Därför rasar kronan

Det uppger han för Realtid.se.

– Den svaga kronan kommer att bestå så länge som amerikanska fonder och hedgefonder säljer ut sina tillgångar utanför USA, säger Johansson.

– Och så långe som amerikanska och europeiska banker som lånat ut pengar till svenska företag i dollar, fortsätter att kräva tillbaka dollarlånen så de får läggas över i svenska banker.

– Det sker nu i väldigt stor omfattning.

– Så dollarn lär vara stark, för många köper dollar och betalar tillbaka lån i dollar. Den processen fortgår ju.

– Det är rätt så mycket dollarnominerade lån som förfaller under år 2009 och slutet av år 2009, och de amerikanska bankerna som är i dåligt skick kräver återbetalning och vill inte ”rulla lånen vidare”.

Och någon obligationsmarknad varigenom lånen kan ersättas, finns enligt Johansson inte. Annars hade man kunnat ge ut obligationer i dollar på motsvarande belopp till obligationsinvesterare.

– Som det är nu tvingas svenska exportföretag att köpa dollar för svenska kronor, för att betala tillbaks till de amerikanska bankerna.

– Där har vi orsaken till kronförsvagningen. Det beror inte på USA:s balansräkningar, utan har bara med flöden att göra.

Så det finns risk att dollern faller när nuvarande flöden lugnat sig?

– Ja, men så är det.

– Jag brukar säga att enligt gängse nationalekonomisk teori är det räntan i olika länder som styr hur stark respektive lands valuta ska vara.

– Men det sambandet finns inte alls, för då skulle dollarn vara svag av det eftersom USA är första landet med nollränta.

– Så nu är det flödena som avgör i stället.

Däremot så har enligt Johansson amerikanska fonder haft mycket lån i japanska yen.

– De gearade strukturerade produkter i yen, eftersom räntan i Japan låg under eller runt 1 procent.

– Då blev relativavkastningen i dollar väldigt hög, när de gearade upp de produkterna med lån i yen.

Men de flödena verkar ha avtagit lite bedömer Johansson.

– Nu har de betalat tillbaks yenlånen.

När lånen togs låg yenen i 130-135 yen mot dollarn.

Nu när lånen betalats tillbaks har dollarn som lägst varit nere i 90 yen per dollarn.

– Där har vi sett en förstärkning, men det verkar som att den deleveragingperioden nu är över lite. Den börjar bli klar.

Nu noteras yenen i runt 98 mot dollarn.

Men återbetalningarna av de svenska dollarlånen väntas alltså enligt Johansson fortgå även under resten av detta år.

– Sedan tror jag att det kommer att lugna sig.

Han räknar även med att ”deleveragingen” börjar närma sig sitt slut.

– Snart har de amerikanska fonderna sålt ut det mesta de har i Sverige. Det verkar så i alla fall.

– Kanske är en stor del av deleveragingen klar. Det kanske pågår i ytterligare något halvår.

Just valutakursförändringarna är enligt Johansson en stor osäkerhetsfaktor för att bedöma konjunktur och börs framöver.

– Vi ser helt enorma valutakursförändringar just nu. Dollarn har stigit från 6 till 9 kronor på i stort sett ett halvår.

– Valutakurserna är ett exempel på en faktor som ökar osäkerheten – valutornas volatilitet.

– Den typen av volatilitet har aldrig förekommit för valutor, som vi har sett sista året.

Dels är det alltså amerikanska fonder som säljer tillgångar i kronor, och tar hem kapitalet och växlar om till dollar. Då köper de dollar för kronor.

Men dels är det även svenska företag som köper dollar för att återbetala de förfallande dollarlånen.

Enligt Johansson gäller detta generellt alla stora svenska exportföretag såsom Sandvik, Atlas Copco och Volvo.