Realtid
administrator
administrator
Uppdaterad: 18 sep. 2009Publicerad: 18 sep. 2009

Aktieproffset har samma smak som kungen.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Enligt Transportstyrelsen är detta en mörkgrön Ferrari 456 GT från år 1995 registrerad på Ulf Loeper.

Bilen har gått drygt 6.000 mil, och på besiktningen i våras konstaterades att varningstriangeln saknas.

Realtid.se får tag på svenska Ferrari-klubbens ordförande Anders Janson, för att fråga lite om bilmodellen.

– Kungen har eller har haft en 456 GT, säger Janson.

Har han kört med den inför folk?

– Allmänheten måste ha sett honom i den.

Vad tycker du om bilens design (länk 1, länk 2, länk 3)?

– De flesta Ferrari-bilar har god design, så den är nog bra.

ANNONS

Vad har du själv för Ferrari?

– En 308 GTB.

Är den från 80-talet?

– Det är en 70-talare.

Hur är den?

– Trevlig.

Hur snabbt har du åkt med den?

– Inte fort.

ANNONS

– Jag har åkt på bana i och för sig, men inte i några jättehöga hastigheter.

Hur är köregenskaperna?

– Mycket bra.

Ferrari-klubben i Sverige heter egentligen Ferrari Club Sweden, och har cirka 200 medlemmar.

Man behöver inte äga en Ferrari för att få vara medlem.

Är det något spännande på gång i klubben?

– Det är det hela tiden.

– Nu är det i och för sig slut på säsongen, men i morgon lördag kommer vi att ha ett litet ”Ferrari/Maserati-rally” från Stockholm och norröver.

ANNONS

Det kommer att starta klockan 10.15 från Statoil-macken i Frescati i Stockholm.

Vart går rallyt?

– Det vet jag inte. Det är inte jag själv som arrangerar det.

Hur många bilar tror du kommer att delta?

– Jag kan väl gissa på 10-12 bilar eller så.

Kommer det att dyka upp några speciella Ferrari-bilar då?

– Åk dit och titta.

Hur är det med Ferrari-modellen Enzo – det finns väl bara en sådan i Sverige; Per Gessles?

ANNONS

– Det finns nog fler.

Hur många?

– Jag vet inte. Det är ingen som ringer och berättar för mig.

– Men det är säkert mer än en.

Ferrari-klubben har inget medlemsregister där det framgår vilka Ferrari-modeller medlemmarna har.

– Det är svårt att hålla sådana register aktuella, och en del medlemmar vill inte skylta med vilka modeller de har.

– Det är för många tidningar som vill snoka reda på sådana uppgifter.

Finns det några kändisar bland era medlemmar?

ANNONS

– Det gör det säkert, men det tycker jag är oväsentligt.

Vad är det som är så härligt med Ferrari-bilarna?

– De går väldigt trevligt.

– De är lättkörda, och har trevliga köregenskaper.

– De är som en sportbil bör vara.

Är de inte bara gjorda för småvuxna italienare?

– Själv är jag drygt 1,90 lång, men det är klart – lite trångt är det för oss riktigt stora.

Hur är det med kvaliteten för en Ferrari-bil?

ANNONS

– Den är utmärkt.

– Det är inte alls som en del tror – att de är känsliga och går sönder hela tiden.

Är det inte mest på senare år som de förbättrat kvaliteten på sina bilar?

– Min Ferrari har jag haft sedan år 1984, och jag har bara behövt byta ett bakhjulslager på den.

– Annars har det inte varit några problem.

Hur mycket är din Ferrari värd?

– Det kan man inte säga. Det beror på vem köparen är.

På Blocket finns en 308 GTS från 1982 till salu för 345.000 kronor, prissänkt från 380.000.

ANNONS

Vad köpte du din för?

– Det är också oväsentligt i sammanhanget.

– Vad jag köpte den för 1984, säger inget om vad den är värd idag.

Vilken Ferrari-modell är häftigast tycker du?

– F40 av de man kan köra på allmän väg.

Är den bättre än Enzo?

– Jag har aldrig kört en Enzo.

Men du har kört en F40?

ANNONS

– Två stycken.

I vilket sammanhang då?

– En gång på bana, och en gång på landsväg.

I modern tid?

– Den första körde jag nog år 1988, och den andra bör ha varit för tio år sedan.

Hur var det?

– Mycket trevligt.

Testade du dess prestanda?

ANNONS

– Den första körde jag ju på bilracingbanan i Mantorp, så där körde jag så fort jag vågade.

Är en F40 känslig att köra och snurrar lätt?

– Nej, den är mycket förnämlig.

En 456 GT från mitten av 90-talet är idag värd runt en halv miljon kronor, enligt de fyra exemplar som finns till salu på Blocket.

Ferrari tillverkade 456-modellen åren 1992-2003.

När den kom år 1992 var det ett sätt för Ferrari att komma med ett nytt koncept för en fyrsitsig bil.

Bilen designades av designfirman Pininfarina, med kaross i aluminium.

Det var första gången sedan 60-talet som Ferrari lanserade en bil med motorn fram.

ANNONS

Från början fanns bara GT-versionen, men från 1996 kom GTA.

Enda skillnaden med GTA-versionen är att den fick automatlåda för att underlätta försäljningen i USA.

Motorn i båda versioner är en 5,5-liters V12-motor, motsvarande 456 kubikcentimeter per cylinder – därav modellbeteckningen.

V12:an är på 436 hästkrafter som får upp bilen i 100 kilometer i timmen på drygt 5 sekunder.

Toppfarten på drygt 300 kilometer i timmen, gjorde bilen till världens snabbaste 4-sitsiga bil på sin tid.

