Dags att se över reglerna för det komplicerade investeraravdraget 

Investeraravdraget är avsett att öka möjligheterna för mindre företag att få nödvändigt kapital för att kunna expandera. Det kan ge privatpersoner som gör investeringar i små företag en årlig skattelättnad på upp till 195 000 kronor. 

Införandet av investeraravdraget skedde under 2013 och var ett välkommet incitament för investerare och företagare. Förhoppningen var att avdraget skulle bidra till att finansiera expansion för bolag i ett tidigt skede. Det var en bra början tyckte man då, men vad har hänt efter det? Många aktörer på marknaden menade att avdraget ”Enkelt uttryckt ger dig 15 procent skatterabatt då du som privatperson investerar i ett onoterat bolag.” 

Dessutom uppfattas de enligt vår erfarenhet som förhållandevis komplicerade och kanske just därför ser vi inte att de utnyttjas fullt ut av alla som skulle kunna ha glädje av det.

I korthet innebär det att privatpersoner som investerar i mindre företag under vissa omständigheter kan få ett skatteavdrag. Reglerna är trots att de nu funnits under relativt lång tid okända för många. Dessutom uppfattas de enligt vår erfarenhet som förhållandevis komplicerade och kanske just därför ser vi inte att de utnyttjas fullt ut av alla som skulle kunna ha glädje av det. Man kan också få intrycket av att investeraravdraget bara gäller för ”affärsänglar” och andra med stora plånböcker, men många som startar ett eget aktiebolag missar att de också vanligen kan få göra avdraget. 

Avdraget gäller vid förvärv av nybildade bolag och vid investeringar i nytt aktiekapital i mindre aktiebolag, givet att bland annat följande förutsättningar är uppfyllda:

• Företaget ska vara ett mindre företag som så gott som uteslutande bedriver rörelse. Bolag som bland annat bedriver ren kapitalförvaltning eller är verksamma inom varvs, kol eller stålindustrin omfattas inte av avdraget. 
• Med mindre företag menas ett aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller motsvarande bolag som har fast driftsställe i Sverige. 
• Medeltalet anställda inklusive delägare som arbetar i företaget ska vara färre än 50 personer. Nettoomsättningen eller balansomslutningen får vara högst 80 000 000 miljoner kronor.
• Företaget får inte vara i ekonomiska svårigheter.
• Företaget ska under investeringsåret, eller året efter, ha ett löneunderlag om minst 300 000 kronor, det vill säga minst en anställd. Det kan till exempel vara ägaren själv.
• Företaget inte är marknadsnoterat det vill säga handlas på MTF-plattform eller reglerad marknad. 
• Vid tidpunkten för förvärvet inte har varit verksamt på någon marknad, eller vid tidpunkten för förvärvet har varit verksamt på en marknad mindre än sju år efter sin första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad

Upp till 1,3 miljoner kronor per år i nyinvestering ger en skattelättnad som är värd 15 procent av investeringen. Det betyder en skattelättnad på maximalt 195 000 kronor per person och år.

Exempel:
Bra Idé AB gör en nyemission och erbjudandet innebär att man får teckna aktier för 100 kronor styck. Företaget uppger att alla villkor för investeraravdraget är uppfyllda. Oscar tecknar sig för 5 000 nya aktier, och han betalar 500 000 kronor för dessa. Investeraravdragets storlek blir då 250 000 kronor (hälften av 500 000 kronor), vilket ger en skattereduktion på 75 000 kronor (250 000 kr x 30 procent), det vill säga 15 procent av investeringen.

Viktigt att tänka på är att det är det bolag som investeringen görs i som ska bedriva egen rörelse. Det räcker alltså inte med att investeringen görs i ett moderbolag (holdingbolag) när själva verksamheten bedrivs i dotterbolag. Denna situation är inte ovanlig och särskilt när det finns flera olika verksamheter inom koncernen. Det hade därför varit rimligt att rörelsekriteriet även kunde uppfyllas av valfritt bolag i koncernen. Likaså borde motsvarande gälla vad gäller löneunderlaget,  det vill säga det borde inte spela någon roll från vilket bolag i koncernen lönen betalas ut från.   

