Diabetes följer i spåren av övervikt och dåliga vanor. De samhällsekonomiska effekterna är redan dramatiska i flera länder. Är det dags att införa en motbok för kakor, godis och fet mat, frågar Margaret von Platen.
Den förrädiska bukfetman

Mest läst i kategorin

Allt eftersom åren går så antar vi gärna en figur à la Karlsson på taket: Den som Astrid Lindgren beskrev som en lagom tjock man i sina bästa år. Men kanske är vi nuförtiden lite rundare om magen. 14 procent av svenskarna är de facto feta (1, se källor nedan). 40 procent av männen är överviktiga (2). Och den bedrägliga bukfetman har en direkt koppling till diabetes typ 2, en sjukdom som drabbar allt fler, inte minst för att vi lever längre.
Förra året hade 330.000 svenskar diagnosen diabetes typ 2. Sjukdomen har ett smygande förlopp som kan pågå i flera år. Främsta kännetecknen kan vara högt blodtryck, höga blodfetter och förhöjt blodsocker. Många förstår inte att de är i riskzonen.
Benägenheten att få diabetes typ 2 är ärftlig. Men sjukdomen debuterar vanligtvis vid för mycket stillasittande och för mycket mat. Den är allmänt känd som en välfärdssjukdom. Men det är en komplicerad sjukdom så även normalviktiga och vältränade kan drabbas.
Det viktiga hormonet insulin producerar vi i vår bukspottskörtel. Insulinet behöver vi för att omvandla socker till energi och för att stänga av leverns produktion av socker. Insulinet fungerar som en nyckel. Det låser upp cellerna i våra muskler och vår fettväv så att dessa kan tillgodogöra sig sockret i blodet. Om det inte går att låsa upp cellerna stannar sockret i blodet och då stiger blodsockret.
Vid typ 2-diabetes krävs en kofot för att dyrka upp dörren till cellerna, nyckelhålet har rostat. Den som har diabetes typ 2 är mindre känslig för sitt eget insulin och har också en relativ brist på insulin. Om denna person dessutom har bukfetma så når inte insulinet fram och kan inte bromsa produktionen av socker från levern.
För högt blodsocker kan ge allvarliga komplikationer. Följder av diabetes kan vara alltifrån högre risk för tidiga hjärt- och kärlproblem (kvinnor med diabetes har fyra till åtta gånger så hög risk att få en hjärtsjukdom), njursvikt (10 procent får njurskador), dålig cirkulation, sår som inte läker, i värsta fall amputation (diabetes är den vanligaste orsaken före bilolyckor och cancer), nedsatt syn (tidigare den främsta orsaken till blindhet), depression och så vidare.
De flesta komplikationerna leder till sjukhusbesök. Inte undra på att diabetes riskerar att spränga välfärdsstatens budget. I Sverige har vi relativt låga kostnader (3). Det beror bl.a. på att vi har haft en bra preventiv vård men också därför att svenskar med diabetes inte får de dyraste och mest hypade medicinerna. Om vi tar oss över till Storbritannien äter diabetes upp 10 procent av deras nationella hälsobudget (NHI,
National Health Institute) vilket motsvarar 148 miljarder kronor. Dagens Oliver Twist har blivit tämligen fet. I vissa åldrar är närmare 30 procent av de brittiska barnen överviktiga.
I världen finns idag 1,9 miljarder överviktiga. 600 miljoner är feta. 387 miljoner har diabetes. Det är inte längre svält som verkar vara den stora katastrofen. Det är det fettlager vi bäddar in oss i. För mycket mat har blivit ett problem. Det är ingen lyckad kombination att flytta till en stad och kunna unna sig pommes frites. När fattiga människor får det bättre ekonomiskt kommer typ 2-diabetes som ett brev på posten.
Redan i fosterstadiet lagrar ett barn till undernärda föräldrar energi genom att öka insulinproduktionen som ökar fettvävnaden, särskilt på buken, samtidigt som levern blir okänslig för insulin. Kroppen är inställd på svält men sedan bjuder samhället på ett bord av läckerheter.
