Dags att damma av helikoptrarna

Centralbankerna agerar med traditionell penningpolitik för att motverka effekterna av coronavirusutvecklingen. Det gynnar endast kapitalägare och börsen. Efterfrågebortfallet kan motverkas med ”helikopterpengar”. 

Den akuta räntesänkningen från den amerikanska centralbanken Fed är förmodligen meningslös sett till efterfrågan i den amerikanska ekonomin. Ändå lär ECB, den europeiska motsvarigheten till Fed, snart följa efter med ”more of the same”, det vill säga kvantitativa lättnader och ännu lägre centralbanksräntor. 

Åtgärderna från Fed och ECB kan eventuellt hålla de globala tillgångsmarknaderna under armarna när investerarkollektivet dumpar risktillgångar i rädsla för ett betydande efterfrågebortfall när virusutvecklingen sprider sig över världen. 

I synnerhet i Europa har årtal av massiva penningpolitiska stimulanser från ECB varken fått fart på efterfrågan eller pressat upp inflationstakten till måltalen. Den enda effekten är stigande priser på aktie- och fastighetsmarknaderna. ECB och Fed behöver nya verktyg och ytterligare hjälp från finanspolitiken för att virusutvecklingen inte skall få katastrofala återverkningar på ekonomin i form av fallande efterfrågan när den globala ekonomin redan i utgångsläget uppvisar svaghetestecken. 

Stelbenta och rigida finanspolitiska ramverk i Europa sätter dock käppar i hjulen för den europeiska centralbankschefen Christine Lagardes vädjan om hjälp för att tackla de negativa verkningarna av konjunkturförsvagningen och en deflationistisk utveckling. Nu är makrosituationen än mer prekär än för ett par månader sedan. 

Blir det ingen uppluckring kring de finanspolitiska ramverken när Europa står inför en accelererande virussituation är det dags för centralbanksledningarna i Europa, USA och Asien att öppna hangarerna och damma av helikoptrarna. Om ECB med trovärdighet skall bekämpa fallande efterfrågan, som med stor sannolikhet kommer påverka arbeslöshetsutvecklingen och inflationen redan i det korta perspektivet, bör ”helikopterpengar” vara en fullt rimlig åtgärd. 

Det enklaste sättet att beskriva detta penningpolitiska verktyg är att använda sig av upphovsmannens, Nobelpristagaren i ekonomi Milton Friedman, egna liknelse; en helikopter som flyger runt och släpper ner sedlar där behovet är som störst. I den moderna makroekonomin, där papperspengar är av underordnad betydelse, kan transaktionen ske via andra metoder. 

Den brittiske nationalekonomen Adair Turner har visat att ”helikopterpengar” har flera fördelar jämfört med den penningpolitik som centralbankerna bedrivit sedan finanskrisen 2008. Turner har visat på ett övertygande sätt på att ”helikopterpolitiken” alltid ger en starkare positiv effekt på efterfrågan i ekonomin till lägre makroekonomisk risk jämfört med de nu utnyttjade verktygen. 

Ett beslut att gå direkt till konsumenten med monetära stimulanser ger, enligt ledande nationalekonomer, en omedelbar effekt på efterfrågan och prisutvecklingen i den europeiska ekonomin. Risken att den här typen av monetära stimulanser skapar hyperinflation kan kontrolleras genom att styra penningflödet. ECB kan till exempel konstruera ett program där det sker månatliga utbetalningar till alla medborgare (det finns omkring 280 miljoner vuxna inom ECB-området) som omfattas av centralbankens penningpolitik. 

Transfereringarna ökar respektive minskar i förhållande till inflationsutvecklingen och upphör när inflationsmålet är uppnått. Hur omfattande ”helikopterprogrammet” blir är svårt att uppskatta, bland annat beroende på att det är svårt att förutsäga hur av mycket av transfereringarna till hushållen som kommer att spenderas. 

Det finns andra risker med ”helikopterpengar”, till exempel att monetär penningpolitik riskerar att påverka takten i regeringarnas reformpolitik negativt; regeringarnas behov av ekonomiska reformer minskar eftersom centralbanken ”skapar” nya pengar som döljer underliggande strukturella problem. Detta är dock ett mindre problem i den akuta virussituation som Europa befinner sig i.