"Det är ett mer avskräckande system"

Katarina Back, enhetschef vid värdepappersmarknadsenheten vid Finansdepartementet och advokat Hans Schedin vid byrån MAQS möttes under torsdagen i en debatt kring ändringarna i marknadsmissbruksdirektivet.

Katarina Back inleder föreläsningen som äger rum på Svensk Juriststämma på Clarion Sign Hotel i Stockholm. Hon förklarar att enheten som hon arbetar vid sysslar med all internationell och nationell lagstiftning som handlar om värdepappersmarknadsfrågor och fondfrågor. Marknadsmissbruksfrågorna är ett av ansvarsområdena och just det som föreläsningen handlar om.

Föreläsningens första fråga är om ändringarna i marknadsmissbruksdirektivet är ett steg mot en strängare insiderlagstiftning.

– Det nuvarande direktivet är ett minimiharmoniseringsdirektiv, det vill säga att man får ha strängare regler. Man ska som minst genomföra de reglerna som finns i direktivet men man kan gå längre. Det har vi gjort i Sverige, säger Katarina Back.

Kommissionens nya förslag innebär att det nu gällande direktivet ersätts av en förordning samt ett direktiv. Direktivförslaget går ut på kriminalisering och straffrättsliga sanktioner för marknadsmissbruk medan förordningsförslaget innehåller krav på administrativa sanktioner för marknadsmissbruk men också regler för att försvåra, upptäcka och ingripa mot marknadsmissbruk.

– Man vill visa att man ser allvarligt på den här typen av överträdelser. Det är därför man kriminaliserar detta. Man vill också säga att det är ett mer avskräckande system för de som verkar på marknaden – att riskera att fällas straffrättsligt,säger Katarina Back.

En medialt uppmärksammad del av marknadsmissbruk är insiderbrott. Katarina Back styr snabbt in på detta ämne och uppger att definitinen av insiderinformation, enligt svensk rätt, är information om en icke offentliggjord eller inte
allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument.

– I det nuvarande direktivet
säger man att informationen ska vara av specifik natur men det anser vi är underförstått i den svenska definitionen. Vad är specifik natur? Det ska vara möjligheten att dra slutsatser om effekten som informationen har på priset. Det är så som våra domstolar har tillämpat definitionen, säger hon.

För att gå djupare in i definitionen av insiderbrott pekar hon även på ordet väsentligt och frågar åhörarna i salen som bland annat består av åtminstone en handfull av EBM:s styrka och flera jurister och advokater som har stor erfarenhet inom området.

– Det har spridits en missuppfattning om att en tioprocentig ändring av kursen på ett värdepapper är vad som krävs för att kravet på väsentligt ska vara uppfyllt. Vi hade uttalat att det kunde vara en väsentlig påverkan på priset om det rörde sig om en bestämd procentsats. Då blev det en form av riktmärke av det som var bestämt, men det var egentligen inte vad vi sa.

Hon uppger att departementet
därefter har försökt att förtydliga detta genom att peka på att det finns så många andra parametrar som bestämmer om det är en väsentlig påverkan eller inte. Det rör sig bland annat om allmänna tendenser på marknaden men också instrumentets specifika natur.

Katarina Back kommer in på två punkter som skulle ändra svensk lagstiftning efter den nya regleringen i marknadsmissbruksförordningen.

– Notera att det står i svensk lag att den som ”får” och inte den som ”har” insiderinformation, säger hon och uppger att i nya förordningen räcker det att man ”har” insiderinformation för att göra sig skyldig till insiderhandel

– Det som inte heller finns i svensk lagstiftning är ett krav på att man måste ha utnyttjat informationen. Istället har man en katalog med situationer med undantag från kriminalisering, säger hon.

Kraven som kommer börja ställas på myndigheter, marknadsplatser och värdepappersinstitut i EU:s medlemsländer är ett offentliggörande av insiderinformation, upprättande av insiderförteckningar (loggböcker), rapportering av insynspersoners handel (anmälningsskyldighet) samt regler kring presentation av investeringsrekommendationer. Kravet beträffande presentation av investeringsrekommendationer innebär
bland annat att den ska vara saklig och om man har vissa intressen så ska man ange detta.

Förordningsförslaget
tar även upp att tillsynsmyndigheternas ansvar och befogenheter utökas.

I en artikel i det nuvarande
direktivet står det även att man ska ha administrativa sanktioner men utan att det ska påverka medlemsstaternas rätt att föreskriva straff. Sverige har använt sig av den rättigheten men har administrativa sanktioner bland annat när det gäller kravet om att uppträtta insiderförteckningar.

Marknadsmissbruksförbudets omfattning kommer även utökas på tillämpningsområdet och ska innefatta instrument upptagna till handel på MTF:er och OTF samt råvarukontrakt och utsläppsrätter.

MAQS-advokaten Hans Schedin rycker in i föreläsningen och inflikar att detta är en ”ganska stor utvidgning” av lagen.

