Den estniska festen har börjat

Huspriserna i Estland ökade med 28 procent förra året jämfört med året innan. Det visar en rapport som the Royal Institution of Chartered Surveyors gjort och som presenterats av BBC.

Estland har bara drygt 1,3 miljoner invånare och fastighetsmarknaden är ganska liten. Förklaringen till att just Estlands bostadsmarknad vuxit så starkt är landets starka ekonomiska tillväxt. Ekonomin tog fart på allvar i maj 2004 då Estland gick med i EU. Landet har blommat ut på allvar när utländska investerare etablerat sig i landet och främst är det svenska och finska företag som varit aktiva.

Av de totala utländska direktinvesteringarna stod Sverige för hela 56 procent det tredje kvartalet 2005. På andra plats kom Finland med 20 procent.

– Anledningen till att just Estland intresserat svenska företag är att avstånden mellan länderna inte är så långt. Då menar jag inte bara geografiskt utan också kulturellt. Estland har blivit en viktig ingång för alla de baltiska länderna, säger Petra Martinsson, handelssekreterare på Exportrådet i Estland.

Enligt Petra Martinsson fanns det 2003 runt 680 svenska företag i landet. Under 2005 ökade antalet svenska företag med 30 procent. Och i dag beräknas det finnas totalt 940 svenska företag i Estland.

Främst ökar svenska företag inom grossist- och detaljhandeln. Under 2005 etablerades 77 företag i den nischen.

Tidigare har svenska företag investerat mycket inom finans- it- och telekombranschen. Men intresset har gjort att personal inom dessa branscher har börjat bli en bristvara. Det i sin tur har pressat upp lönerna och därmed också konsumtionen.

Landets två största banker ägs i dag av Föreningssparbanken och SEB.

För sju år sedan blev Föreningssparbanken delägare i Estlands största bank, Hansabank, som har ungefär hälften av marknaden. Förra våren tog de över banken helt och hållet.

– Estlands ekonomiska tillväxt överstiger EU:s genomsnitt. Under sovjettiden hade befolkningen ofta undermåliga bostäder och den senaste tidens ekonomiska tillväxt har förändrat möjligheten till ökat välstånd. Det har gjort att bankerna har gett mer och större huslån än tidigare, säger Jesper Berggren, presschef på Föreningssparbanken.

En snabb ökning av utlåning och kraftigt stigande priser på bostäder har gjort att en del ekonomer börjat tala om att en bubbla är på väg, men det tror inte Jesper Berggren.

– En stor del av utlåningen sker genom vår bank och vi ser med lugn på utvecklingen. Vi har ganska hårda kreditkrav för utlåning, säger han.

Nordea har funnits i Estland sedan 1996. Thomas Neckmar, som är Nordeas chef för Baltikum och Polen, tror inte heller att det är en fastighetsbubbla som vi ser.

– Det finns snarare ett stort uppdämt behov av bostäder där. De som driver marknaden är en ung välutbildad generation som kräver mycket mer än den tidigare generationen. Nu finns ekonomiska resurser att kunna konsumera på grund av den ekonomiska tillväxten, säger Thomas Neckmar.