"Det måste kosta att diskriminera"

De så kallade juridikstudenterna bemöter nu anklagelserna om geschäft – att deras kamp mot krograsism blivit en lönsam affärsidé.

– Vi är inte ute efter att sätta dit någon. Det här är ingen jakt där vi ska få något bevisat till varje pris. Det viktiga är ju att om man inte diskriminerar så behöver man inte betala ut något skadestånd, säger David Dalmus till Realtid.se.

– Våra tester kan utföras av vem som helst. Det går inte att vara mer objektiva än vad vi är. Vi har betett oss och uttryckt oss likadant vid alla tillfällen,

Enligt Dalmus var de tvungna att göra ett flertal tester för att bevisa att det inte rörde sig om tillfälligheter.

– Vi vet att om man anmäler en krog så kommer man ingenstans. En enskild diskrimineringsanmälan leder ingenvart. Hade vi satt dit en krog hade det kunnat ses som en tillfällighet. Vi var tvungna att göra det här på en bred front.

Någon har sagt att detta urvattnar diskrimineringslagen.

– Ja, enligt dem är den väl inte tänkt att fungera alls.

Skadeståndskraven är uppe i hundratusentals kronor. Detta har lett till anklagelser om att juridikstudenternas mål är pengar snarare än att få rätt mot krogarna.

– När det gäller den ekonomiska biten så står de utgifter vi har haft inte i proportion till vad vi fått i ersättning. Och då är tidspillan inte medräknat. Vi har fått lägga ner massor med tid på detta för att komma någon vart. Vi har också donerat en del, men samtidigt har vi egna advokatkostnader, säger Dalmus.

Pengarna är inte prioritet ett, menar han. Själv uppskattar sina ersättningskrav till 500.000 kronor. Dessutom har han redan erhållit 115.000 kronor.

– Hade man kunnat
ta bort pengarna, så visst. Vi har ju förlikat till väldigt låga summor om krögaren åtagit sig att inte diskriminera. Vi har till och med erbjudit dem noll kronor.

Någon som gått hårt åt juridikstudenterna är Sotti Gurow, ägare till krogen Escape. Han menar att han aldrig erbjudits lägre skadestånd i utbyte mot aktivt arbete mot diskriminering, som Hamzeh och Dalmus hävdat. Något Gurow kallat en efterhandskonstruktion.

– Nu vill han förhandla med oss. Det här har gett honom ekonomiska problem och dålig pr. Det är en efterhandskonstruktion om något. Titta på hur Crown och Slagthuset i Malmö behandlade detta. Det första Slagthusets vd gjorde var att ta flyget till Stockholm och snacka med DO. Crown tog direkt på sig ansvaret. De initiativen var mycket uppskattade.

– Escape har en duktig advokat som dock har dragit in sin klient i en onödig process. Då är det inte så konstigt att man tar till slag under bältet.

Varken Escape eller någon annan har tagit några initiativ trots att de sett att andra krogar fått lägre skadeståndskrav efter att ha åtagit sig att arbeta mot diskriminering, säger Dalmus.

Enligt Gurow har Dalmus besökt Escape före anmälan. Det förnekar Dalmus.

– Jag har aldrig varit där innan. Jag har aldrig fått komma in, säger han.

Han har dock besökt krogen en gång efteråt, då han ”smitit in” och hunnit betala entréavgift innan vakten fått syn på honom.

– Och då var det ju för sent att avvisa oss, säger han.

Att skadeståndskraven är höga beror på att det är många personer inblandade, menar Dalmus.

– När vi gör detta blir det många mål. Vi måste vara så många grupper som möjligt för att få belägg. Och det är ju inte vi som sätter skadeståndet, vi har inflytande, men det är DO som gör det.

Vi vill inte sänka deras nivå bara för att visa att vi inte är intresserade av pengar. Vi är tvungna att följa vissa standardanspråk.

– Dessutom måste det kosta för krögarna att diskriminera. De tjänar på att ta in färre minoriteter. Om det här ska leda någonvart måste det det kosta mer än de tjänar.

Enligt Dalmus har många missförstått juridikstudenternas argumentation.

– Vi har aldrig sagt att inga utlänningar får komma in. Men de använder olika metoder för att begränsa antalet mörka personer inne på ställena. I jämförbara situationer, där personerna har samma kläder etcetera så är det hud- eller hårfärg som kommer att avgöra.

DO:s jurist Ulrika Dietersson har drivit juridikstudenternas sak i ett flertal rättegångar. Enligt henne har de slutat yrka på summan 150.000 kronor. Nu varierar summan.

– Vi jämförde med de diskrimineringstvister som finns i arbetslivet. Arbetsdomstolen kan döma ett skadestånd på 120.000. Vi ville gå lite högre, säger hon till Realtid.se.

Juridikstudenterna anklagas för geschäft, vad säger du om det?

– Det är ju ett argument som krogarna kör med.

Finns det någon risk att dessa summorna skulle få fler att testa detta på ett oseriöst sätt?

– Det är inte där problemet ligger, det är hos krogarna. Skulle de sluta diskriminera skulle vi slippa detta.

Martin Schori

Sara Johansson

[email protected]