Investeraravdrag får inte göras av den (eller någon närstående) som äger eller har ägt andelar det företag som det avser. Det gäller under perioden den 1 januari två år före beskattningsåret fram till det datum då man förvärvar aktierna. Detta oavsett om man äger/ägde aktierna direkt eller indirekt och även om man äger/ägt aktier i ett annat företag inom samma koncern. Tyvärr innebär detta att om företaget efter ditt initiala förvärv skulle behöva ytterligare kapital för att kunna fortsätta expandera får du inte ytterligare avdrag trots att du deltar och skjuter till kapital i emissionen precis som nytillkomna ägare gör. 

Om du säljer aktier du fått investeraravdrag för inom fem år efter betalningsåret ska investeraravdraget återföras helt eller delvis. Många som investerar i aktier använder sig av det så kallade investeringssparkontot, ISK. En investering i ett mindre onoterat bolag får dock normalt inte ske direkt ifrån ett ISK, men i praktiken kan ju ett sådant företag senare komma att bli marknadsnoterat. Om du då inom femårsperioden skulle vilja flytta dina aktier från en vanlig depå till ISK måste avdraget återföras trots att du fortfarande äger aktierna. Tänk även på att en flytt till en kapitalförsäkring innebär att ägandet formellt övergår till försäkringsbolaget – varför det inte heller är möjligt att köpa ifrån eller flytta till en sådan försäkring.

Konsekvensen blir lätt att de inte lämnar någon kontrolluppgift alls. Detta bidrar i sin tur, givet komplexiteten av regelverket, att många skattskyldiga inte heller förstår att de har rätt till investeraravdraget.

Reglerna kräver att du köper aktier kontant. Detta innebär bland annat att en kvittning av fordran mot företaget eller apportemission inte accepteras. En begränsning som vi anser vara onödigt generell eftersom i vart fall apportemission i vissa situationer kan göra expansion möjlig och därför står i överensstämmelse med reglernas syfte. 

En annan aspekt är att många företag som tagit emot betalning för aktier från fysiska personer och som uppfyller villkoren för investeraravdraget ska lämna kontrolluppgift om investeraravdrag (KU28). Detta gäller förstås om företaget känner till det. Många mindre företag saknar kunskap om eller har inte tid eller resurser för att kontrollera om deras investerare har rätt till avdraget eller inte.

Konsekvensen blir lätt att de inte lämnar någon kontrolluppgift alls. Detta bidrar i sin tur, givet komplexiteten av regelverket, att många skattskyldiga inte heller förstår att de har rätt till investeraravdraget. Oftast behöver man en skattekonsult/expert för att se över villkoren och det är förenat med en kostnad som många inte vill ta. Skulle du glömt yrka på investeraravdraget går det ofta ordna i efterhand genom att lämna in begäran om omprövning. Tänk att göra det i tid då du har fem år på dig. 

Den som vill ha avdraget ska till sin deklaration bifoga en blankett K11. I detta sammanhang är det bra att tänka på att vara noga med vad man fyller i eftersom Skatteverket kan påföra skattetillägg om villkoren inte anses vara uppfyllda. Av detta skäl bör blanketten ses över för att den skattskyldige inte i onödan ska dra på sig ett skattetillägg. 

Fler skulle sannolikt kunna använda sig av investeraravdraget än vad som gäller idag givet reglernas komplexitet. Om reglerna hade mjukas upp i några avseenden skulle sannolikt fler skjuta till pengar till de företag lagstiftningen avser att gynna.

Våra små företag måste få förutsättningar som ser till att de kan växa och göra anställningar som på lång sikt gynnar samhället utan att det blir för krångligt – helt enkelt. Vi skulle gärna se att reglerna ses över och förenklas för att få en bättre verkan. 

Sara Zad och Peter Grufman
Skattejurister verksamma inom private banking på Carnegie Investment Bank