"Det blir inga nya jobb"

Ingemar Hansson från Konjunkturinstitutet hävdar att den relativt höga tillväxten kommer att ge effekt under året, och att vi kan räkna med 100.000 nya jobb. Har han fel?

– Ingemar Hansson är en skicklig ekonom, men han är anställd av Göran Persson och har en förmåga att alltid se positivt på ekonomin.

Så du tror inte att det blir någon förbättring alls?

– Vad det handlar om är att se hur det verkligen ser ut. Arbetslösheten ligger egentligen på 25 procent i Sverige om man räknar med hur många i arbetsför ålder som inte har ett arbete. Det innebär att en miljon svenskar saknar sysselsättning. Även om Ingmar Hansson får rätt, och det skapas 100.000 nya jobb så motsvarar det bara 10 procent.

Vad anser du behövs göras?

– Problemet är att hela tillväxten sker genom produktivitetsökning. Det innebär att företagen utvecklas utan att de behöver anställa.

Eftersom produktivitetstillväxten främst sker inom industrin, vilken dessutom satsar på att expandera utanför Sveriges gränser har Bo Södersten ingen hopp om någon större anställningsökning där. Istället anser han att tjänstesektorn måste stimuleras.

– Som det ser ut i dag är det alldeles för låg efterfrågan på tjänster.

Är det hushållsnära tjänster du efterfrågar i första hand?

– Inte bara. Jag tänker på alla sorters tjänster.

Tycker du att tjänsterna ska skattesubventioneras?

– Nej, jag tror att det behövs en generell skattesänkning för att öka köpkraften. Inkomstskatterna måste ses över. Jag tycker att man ska börja med att gå tillbaka till 1992 års skatteöverenskommelse. Då beslöts att ingen skulle betala mer än 50 procent. Men så fort Ingvar Carlsson kom tillbaka till makten 1994 införde han värnskatten.

– När Göran Persson var finansminister mellan 1994 och 1997 slukades 87 procent av inkomstökningarna av skatten. Tror du att det blev några pengar kvar då att lägga på tjänstesektorn?

Att vi har höga skatter och fördelar inkomsterna, skapar inte det en ökad köpkraft i sig?

– Nej, de flesta skatter är negativa för köpkraften. Det vore bättre att skapa jobb.

Kan arbetslöshet vara priset vi måste betala om vi vill ha en fördelning av resurserna i samhället, en produktiv industri och anständiga löner?

– Jag hoppas inte det. Vi har världens högsta skattetryck men inte världens effektivaste system. Det kan inte vara rimligt med ett så högt skattetryck.

– Problemet med svenska politiker är att de bara ser skatten som ett fördelningspolitiskt medel. Att det även är en väsentlig makroekonomisk faktor verkar inte någon tänka på.

Men har det inte visat sig vara ett bra system eftersom vi har haft god tillväxt jämfört med andra EU-länder?

– Vi har inte alls haft en bra utveckling relativt sett. Att utgå från 1994 är helt fel, eftersom vi då låg på en exceptionellt dålig nivå. 1990 var sysselsättningen på topp. Därefter försvann mellan 600.000 och 700.000 jobb. De jobben har fortfarande inte kommit tillbaka. Utgår vi från 1970 har Sverige tappat i levnadsstandard jämfört med våra nordiska grannar samt med många andra europeiska länder.