"Den sämst bevarade hemligheten i svensk finanshistoria"

Rättegången har nu kommit fram till åtalspunkt sex som behandlar Volvo-aktien och Cevian Capitals investeringar under sommaren 2006 som kom att leda fram till en av de största ägarstriderna på börsen på mycket länge.

Enligt åtalet misstänks Andreas Hofmann för att dels ha köpt aktier den 9 juni i Volvo, dels optioner den 5 september. Enligt åklagare Stig Åström hade Cevian Capital tagit beslut om att gå in i Volvo i början på juni.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Även optionsköpet ska ha varit vältajmat med Cevians flaggning i Volvo den 6 september. Liksom vid tidigare Cevian-relaterade affärer ska Andreas Hofmann och Ossian Hellers ha haft en uppgörelse om att dela på vinsterna, enligt åklagaren.

Åklagarsidan kan dock inte visa upp några större vinster i fallet Volvo. Aktieköpet i juni uppgick till 3,4 miljoner kronor men backades samma dag och resultatet blev en mindre förlust på 60.000 kronor.

I optionsaffären i september summerades vinsten till strax över 300.000 kronor på två dagar vilket är blygsamt pengamässigt satt i relation till de övriga affärerna i åtalet.

Stig Åström pekade på en förklaring till varför Hellers och Hofmann inte ligger kvar i Volvo efter köpet den 9 juni.

Samma dag blir det nämligen klart att Biacore anlitar Carnegie som rådgivare inför ett väntat bud från GE Healthcare. Denna information ska enligt åklagaren ha nått Ossian Hellers.

Han börjar köpa Biacore-aktier samma dag och Andreas Hofmann gör samma sak med start påföljande måndag.

Genom att köpa på sig stora poster i Biacore på kort tid kunde de två vännerna göra en vinst på över 10 miljoner kronor, enligt åtalet, när budet väl offentliggjordes den 20 juni.

Menar ni att de har fått ett hetare tips så att de därför avbryter investeringen i Volvo?

– Det kan mycket väl vara så, vi har ju åtalat även i Biacore-fallet, säger åklagare Yngve Rydberg som biträder Stig Åström under förhandlingen.

Stämningen i rättegångssalen var god under förmiddagen men när försvaret skulle lägga fram sin syn på åtalet var kritiken stenhård.

– Åklagaren gör alla fel på en gång i samma punkt, sa advokat Leif Gustafson som är ombud för Ossian Hellers.

Han syftade på försvarets återkommande grundinställning att det inte förekommit insiderinformation i något fall eftersom Cevians intresse för ett bolag inte utgör insiderinformation enligt försvarssidan.

Försvaret hävdade också att något beslut om en investering inte hade tagits när Andreas Hofmann gör den första Volvo-affären.

Ossian Hellers delade under sin presentation ut en kopia på ett dokument som visar att investeringsbeslutet togs först den 28 juni.

Enligt åklagaren är Volvo-köpet i juni ett exempel på så kallad ”front running”, att köpa innan en storköpare går in i en aktie för att på så sätt få del av kursuppgången.

– Åklagaren pratar om front running. Jag vill betona vad Christer Gardell sagt i förhör: Cevian köper aldrig aktier så att vi driver kursen. Det var en uttrycklig order till alla mäklare: köp utan att driva kursen, sade Ossian Hellers och fortsatte:

– Den som inte driver kurs, kan inte ge upphov till front running. Det är ett feltänk från åklagarens sida.

När det gäller den vältajmade optionsaffären i september riktade både Ossian Hellers och Andreas Hofmann in sig på den massiva ryktesspridningen kring Volvo från mitten på juli samma år.

Båda visade på flera exempel på tidningsartiklar där Cevian Capital nämns som köpare till A-aktier under sommaren.

– Om man bortser från Skandia och Gambro så finns det inte en sämre bevarad hemlighet i svensk finanshistoria, konstaterade Andreas Hofmann.

– Det var som ett par söndernötta jeans, så känt var det.

Flera gånger återkom försvaret till att Andreas Hofmanns blygsamma investering i optioner inte stämmer in på påståendet att han satt på insiderinformation.

”Om EBM:s teorier vore korrekta skulle Hofmann rimligtvis ha investerat betydligt mer”, heter det i Ossian Hellers Power Point-presentation.

Andreas Hofmann lade under sin presentation fram en kursgraf som visar att aktieaffären i juni gjordes på den absoluta botten för Volvo-kursen.

– Det var där jag köpte. Tyvärr så sålde jag samma dag. Jag kände att jag hade gått in alldeles för tidigt, så jag sålde, förklarade Andreas Hofmann vars slutsats i presentationen är:

”Mönstret och omständigheterna i Volvoaffären bevisar – om något – att AH inte hade tillgång till påstådd insiderinformation.”

Stig Åström har inte oväntat en annan syn på Volvo-affärerna.

– Vi menar att Cevians beslut är kursdrivande. Det är skillnad på rykten på marknaden och att ha kunskap om att de faktiskt köper, hävdade Stig Åström.

Han satte optionsaffären i perspektiv genom att förklara att för att få samma utväxling vid en aktieaffär hade Hofmann varit tvungen att investera 25,8 miljoner kronor.

Stig Åström hävdade också att Andreas Hofmann hade ett begränsat rörelseutrymme på sin depå därför att merparten av pengarna var utlånade till andra banker i korta ränteplaceringar.

– Om jag har ränteplaceringar och vill frigöra pengar då kan man belåna upp till 95 procent på en ränteplacering. Jag köpte för mindre än 1 procent av mitt totala kontoutrymme. Det måste ändå anses vara rätt blygsamt med tanke på att det ska vara en insideraffär, kontrade Andreas Hofmann.

Ossian Hellers passade under förmiddagen också på att peka ut aktiemäklare som en typisk källa till information om stora aktieaffärer.

Enligt Ossian Hellers var det känt på Cevian att det tog som mest tio dagar från det att köp inletts i en ny aktie till dess att ryktena florerade i media.

Allra mest graverande ska läckorna ha varit i finska Outokumpu Technology där en mäklare till och med kallades upp till Cevian för uppläxning.

– Det är en bransch där man lever på att prata, konstaterade Ossian Hellers.

Uppgifterna har ingen direkt bäring på dagens åtalspunkt men rör andra affärer där åklagarna hävdar att de insideråtalade på egen hand läckt information till media för att sätta fart på aktiekurser.