarar obligationen kontaktas av clearinginstansen, som ska kontakta kunden.

Hur mycket väntas man som kund få tillbaka då, om man har investerat i Landsbanki-obligationer?

– Om du läser hemsidan och ser hur de räknar, så blir det minst 80 procent av det man investerat.

– Det är väldigt allvarligt när ett helt banksystem bryter ihop.

– Det är alltid väldigt överraskande för alla inblandade parter.

– Vad gäller det isländska banksystemet, så var det inte en käft som visste om att det skulle drabbas förrän veckan innan det hände.

– Bankerna slöt upp och ville inte längre låna pengar till varandra, och så kom smällen.

– De gör att det blev väldigt beklagligt.

Thede föreslår nu att Realtid.se kontaktar den drabbade kunden.

– Fråga honom hur det verkligen förhåller sig, för om han inte har skickat in en ansökan så är deadline den 30 oktober.

Exakt vad på hemsidan visar att obligationsinvesterarna kommer att få tillbaka 80 procent av det belopp de köpt Landsbanki-obligationer för?

– Om du läser igenom allt på hemsidan i lugn och ro, och ställer samman informationen, så framgår skulder och tillgångar av en uppställd balansräkning.

– Där bedömer då den firman som gjort analysen, att tillgångarna uppgår till 80 procent av skulderna.

– Alla som jobbar i branschen vet detta.

– De som jobbar med international banking vet om det.

– Om den källa du anger också jobbar inom international banking, så vet den personen också om det.

– Så frågan är om det är någon som vill skada dig och din tidning.

Enligt Thede börjar den så kallade ”winding up committeen” arbeta i november.

– Då kommer den förmodligen att skicka ut pressmeddelanden.

– Så läs igenom hela hemsidan lbi.is. Den är omfattande, och där finns namn på folk och allt.

De aktuella obligationerna är utgivna av den isländska moderbanken Landsbanki.

– Det är de enda som finns.

Dotterbanken i Luxemburg har alltså enligt Thede aldrig gett ut några obligationer.

Visste inte ni på Luxemburg-kontoret i förväg om att Landsbanki skulle krascha?

– Det fanns inte en människa som visste något.

– Om det funnits någon på kontrollinstanserna som vetat något, så hade de agerat långt tidigare.

Thede vill rikta kritik mot Realtid.se.

– Jag har en grundläggande uppfattning om att undersökande journalistik behövs.

– Men det är också förenat med ett stort ansvar.

– Där tycker jag att du har brustit.

– Man bör samla fakta om man gör undersökande journalistik.

– Jag vill inte prata mer om detta, men det borde finnas en väg ur det här.

– Det är något som du borde kunna ha suttit och fundera på, grävt och hittat.

Stämmer det att ni fick stora provisioner för att sälja på kunderna de här obligationerna när Landsbanki hamnat i knipa?

– Det påståendet är så befängt.

– Vem skulle den handeln komma till godo?

Landsbanki som då skulle få in pengar?

– Det här var en andrahandsmarknad. När kunderna köpte obligationer gavs det inte ut nya.

Stämmer det att flera svenska privatpersoner gått in och köpt Landsbanki-obligationer för 10 miljoner kronor var kort före bankens krasch?

– Det har jag inga som helst kommenterarer till.

– Det är påståenden rakt ur luften.

– Den som påstår något sådant måste visa upp sig och visa underlag.

– Man kan inte bara sitta i sitt skrymsle och ösa dynga över folk.

– En tidningssida är väl ingen rättssal.

– Det gäller att lugnt, sakligt och sansat få ihop det här.

Så du kan lova att de som köpt obligationer i Landsbanki nu åtminstone kommer att återfå 80 procent av pengarna?

– Jag kan inte lova något, men utifrån de siffrorna som står på den sidan så har jag läst ut det.

– Det är möjligt att jag har läst fel, men jag tror jag har läst ut att tillgångarna täcker 80 procent.

– Det bör kontrolleras.

– Du bör även kontrollera den här kunden du pratat med.

– Han kan omöjligt må bra.

– När han går ut med sin kritik så offentligt kan han ju inte må bra.

– Du får vara rädd om honom, och ta hand om honom.

Från Landsbankis kunder har det uttrycks kritik mot att de blev rekommenderade Landsbanki-obligationerna som enligt Landsbanki-personalen skulle vara en väldigt säker investering.

– Om man vänder på problematiken, så innebär alla placeringar som ger mer avkastning än vad ett lands stat vill betala, någon form av risk.

– Nu får man ta en dag i sänder.

– Inget löser sig på en vecka.

– Jag skulle tro att den här ”winding up board” börjar prata nu.

– Men jag vet inte när.

– Förhoppningsvis någon gång i år.

– Det tas ett steg i taget.

Thede pekar på att den kan finnas en väldigt liten sannolikhet för att köpare av Landsbanki-obligationer har fått sina obligationer sålda på botten av Luxemburg-dotterbankens likvidator, och av det skälet inte kontaktats av Landsbanki om den fortsatta processen.

– Om så är fallet är en likvidator i Luxemburg fullt ut personligt ansvarig för sina handlingar, men förmodligen har de och den firma de jobbar på försäkringar som kan ge ersättningar till sådana obligations-köpare för det.

Varför skulle likvidatorn ha sålt kundernas Landsbanki-obligationer?

– Jag vet inte.

– Jag tycker att det är väldigt märkligt att den här kunden inte har blivit kontaktad.

– Den enda anledningen jag kan komma på är tyvärr att kundens obligationer kanske har sålts.

– Men jag hoppas att det inte är så.

– Man måste vända på den stenen.

Men kunden kan ändå få ut pengar även om obligationen har sålts?

– Då får man gå lös på likvidatorn.