På Youtube finns klipp med testkörning av 456 GT, snabb acceleration, och motorljudet i tunnel.

År 1998 fräschades 456:an upp till nya M-versionen av modellen, där M står för ”Modificata”.

Den fick justeringar i aerodynamik, kylsystem och inredning.

ANNONS

Motorn vidareutvecklades något och hade 442 hästkrafter, 6 fler än den tidigare GT/GTA-modellen.

Kungens Ferrari ska vara en 456M GT från år 1999.

Aftonbladet skrev i maj 1999 att kungen betalade ett nypris på 1,86 miljoner kronor för bilen som är mörkblå med gul skinnklädsel (länk 4, länk 5, länk 6).

Kungen ska enligt artikeln från början ha haft en vanlig 456 GT, men sålt den för att köpa M-versionen.

Formel 1-föraren Michael Schumacher körde länge för Ferrari-stallet, och hade själv en 456M GT.

Realtid.se har tidigare stött på en norskregistrerad Ferrari 456 i Halmstad.

Men vem är Ulf Loeper?

Han fyller 50 år den 30 september – inte nu på onsdag, utan onsdagen i veckan därpå.

ANNONS

Enligt Affärsdata och MIA AB, är Loeper vd i bolaget LCL Asset Management AB.

Bolaget har tillgångar på 2,7 miljoner kronor, intäkter på drygt 1 miljon kronor i fjol, och inga anställda. Inget jättebolag alltså.

Enligt bolagsordningen är bolagets syfte att förvalta kapital.

Frågan är om det är kopplat till franska banken LCL (Le Crédit Lyonnais) som har nästan 30.000 anställda, och ägs av Crédit Agricole med över 160.000 anställda.

Här står det att LCL bland annat håller på med ”asset management”, alltså kapitalförvaltning.

Loeper har enligt skatteverket haft 0 kronor i inkomst både år 2006 och 2007.

Hans förmögenhet uppgick till 18,7 miljoner kronor vid utgången av år 2006, men sedan var den satt till 0 kronor vid utgången av år 2007.

Dagens PS med hänvisning till Dagens Industri skrev i början på år 2006 att Loeper var en av de som sökte jobbet att ansvara för de företag tillsammans värda 500 miljarder kronor som staten äger.

ANNONS

Det jobbet gick till Malin Björkmo, men hon hoppade sedan av från jobbet i protest för att ha fått för lite resurser för att bland annat hantera en utförsäljning av statens aktier i Telia Sonera.

I Dagens PS-artikeln betecknas Loeper ”aktiechef på Fidelity Capital”.

Fidelity Capital finns omnämnt på internet i anslutning till världens största fondbolag, Fidelity Investments i USA.

Fidelity har en svensk internetsajt där ett Sverige-kontor omnämns.

På sajten nämns även att Fidelity totalt förvaltar ett kapital på nästan 2.000 miljarder kronor i världen, varav 800 miljarder i Europa.

Längre tillbaka i tiden så kallas Ulf Loeper för investeringsansvarig vid Inter Ikea i Bryssel.

Det är i
en artikel i Vision från början av år 2001, där han enligt ett pressmeddelande uttalar sig om Franco Fedelis riskkapitalbolag Core Ventures där Ikea var med och satsade pengar.

Det var efter att Core Ventures-aktien rasat på börsen och bolagets kassa blivit tom.

ANNONS

”Vi har väntat länge och tycker nu att en del bolag inom den så kallade nya ekonomin börjar nå attraktiva nivåer”, sa Loeper i pressmeddelandet.

”Speciellt i de fall då risknivån minskat betydligt samtidigt som aktiekursen fortfarande är pressad. Core Ventures är ett exempel på detta.”

Realtid.se skrev i somras om Core Ventures och dess förgrundsfigur Franco Fedeli:

”Hans riskkapitalbolag Core Ventures var ’den nya ekonomins’ kanske mest omskrivna och hyllade bolag innan it-bubblan sprack och Core Ventures kraschade.”

”Uttrycket ’Fedelieffekt’ förekom och avsåg den positiva effekt på börskursen Fedelis inträde i bolagen hade.

På senare år har Fedeli förekommit som vd i det liksom Core Ventures kraschade FlyMe.”

E24 skrev våren år 2007 om att Fedeli spelade en huvudroll i ”de många komplicerade turerna kring IT-bolaget Core Ventures för fem-sex år sedan”.

De komplicerade turerna ska alltså ha ägt rum åren 2001-2002.

ANNONS

Ny Teknik skrev hösten år 2002 om att ”Flera av de bolag som försvunnit bildades under IT-eran: det gäller till exempel Framfab Ventures, Core Ventures och E-chron.”

Då hade alltså Core Ventures ”försvunnit”.

I en artikel från år 1998 om ”Högriskkapitalbolagen” nämner Affärsvärlden att Ulf Loeper var vd för bolaget Företagskapital med en kapitalbas på 200 miljoner kronor, och att Företagskapital då var på väg att starta en ny fond.

I en DI-artikel från år 1990 står att Ulf Loeper slutar som chef för Sparbankernas Banks institutionella aktiemäkleri, för att börja på investmentbolaget Custos.

Privat verkar Loeper spela tennis på fritiden.

Han finns omnämnd
på Stockholms Skärgårds Tennisklubbs internetsajt, och i Stockholm har det förekommit att han tar sin Ferrari 456 GT till tennishallen.

Utöver lägenhet på Östermalm i Stockholm, har Loeper hus i Skåne och i Åre.

Realtid.se får tag på honom själv.

ANNONS

Får man fråga om din Ferrari?

– Nej, det är inget jag vill prata om.

Eller dig själv?

– Tack, vi hörs!

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]