Åsikterna går i sär när det gäller om bankerna är "underbeskattade" eller inte.
"Dagens system är inte bra"
Mest läst i kategorin
1. Många politiker säger att banker är underbeskattade då de ej är momspliktiga. Bankerna hävdar å andra sidan att de drabbas av högre kostnader med dagens momsregler. Vem har egentligen rätt?
Anna Kinberg Batra:
– Bankerna betalar ingen moms, så på så vis är de mindre beskattade än andra branscher. Det är viktigt att banker är stabila och ger bra villkor till sina kunder. Dagens system där bankerna pendlar mellan att vara mycket sårbara och göra mycket stora vinster är inte bra. Det är viktigt att bankerna bär sina egna kostnader och risker. Ändrade skatter kan vara en möjlighet att flytta risken för bankens verksamhet från skattebetalarna till bankerna själva.
Per Bolund:
– Sedan krisen 2008 har Sveriges fyra storbanker gjort vinst med 200 miljarder samtidigt som de fått skattebetalarnas och statens stöd för att överleva. Det är rimligt att bankerna betalar mervärdesskatt som alla andra och minskar sina risker.
Carl B Hamilton:
– Om man skall ha neutralitet mellan finansiella företag som inte betalar moms, som banker, och andra företag som betalar moms kan man som approximation införa en något högre arbetsgivaravgift för momsbefriade finansiella företag. Dock undanröjer inte detta bristen på neutralitet eftersom banker som lånar i riksbanken gör detta på mycket förmånliga villkor, det vill säga till reporänta, och bankerna kan sedan riskfritt låna ut vidare med 1-2 procents marginal. Det är möjligt att man i vissa lägen temporärt bör kunna införa kontroll av bankernas vinstmarginaler. Öppenhet, insyn i bankerna är viktigt, liksom aktiva ägare för att bland annat motverka överdrifter i ersättningsystemen (bonus).
Johan Hansing:
– Finansiella tjänster undantas från momsplikt enligt momslagen. Bankens omsättning av momsbefriade tjänster till sina kunder innebär samtidigt att banken inte har rätt att göra avdrag för moms på sina inköpskostnader i verksamheten. Momsen på inköpen blir därför en kostnad hos bankerna eftersom den största delen av bankens verksamhet är momsbefriad.
2. Utspel om bankbeskattning görs just nu på både nationell och internationell nivå. Vilken institution är lämpad att driva frågan om förändrade skatteregler?
Anna Kinberg Batra:
– Frågor som rör sig över nationsgränserna kräver också internationella svar och Sverige har varit mycket aktivt i diskussionerna i EU om hur de akuta finansiella problemen i EU bäst ska lösas. En gemensam EU-skatt löser dock inte problemen med stigande statsskulder och stora budgetunderskott. Samtidigt är beskattningsrätten en nationell angelägenhet och Riksdagen har tagit ställning mot att EU ska få egna medel.
Per Bolund:
– Skattepolitiken förs och avgörs i regel på nationell nivå, det vill säga i Sveriges riksdag och regering. Vissa undantag, där det av konkurrensskäl är särskilt viktig med internationell samordning, kan dock genomföras på EU-nivå och ett sådant exempel är en skatt på finansiella transaktioner. Intäkterna från en sådan skatt ska dock gå till medlemsländerna.
Carl B Hamilton:
– Bara regering och riksdag kan ändra skatteregler, och kan till exempel göra det efter förslag om ändrade regler inom kretsen av EU-27, det vill säga efter en politisk överenskommelse mellan EU-27. Det kräver enighet, dock, vilket förefaller högst osannolikt.
Johan Hansing:
– Sverige är ju medlem i EU och EU har gemensamma regler om indirekt skatt såsom moms. Sverige kan därför inte ensidigt bestämma sina egna momsregler. Om man vill ändra momsreglerna måste EU föreslå detta. En ny skatt som diskuteras inom EU är en särskild skatt på finansiella transaktioner. För att få gemensamma regler om en sådan skatt krävs att alla EU-länder är överens om detta.
