De får nobelpriset i fysik

Andre Geim och Konstantin Novoselov, verksamma vid University of Manchester i Storbritannien, får årets Nobelpris i fysik. De får priset för ”banbrytande experiment rörande det tvådimensionella materialet grafen”, ett kollager som bara är en atom tjockt.

Det blir alldeles tyst i luren när TT berättar för Novoselov att han fått Nobelpriset. Efter ett tag får han fram:

– Jag är chockad.

Den blott 36-årige Novoselov säger att han inte räknade med priset. Visserligen hade folk sagt tidigare att han kunde få det.

– Men jag har lärt mig att inte lyssna på spekulationer.

Kommer du till Stockholm?

– Ha ha, ja, om jag är inbjuden.

Novoselov konstaterar att denna tisdag inte blir som han hade tänkt sig.

– Det är helt galet här.

Han hade tänkt visa en del mätningar för några gästande forskare.

– Nu måste jag be dem om ursäkt och förklara att vi kommer att vara upptagna hela dagen.

Grafen är det tunnaste materialet och samtidigt mycket starkt. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt. Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Geim och Novoselov fick fram grafenet ur en bit grafit, samma ämne som finns i blyertspennor. De lyckades få fram en atomtunn flaga med hjälp av vanlig tejp och det visade sig att materialet var stabilt.

– Jag vet att jag varit med i förhandspekulationerna i tre år, men förväntade mig ändå inte att få priset i år, förklarade Andre Geim per telefon på Vetenskapsakademins presskonferens, och tillade att förra årets pris gick till ett besläktat område (fiberoptik) inom fysiken.

Geim har inga planer på att förändra sin livsstil eller sitt arbete på grund av Nobelpriset.

– Jag anser att det finns flera kategorier av Nobelpristagare. De finns de som aldrig gör något mer i livet, men det är att göra samhället en stor otjänst. Sedan finns det sådana som tror att de fick priset av en ren tillfällighet och som börjar jobba hårdare än någonsin och blir galna efter en kort tid.

– Jag tillhör inte någon av kategorierna och hoppas kunna jobba som vanligt.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer. Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller. Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

”Kol, som bygger upp allt liv vi känner till på jorden, har än en gång överraskat oss”, skriver Vetenskapsakademien.

Materialet beskrevs för första gången i ett oktobernummer av vetenskapstidskriften Science 2004. Artikeln framkallade en febril verksamhet bland forskargrupper över hela världen. Dels möjliggjorde upptäckten nya experiment kring fysikteoriernas grunder, dels lockade otaliga praktiska tillämpningar.

I de senaste årens spekulationer inför Nobelpriset i fysik har upptäckten av grafen ofta nämnts och Geim och Novoselov var alltså några av favoriterna. De delar på tio miljoner svenska kronor.