"De förstår inte skattens skada"

I takt som allt fler länder runt om i världen sänker skatten på aktier, framstår den svenska skatten som ogynnsam mot svenska aktieägare. Snart är det bara tre länder kvar i EU som behåller förmögenhetsskatten. Många länder har även slopat reavinstbeskattning efter långa innehav. I Sverige ligger skattekvoten konstant oavsett hur långt innehavet varit.

– Efter den socialdemokratiska skatteåterställaren 1995 var skillnaden mot omvärlden mindre. Det är mycket som hänt på de elva år som passerat. Då hade Norge och några andra länder högre skatt på aktier än vad vi hade. Så är det inte nu längre, säger Aktieägarnas vd Lars-Erik Forsgårdh.

De försämrade möjligheterna att sätta av vinster i så kallade periodiseringsfonder har enligt Aktiespararna höjt den faktiska bolagsskatten från 25 till 28 procent. Sverige ligger med sina 30 procent i topp när det gäller skatten på reavinster på aktieaffärer. Den genomsnittliga reavinstskatten på aktier i EU är mindre än 10 procent.

Aktiespararna är kritiska mot att Sverige har tappat den konkurrenskraft som landet tidigare hade i form av en relativt låg bolagskatt. Så är inte länge fallet. Då omvärlden har sänkt sina bolagskatter samtidigt som möjligheterna att skjuta upp bolagskatten försämrats i Sverige har landet tappat även detta försprång.

Med dubbelbeskattning menas att aktieutdelningar först beskattas i bolagen och sedan hos aktieägarna när de får utdelningarna, ett system som allt färre länder tillämpar. För svenska aktieägare blir skatten på utdelningar alltså först 28 procent i bolagsskatt och sedan 30 procent i reavinstskatt.

För att Sverige ska få en internationellt konkurrenskraftig aktiebeskattning bör förmögenhetsskatten och dubbelbeskattningen av aktieutdelningar slopas och reavinstskatten sänkas från dagens 30 till cirka 10 procent, anser Aktiespararna.

Enligt Forsgårdh är det inget parti i Sverige som lever upp till de krav som Aktiespararna ställer.

– Jag tror att man har en felaktig uppfattning om konsekvenserna av skatten på aktier. De slår hårt mot folks vilja att placera i aktier, vilket påverkar möjligheten för nya företag och arbeten, säger Forsgårdh.

TT/