"Den europeiska finanssektorn behöver utvecklas"

Europas återhämtning efter finanskrisen är fortsatt svag och beslutsfattarna söker efter nya sätt att stärka tillväxten, skapa fler arbetstillfällen och frigöra den ekonomiska potentialen i Europa.

Beslutsfattare, lagstiftare, investerare och banker har gjort betydande framsteg i att stärka den europeiska banksektorn. Bankunionen, och det institutionsbyggande den har medfört, är en signifikant prestation. Men i dagens nya globala miljö är starkare banker inte tillräckligt. Förra måndagen sammankallade Goldman Sachs och London School of Economics and Political Science en grupp av ledande tänkare för att diskutera genomförbarheten av en viktig potentiell komponent i ett väl fungerande finansiellt system: en EU-baserad kapitalmarknadsunion. En sådan utveckling skulle kunna komplettera och förstärka banksektorn, genom att erbjuda ett bredare utbud av finansieringsmöjligheter för företag och sparformer för hushåll, samt en pool av kapital för investeringar i infrastruktur.

Europas finansiella system har traditionellt varit centrerad runt banker. Bankerna står idag för cirka 70 procent av de europeiska företagens externa finansiering, resterande del kommer direkt från olika värdepappersmarknader. I USA är siffrorna de omvända. Bankberoendet är både en orsak till, och följd av, strukturen i den europeiska företagssektorn som domineras av små och medelstora företag utan någon direkt tillgång till kapitalmarknaden.

Den globala finanskrisen avslöjade svagheter i Europas finansieringsmodell. Större företag med direkt tillgång till kapitalmarknaden har utvecklats bättre än mindre och mer bankberoende företag. Det internationella regelverket som efterföljde finanskrisen kan framöver innebära ytterligare utmaningar. Medan bättre kapitaliserade och mer konservativa banker kommer att stärka motståndskraften i den finansiella sektorn som helhet, allt annat lika, kommer det sannolikt att bli svårare och dyrare att erhålla bankkredit – till nackdel för de företag och ekonomier som behöver det mest.

Den europeiska finanssektorn behöver utvecklas för att återspegla denna nya miljö. En sådan utveckling kan ske i tre dimensioner: förbättra banksystemets funktion i sig självt; utveckla alternativa finansieringskällor för att ge låntagare tillgång till ännu större mångfald av finansiering; och – genom att slå samman dessa två – utveckla värdepapperiseringsmarknaden för att möjliggöra bättre tillgång till kapital via banker för hushåll och företag.

Den pågående förstärkningen av bankernas balansräkningar, centraliseringen av tillsynsansvar hos ECB och den nyfunna utbytbarheten av bankkapital och banklikviditet inom euroområdet, lovar effektivare kapital- och kreditallokering, samt en effektivare bankmarknadsstruktur. Men hur det än förhåller sig måste alternativen till traditionell bankfinansiering bli en större del av EU:s framtid, särskilt för små företag som behöver bättre tillgång till kapital för att växa och utvecklas.

Såddfinansiering och riskkapital hjälper entreprenörer att finansiera nya projekt och teknologier och erbjuder ett alternativ till banker i detta avseende. Reglerings- och skattesystem bör inte hindra utvecklingen av dessa sektorer, ett område där EU för närvarande ligger långt efter USA.

Att utveckla marknader för värdepapper med bakomliggande tillgångar, så kallad värdepapperisering, kan förbättra tillgången på bankkrediter för hushåll och företag genom att tillåta banker mer diversifierade finansieringskällor. Inte bara skulle värdepapperisering direkt förbättra tillgången på fastighetslån och konsumentkrediter, det skulle även minska andelen lån till hushåll på bankernas balansräkning och därigenom öka deras förmåga att bevilja kredit till företag. Att skapa transparenta och enkla marknader för värdepapper med bakomliggande tillgångar – och därmed undvika den komplexitet och otydlighet som tidigare skapat problem – är ett viktigt steg för att underlätta extern finansiering. Det gemensamma initiativet från ECB och Bank of England om värdepapperisering är välkommet i detta avseende.

Trots fördelarna med dessa innovationer kan dagens idéer och sätt att göra affärer vara svåra att ersätta. Dessutom måste varje länk i kapitalmarknadskedjan tjäna sitt syfte, vilket kräver noggrann samverkan mellan alla aktörer. Myndigheterna bör ange en trovärdig deadline för implementeringen av en kapitalmarknadsunion.

Att sätta ett datum för kapitalmarknadernas ”Big Bang” kommer att sporra åtgärder från den privata sektorn – precis som i Storbritannien för tre decennier sedan. Genom insatser som dessa, kan den finansiella sektorn bidra till att stödja tillväxt och nya arbetstillfällen, och göra det möjligt för Europa att uppfylla sin fulla ekonomiska potential.

Michael Sherwood och Richard Gnodde

VD:ar Goldman Sachs International

Vill du delta i debatten? Kontakta oss på [email protected] eller ring 08-420 030 70.