Därför blev domen så hård

Inför att domen i dag skulle delas ut i Stockholms tingsrätt utbröt spekulationer mellan kollegorna om hur långt straff Johan af Donner skulle få. Gissningarna varierade på mellan tre och fem år.

Skälen till att tingsrätten skulle gå på en mjukare linje än åklagaren Alf Johansson är många och välkända:

Åldern; Johan af Donner fyller 60 om några år.

Socialt; en stor del av hans umgänge har tagit avstånd från af Donner efter att han fått löpa gatlopp i media.

Ångern – Johan af Donner har erkänt sig skyldig till brotten.

Ansvaret – Han har inte skyllt ifrån sig, har inte skyllt på psykisk sjukdom, även om han var inne på ämnet när han beskrev det som att han drabbats av guldsot. Han har inte skyllt på att hjälporganisationerna haft bristfälliga säkerhetsrutiner eller på att de flera gånger fått tips om af Donners brottslighet.

Ett närliggande riktmärke är Magnus ”Champagnekungen” Tholén, som lurade till sig närmare fem miljoner kronor från två arbetsgivare. Han dömdes nyligen till fängelse i tre år.

Även i Johan af Donners fall var bedrägeriet riktat mot två arbetsgivare. Beloppet på 7.9 miljoner kronor kan knappast motivera det betydligt hårdare straffet.

I stället kan man, något cyniskt, sammanfatta situationen med att det lönar sig att begå brott mot börsbolag.

Tingsrätten motiverar nämligen domens hårdhet just med att den riktat sig mot välgörenhetsorganisationer. Tingsrätten skriver:

”Det får anses som särskilt straffvärt att rikta denna typ av brottslighet mot organisationer som i det närmaste helt är beroende av allmänhetens och andra aktörers förtroende.”

När domen överklagas kommer vi att få se om Hovrätten delar den uppfattningen.