Är det Yvette Hamilius?

– Ja, vad jag vet har det inte förändrats.

– Det här måste skötas lugnt och stillsamt.

– Det får inte bli några hetsutfall åt ena eller andra hållet.

– Det viktiga är nu att ta det här med lugn och ro och blicka framåt.

– Men jag tror inte att jag har läst fel på sidan.

– Banker har väldigt stora tillgångar.

I det här fallet gäller det alltså den numera kraschade Landsbanki, moderbanken på Island.

Det var den som givit ut obligationerna.

Har du märkt av några reaktioner från tidigare Landsbanki-kunder?

– Det jag har märkt av är dina skriverier.

– Och det är inte till din fördel om jag säger så.

– Som journalist fyller du en väldigt stor funktion här.

– Du är den enda som avhandlar detta.

– Det pågår en åklagargranskning, men det handlar inte om det här.

– Så du har ett väldigt stort ansvar.

– Många fler skulle öppna upp och berätta mer, om du inte hade den här hetstanken på dig.

Enligt Thede är lbi.is en officiell hemsida från isländska staten.

– Det står väldigt mycket information där.

– Det tar förmodligen en timme att gå igenom allt.

Isländska staten har gått in och garanterat återbetalning av insättares pengar på Landsbankis så kallade ”Ice-save”-konton i Storbritannien och Holland.

Men isländska staten garanterar inte återbetalning av obligationsköparnas pengar?

– Vet inte.

– Alla sådana här situationer är så att säga ”unika”.

– Det finns alltid vissa grundläggande mönster.

– Men detaljlösningarna skiljer sig åt.

Vad tänkte du själv när Landsbanki gick omkull?

– I det läget tänker man inte så mycket.

– Som rationell människa måste man sätta sig ner och fundera vad som händer nu, och ta ett steg i taget.

– Att företag går omkull, händer.

– Här råkar det vara banker inblandade, vilket gör att länders stater inblandas lite mer.

Du hade inga tankar innan Landsbankis krasch på att något var på gång?

– Att marknaden upphörde att fungera, var något som de flesta blev varse i slutet av september eller början av oktober 2008.

Då stannade enligt Thede ”interbank”-verksamheten, som har att göra med bankernas lån av pengar till varandra.

– Att det upphörde fick rätt stora konsekvenser, vilket dock inte hade något med Landsbanki specifikt att göra.

Men som du ser det anser du dig inte skyldig till något felaktigt agerande gentemot de Landsbanki-kunder som nu blivit besvikna?

– Man kan säga som så att om inte den här situationen hade inträffat med att banksystemet kollapsade, så hade Landsbanki-obligationerna blivit en jättebra placering med långt högre avkastning än för andra likartade placeringar.

Obligationerna kunde köpas för 92 procent av det belopp man skulle få tillbaka vid slutet av obligationernas löptid som skulle vara i ytterligare 1,5 år.

Med den värdeökningen plus obligationens löpande ränteutbetalningar, skulle avkastningen blivit över 10 procent.

Motsvarande statsobligation skulle som jämförelse kanske gett 4 procent i avkastning enligt Thede.

Hur stor var då sannolikheten för att det gick som det gick?

– Fram tills Landsbanki kraschade så var sannolikheten i stort sett noll procent för det.

– Man kan inte gå runt och räkna med att bankväsendet ska ramla ihop runt omkring.

Har du gått i pension nu?

– Nej, inte ännu.

– Jag är arbetslös.

Finns det jobb?

– Jag vet inte.

Hur gammal är du?

– 58 år.

– Nu bör du gå vidare och prata med någon som är kompetent på området.

Thede hänvisar till Riksgälden i Sverige som hanterar de svenska statsobligationerna.

– Tänk på att du har ett ansvar i de här frågorna.

Realtid.se får tag på en annan källa med insyn i Landsbanki.

Har du hört något om att de som har köpt obligationer i Landsbanki kommer att kunna få ut 80 procent av dem?

– Jag har ingen aning, säger han.

– Jag har inte sett några uppgifter alls om vilka tillgångar eller skulder Landsbanki har.

Den särskilda kommittén med representanter för fordringsägarna i Landsbankis Luxemburg-bank, skulle enligt källan ha ett möte den 7 oktober.

– Men det blev uppskjutet.

Något nytt datum för sammanträde har inte bestämts.

– Orsaken som gavs till uppskjutandet är att förhandlingarna med fordringsägarna, är inne i ett delikat skede.

– De vill inte att någon ska störa förhandlingarna.

Som Realtid.se skrivit om tidigare, är Luxemburgs stat själv via sin centralbank en stor fordringsägare i Landsbankis dotterbank i landet.

Landsbanki på Island – numera ”New Landsbanki”, ska även vara en part i förhandlingarna.

– Men några som helst uppgifter om tillgångar och skulder har jag inte sett.

Av fordringsägare får enligt källan bankkonto-innehavare sina pengar först, därefter obligations-innehavare, och sist aktieägare om det blir något över.

Sedan kan det även finnas olika prioritetsnivåer av obligations-innehavare.

Källan själv känner till kunder som har väldigt mycket pengar på sina konton hos Landsbanki i Luxemburg, pengar som ännu är låsta.

Kunder som köpt exempelvis tyska statsobligationer via Landsbanki i Luxemburg, har inte samma problem. De obligationerna har man alltid kunnat få ut.

Men de som haft bankkonton i banken har inte kunnat få ut sina pengar.

– För de ingick i bankens balansräkning. De är fortfarande låsta.

Vad gäller obligations-innehavarna tvekar källan om Claes Thedes uppgift om att de kommer att få ut minst 80 procent av sina pengar.

– Jag tror inte man kan säga det sådär entydigt, säger källan.