Asiater har visat sig utveckla diabetes vid en väsentligt lägre genomsnittlig kroppsvikt än européer. Det kan förklara varför Kina har flest antal diabetiker i världen: drygt 96 miljoner och dessutom 148 miljoner prediabetiker (4), sådana med förhöjt blodsocker men ännu inte så högt att det kan kallas för diabetes.
I USA har 21 miljoner vuxna diabetes medan 8 miljoner inte har fått sin diagnos än. Om denna utveckling fortsätter kommer en av tre amerikaner att ha diabetes år 2050 (5). I procent är det dock Gulfländerna som slår rekord, 20-30 procent av befolkningen har diabetes.
Men nu till det glädjande: Diabetes typ 2 behöver inte ha sista ordet. Färre sockerbullar och mera rörelse kan trycka tillbaka sjukdomen. Det gäller att undvika Karlsson-på-taket-rondören, bukfettet. Men en fettsugning hjälper inte (6). Fettcellerna måste minska i omfång och inte i antal (7). Bukfettet måste försvinna på grund av ett mindre intag av kolhydrater eller mer motion. Motionen gör dessutom kroppen mer mottaglig för insulin och minskar därmed risken för diabetes.
Men hur ska vi göra när vi har ICA, Coop och Willys om hörnet? Hur göra när vi närhelst på dygnet kan köpa den unika smakkombinationen saltlakrits och mjölkchoklad och allt annat underbart som Fazer och Marabou hittar på?
Vi vet att högutbildade och personer i ”socialgrupp ett” är mindre överviktiga. I dessa grupper är det stigmatiserande att vara fet. Se överklasskvinnorna i New York. Anorektiska och bleka. Varför? De skulle ha råd att hela dagarna mumsa den himmelska Ben&Jerry-glassen Chocolate Chip Cookie Dough. Men de gör inte det. Fet är lika med ful.
Skulle det vara en realistisk lösning att börja stigmatisera alla feta oberoende av socialgrupp? Givetvis med undantag för de med feta ben eller ridbyxlår. Det är nyttigt fett som sitter där! Alltså: Fördöm bukfetma men uppmuntra kvinnliga former.
Eller borde kommersiella intressen som kryddar all mat med socker bannlysas? Den brittiska läkarföreningen har föreslagit att sockrade drycker ska beskattas med 20 procent och att skatteintäkterna ska användas för att subventionera grönsaker och frukt. En liknande skatt i Mexiko minskade konsumtionen med 6 procent (8).
Kanske ska det endast vara tillåtet att sälja godis och läsk i kiosker? Återinför kiosken med snåla öppettider och en barsk innehavare – det kan fungera som ett Systembolag för godis. Det skulle också kunna finnas en butik med bara nyttig mat, absolut inget godis och inga kakor. Frukt och grönt har faktiskt en av de högsta vinstmarginalerna i handeln.
Eller vore det bättre att införa en Body Mass Index-skatt? En BMI-polis med måttband istället för batong går runt och mäter allas midja. Människor får genomgå en bodyscan som hjälper till att utvärdera vem som kan få diabetes typ 2 och vem som har fettet på rätt ställe. Det svenska företaget Amra i Linköping utvecklar en sådan apparat (9).
Eller mer radikalt: Ska de bukfeta tvingas betala sin egen sjukvård? Idag är det inte längre socialt accepterat att röka. I framtiden kanske det inte blir socialt godkänt att proppa i sig godis, handla kakor i snabbköpet eller helt enkelt äta för mycket.
Men det är en delikat fråga eftersom alla måste äta, det handlar om vår överlevnad, det är en instinkt att äta, och det är ytterst en fråga om integritet. När bolaget Björn Borgs vd Henrik Bunge uppmanar sina anställda att träna, eller faktiskt ”att äta, träna, sova och …ligga”, känns det som om han objuden inte stigit men hoppat in i ens hem.