OTF ska fånga alla platser i systemet som drivs av ett värdepappersbolag eller en operatör som på ett organiserat sätt sammanför ett flertal köp- och säljintressen i finansiella instrument.

– Tanken är att man ska fånga väldigt, väldigt mycket, säger Katarina Back.

Vad insiderinformation är kommer att få en bredare definition. Katarina Back förklarar även att det kommer införas krav på offentliggörande av insiderinformation när det gäller utsläppsrätter. Det införs även ett krav på att i efterhand anmäla till behörig myndighet ett fördröjt offentliggörande. Man kommer ha möjlighet i vissa fall att begära ett förhandsbesked från behörig myndighet om det är okej att fördröja ett offentliggörande.

– Tillämpningsområdet blir bredare då utsläppsrätter och råvarukontrakt kommer att omfattas. Råvarukontrakt kommer att innefattas beträffande otillbörlig marknadspåverkan och endast om det finns en koppling till finansiella instrument, säger Katarina Back.

Hon förklarar även att man kommer att införa ett förbud att återkalla en order efter att man fått insiderinformation. Detta gäller om en sådan återkallelse eller justering skulle innebära en fördel för dig.

Hans Schedin inflikar och tar upp ett annat exempel där man i dag kan dömas för insiderbrott men som det nya förslaget ändrar. I dag måste man nämligen återkalla en order om det är så att man lagt en order och därefter får insiderinformation som är positiv. Enligt det nya direktivet behöver man inte göra detta. Det bästa är istället att ”sitta still i båten”.

– Om man har lagt en order och sedan får insiderinformation och sitter still i båten så kan man orimligen ha utnyttjat insiderinformationen, svarar Katarina Back.

Hon vill dock poängtera att förordningen och direktivet ännu inte är klara och hon kan inte spå exakt hur det i slutändan kommer att se ut.

Även upprättandet av insiderförteckningar kommer bli ett utökat tillämpningsområde eftersom fler kommer att omfattas av förslaget bland annat MTF- och OTF-bolag. Man har dock gjort ett undantag för MTF-bolag på SME growth markets.

Anmälningsskyldigheten för insynspersoner kommer också utökas eftersom fler omfattas.

– Här lägger man in en tröskel. Alla transaktioner som sammanlagt understiger 20.000 euro på ett år
behöver man inte anmäla, säger Katarina Back.

När det gäller administrativa sanktioner ska sanktionsavgifter kunna vara 5 miljoner euro för privatpersoner och för bolag ska de kunna uppgå till 10 procent av omsättningen. Alternativt ska de kunna uppgå till två gånger den vinst som erhållits.

Direktivet tar även upp krav om att man ska ha system för att upptäcka de misstänkta ordrarna och transaktionerna. Enligt Katarina Back och Hans Schedin är detta sedan tidigare skarpt kritiserat eftersom det kostar pengar för värdepappersinstituten.

– Handelsplatserna har ju system så där borde det inte bli några problem däremot när man införde rapporteringsskyldigheten så blev det ett ramaskri i hela branschen som ansåg att man skulle börja leka poliser, säger Hans Schedin.

Han minns tillbaka att redan när första kraven på rapporterings kom diskuterades även krav på system, men detta röstades ned.

– För värdepappershandlaren är detta en fruktansvärd kostnad. Det kommer att bli en förändring i branschen med detta system.

Katarina Back menar dock att man känner till att det kommer att kosta pengar samt att man har analyserat detta och kommit fram till att gå vidare.

– Det måste vara befogat att det kostar pengar, säger hon.

Hans Schedin vill även ge en del kritik till den förordning som han har läst.

– Jag känner att detta är ett gigantiskt paradigmskifte där man från EU-direktiv ska harmonisera till en förordning som är hårdkokt och skriven på ett sätt som de här förordningarna är på svenska. Där svenskan inte blir allra bästa bara för att den ska passa in med orginalspråket. Tittar man på en del formuleringar så är inte dessa jättelätta att begripa. En hel del blir luddigt. Det hoppas jag att ni försöker få bort, säger han och tittar på Katarina Backs kollegor som sitter bland åhörarna.

Katarina förklarar dock att det är ett enormt arbete för enheten att kontrollera översättningen.

Finansdepartementet har generellt minst ett år på sig att ta fram lagstiftning från slutligt antagande. Tiden behövs för att hinna med att anpassa lagstiftningen i övrigt och ge inspektionen de befogenheter som behövs för att sköta sin tillsyn. Kring detta förslag har man fått två år på sig.

Katarina Back kommer till sina slutsatser och knyter retoriskt samman föreläsningens start med slut:

Blir insiderlagen strängare?

– Både ja och nej. Det blir inte så jättestora förändringar för Sverige men på EU-nivå blir det ganska stora förändringar. Sverige har utnyttjat möjligheterna att gå längre än föregående direktiv. Om det blir krav på att kriminalisera blir det en strängare lagstiftning och stora förändringar för medlemsländerna.

Hans Schedin tillägger att lagstiftningen i Sverige blir bredare i och med att man lägger till försöks-brotten och straffrelaterat blir det därmed strängare.