3. Riskerar inte en momsplikt att leda till höjda priser för privatkunderna?
Anna Kinberg Batra:
– Den svenska banksektorn är underbeskattad då finansiella tjänster är befriade från moms. För tillfället finns det inget förslag om införande av en moms på bankerna men jag välkomnar en diskussion kring detta. Om det skulle vara aktuellt att ett sådant förslag utformas, eller någon annan typ av beskattning är det, självklart, oerhört viktigt att kostnaderna inte övervältras på kunderna. Riksdagen röstade i höstas för att Finansinspektionen ges mer resurser i syfte att öka granskningen och genomlysningen av finansmarknaden. Jag vill verkligen understryka att de som behöver öka sina marginaler är barnfamiljerna – inte bankerna.
Per Bolund:
– Samma argument kan användas på momsplikten för i stort sett alla konsumentprodukter och tjänster men det har inte lett till momsbefrielse. Det kan också anföras mot alla typer av bankbeskattning. Risken att bankerna väljer att vältra över kostnader på slutkonsumenterna understryker vikten av transparens och noggrann uppföljning.
Carl B Hamilton:
– Jovisst, och det beror främst på dålig konkurrens i Sverige mellan bankerna (oligopol). Fler banker vore mycket bra, följaktligen.
Johan Hansing:
– Eftersom bankerna inte idag har avdragsrätt för moms på sina inköpskostnader påverkar momsen redan bankernas kunder. Bankerna måste täcka sina kostnader i de priser man tar ut för sina produkter.
4. Vad tror du om utsikterna för att införa en skatt på finansiella transaktioner inom EU?
Anna Kinberg Batra:
– Vi är mycket kritiska till förslaget om att införa en skatt på finansiella transaktioner. Sverige införde under mitten av 1980-talet en liknande skatt och vår erfarenhet säger oss att effekterna var direkt skadliga för ekonomin. Om skatten inte införs globalt flyttar bara kapitalet till länder som inte har någon sådan typ av skatt vilket i sin tur leder till färre investeringar i Europa vilket allvarligt skadar den sköra tillväxten. Dessutom skulle en finansiell transaktionsskatt påverka svenska bolåneräntor för privatpersoner negativt vilket vore oerhört olyckligt.
Per Bolund:
– Utsikterna är goda. Både Tysklands Merkel och Frankrikes Sarkozy driver frågan och en lång rad EU-länder är positiva. Det är rimligt att även de stora bankjättarna, som är medansvariga för krissituationen, tar sitt ansvar så att inte konsumenterna får bära hela bördan själva.
Carl B Hamilton:
– Ja, det kanske kommer, för att efter några månader sedan avskaffas i takt med att verksamhet flyttar ut till London, Zurich, Stockholm (Nordea från Helsingfors!) och New York.
Johan Hansing:
– Den finansiella transaktionsskatt som diskuteras i EU skulle inte ha några positiva effekter. Ett skäl är att de transaktioner som beläggs med skatt till stor del skulle genomföras någon annanstans. Ett annat är att en transaktionsskatt skulle ge extra kostnader för företag som använder finansiella instrument och för företag som förvaltar våra pensionspengar.
5. Vilken var veckans viktigaste nyhet?
Anna Kinberg Batra:
– Att så många blev förvånade över att vi behöver arbeta mer och längre för att klara den demografiska utmaningen.
Per Bolund:
– Veckan mest häpnadsväckande finansnyhet är nog en icke-nyhet, nämligen att finansminister Anders Borg än en gång lyckats med konststycket att skälla på bankerna, vars regelverk han själv ansvarar för, utan att leverera en enda konkret åtgärd. Annars är den viktigaste händelsen de fortsatta förhandlingarna med Grekland.
Carl B Hamilton:
– Att Astra Zenica lägger ned och delvis flyttar och, som parallell, vårt elsystem allt mer visar sig vara opålitligt och allt högre elpriser är ofrånkomliga om inte beslut om investeringar i nya kärnkraftverk omgående blir verklighet. Om inte – ja försvinner produktion i elintensiva företag utomlands på samma sätt som Astra Zenica.
Johan Hansing:
– Återigen ser vi att de svenska bankerna är stabila och har god kapitalisering i jämförelse med flertalet andra europeiska banker. Det är bra för landet Sverige, och för hushåll och företag som lånar pengar, att svenska banker är välskötta och kan gå med vinst – det är en viktig förutsättning för en sund samhällsekonomi.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.