Det finns ytterligare en komplikation med denna stigmatiseringsstrategi. Professor Kerstin Brismar, en auktoritet på diabetes, säger att fetma ofta är ärftligt, till exempel genom anlag som orsakar sämre förbränning, fler fetceller och sämre mättnadskänsla. Mat kan vara lugnande via vårt belöningssystem. Vissa är mycket beroende av detta. Det gäller alltså tidigt att identifiera de personer som har dessa anlag och skydda dem från läsk och godis, inklusive saft, bullar och kakor.
– Vissa har en större benägenhet att fastna i beroende. Personer med diabetes röker mer än resten av befolkningen. Om de inte får röka eller äta mycket blir de kanske olyckliga, berättar professor Brismar.
Det är alltså osäkert om en person med diabetes klarar att på ren vilja styra rätt och undvika alla lockelser. Inte minst borde det betyda att kontakten mellan sjukvård och patient borde bli mer frekvent – inte minst som ett psykologiskt stöd. Men med besparingar i vården kanske det inte ens går att upprätthålla dagens standard: i dag träffar en svensk med diabetes typ 2 läkaren åtminstone en gång per år och diabetessköterskan en gång per år.
– Preventiv vård kostar och det är svårare att analysera fördelarna jämfört med akutvård för benbrott, hjärtinfarkt eller stroke, säger Karin Hehenberger, medicine doktor, läkare och finansanalytiker med mer än 15 år i diabetesindustrin i USA och i Sverige.
Hon är orolig över att svenska diabetespatienter bara har tillgång till en bråkdel av de nya mediciner som patienter i övriga länder har (10).
Men läkarkonsten är påhittig. Det verkar finnas en hel räcka nya utvägar. En drastisk lösning är att skära bort en bit av magsäcken så att maten hamnar direkt i tunntarmen. Det några timmar långa kirurgiska ingreppet gastric-bypass à 50.000 kronor (eller mer) verkar trolla bort både fetma och diabetes typ 2. Och har därför blivit populära – drygt 5.000 personer gjorde denna operation 2014. Men den är inte riskfri – det är som bekant inte någon operation. De som har använt mat som terapi har i vissa fall istället tagit till flaskan. Andra har blivit deppiga och självmordsbenägna.
Finns det inte trevligare och enklare lösningar? Vin- och spritindustrin får inte annonsera hur den vill. Ska det vara fritt fram för livsmedelshandeln att locka med ”30 kronor för två stycken tvåliters läskedrycker”? Vore det inte bättre att satsa på en massiv informationskampanj, en obligatorisk utbildning i skolorna, en mer vetenskapligt inriktad hemkunskap, förlängda gymnastiktimmar och så vidare.
Med mera upplysning kanske det å andra sidan även går att kräva mer av enskilda individer. För vi ska väl inte lösa en fetmakris som kan leda till diabetes med kirurgi?
Källor:
1. Body Mass Index >30 siffror från bl.a. Folkhälsomyndigheten, en ökning med 30 procent på cirka tio år.
2. BMI >25 siffror från bl.a. Folkhälsomyndigheten.
3. 16 miljarder 2013 för typ 2.
4. Aging, Health, and Chronic Conditions in China and India: Results from the Multinational Study on Global Ageing and Adult Health (SAGE). Paul Kowal, Sharon Williams, Yong Jiang, Wu Fan, P. Arokiasamy, and Somnath Chatterji.
5. Enligt Division of Diabetes Translation National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion Centers for Disease Control and Prevention.
6. Drygt 342.000 registrerade fettsugningar i USA 2014 enligt American Society for Aesthetic Plastic Surgery (ASAPS).
7. Passion for Business, 7 juni 2014, ”Ett snabbt växande fettberg.”
8. Financial Times 4 september 2015, ”Britain should not rule out levying a tax on sugar, Growing obesity, especially among children, warrants drastic action”.
9. Financial Times 11 september 2015 ”Body imaging: Scans reveal weighty matters”.
10. “Nya läkemedel når inte svenska diabetiker”, Stockholms Diabetesförening.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.