Därför klättrar Sverige i konkurrensranking

Sverige är världens näst mest konkurrenskraftiga ekonomi, efter Schweiz, enligt den årliga jämförelsen från World Economic Forum (WEF). Sverige har avancerat från fjärde till andra plats.

USA som låg tvåa förra året har fallit till fjärde plats. Singapore intar bronsplatsen liksom i fjol.

WEF förklarar USA:s ras med växande makroekonomisk obalans, försvagade institutioner och oro för finansmarknaden.

Kina avancerade från 29 till 27:e plats.

Sveriges statsfinanser är sunda och tillväxten hög. Detta slår igenom i WEF-rankningen, där även landets höga tekniska utvecklingsnivå och innovationsklimatet väger tungt, enligt Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Men tyvärr finns det inget samband alls mellan dessa rankinglistor och framtida tillväxt. Det är i rankninglistorna väldigt mycket fokus på makroekonomiska faktorer, men väldigt lite på till exempel villkoren för mindre företag. Och det är ju en akilleshäl för Sverige jämfört med andra länder, säger han.

Fölster pekar bland annat på skattemässigt regelkrångel, högt skattetryck och en trögrörlig arbetsmarknad som de största bromsklossarna i Sverige.

– Det är väldigt roligt att vi får ytterligare ett kvitto på att vi är ett av världens mest konkurrenskraftiga länder, säger handelsminister Ewa Björling, om det svenska avancemanget i WEF:s konkurrenskraftslista.

Hon vill särskilt lyfta fram att innovationsklimatet, utbildningsnivån och teknologin är bra i Sverige.

– I kombination är det här centralt för framtiden.

Fölster pekar bland annat på skattemässigt regelkrångel, högt skattetryck och en trögrörlig arbetsmarknad som de största bromsklossarna i Sverige.

WEF förklarar USA:s ras med växande makroekonomisk obalans, försvagade institutioner och oro för finansmarknaden.

Kina avancerade från 29 till 27:e plats.