Handelshögskolan gör som amerikanska elituniversitet och satsar på ny coachningkurs från New York.
Coachingkurs från New York till Handels
Mest läst i kategorin
– Många kommer direkt från gymnasiet och är inte alltid medvetna om varför de valt att gå här, säger Cecilia Frietsch som basar för karriärsrådgivning vid Handelshögskolan i Stockholm.
Studenter som börjar på Handels kan välja att bli nästan precis vad de vill. Men själva upplever de att valet står mellan ett fåtal prestigeutbildningar: medicin, juridik eller Handels. Givetvis finns det många studenter som egentligen borde försöka bli något helt annat och då gäller det att synliggöra de valen, menar Frietsch.
Många coachningkurser går ut på att inte se sig själv som ett offer för sitt öde utan att själv ta kontrollen över sitt liv. Här utgör högpresterande personer inget undantag. Att bli mindre ”medresenär” i sitt eget liv och ta ansvar för de val man gör är bakgrunden till att Handels drar igång kursen Design Your Life till hösten.
Johanna Sawalha har bott i New York i cirka 20 år och kommer att hålla i kursen.
– Eftersom jag är svensk tyckte vi att det passade bra, säger hon.
Vad är unikt med er kurs?
– Lifecoaching har blivit mer och mer populärt de senaste 20 åren. Vi har själva utvecklat en hel utbildning, från A- Ö, under den tiden. Detta är inte terapi, vi är inte motivationstalare, utan vi utbildar.
Det finns nämligen, menar Sawalha, principer som vi människor lätt kan ta till oss men som de flesta inte är medvetna om. Grundsynen i kursen är att varje människa själv är författare till sitt eget liv.
Visst, det är lätt att förstå teoretiskt, men de flesta av oss använder mer eller mindre kreativa bortförklaringar till livets tillkortakommanden: ”Du har inte den mamma som jag har, du behöver inte betala lika mycket skatt som jag gör…”
– Kärnan i vår metod är att tala sanning om vad som egentligen pågår i ditt liv. Och tala sanning är något som de flesta tror att man inte kan.
Jag till exempel.
– Vad tror du man inte kan säga sanningen om? frågar Sawalha.
Hur folk uppfostrar sina barn till exempel.
– Det finns något i den svenska folksjälen som håller oss tillbaka, som säger ”så-kan-man-inte-säga, så-får-man-inte-göra”. Man ska så klart inte vara burdus men om du håller inne här, och håller inne där så blir du en människa som till slut inte kan uttrycka sig själv. Du blir du ofri i din egen kropp.
Detsamma gäller på jobbet. Om du inte är dig själv på jobbet då spenderar du den största tiden av din vakna tid med att öva på att vara någon du inte är, påpekar Sawalha.
Lever du som du lär?
– Det här företaget är lite annorlunda på det sättet. Vi får inte vara coacher om vi inte lever som vi lär. Vi rapporterar inte bara hur det går för oss professionellt, utan även hur det går i livet. Alla här har sina egna hemläxor.
Och så är kursen på Handels också, mycket hemläxor?
– Ja, absolut. Folk måste investera i sin egen utveckling. Jag är bara en guide, jag gör inte jobbet åt människor. Det handlar ju om deras framgång, inte min.
Men om man går på Handels och pluggar och pluggar, kan inte en livscoachingkurs bli ytterligare ett prestationskrav?
– Man kan välja mellan personlig misär, där man sitter tyst i ångest – eller en rädsla som handlar om vad man kan upptäcka och då väljer jag rädsla, alla gånger. Livet blir aldrig bara bättre av sig självt.
– Men det här är verkligen ingenting för någon som vill leva riskfritt. Om du själv är ämnet som du ska studera, inte filosofiskt utan praktiskt, och du upptäcker något, då måste det åtgärdas.
Kursen startar med en slags inventering över nuvarande personlig situation, från utsida till insida: Hälsan är en av livets 18 områden som gås igenom. Varje person skattar på en skala 1- 10 var man befinner sig just nu inom olika områden. Idealet är tio, är man överviktig med hög puls kanske man sätter en fyra.
Efter inventeringen tillkommer hemläxor – och ärlighet. Som sagt, för att inte bortförklaringar ska skymma sikten fram till mål så gäller det att vara ärlig mot sig själv och mot andra.
– Din hemläxa skulle vara: jag får inte muttra en dag om en person utan att plocka upp telefonen och berätta hur du känner.
Hm.
– Den som inte berättar hur man mår och vad man tänker sätter upp en kil mellan sig och andra människor. Det blir rörigt i huvudet då.
Vill folk förändra och förbättra sig?
– Om man vänder sig till oss först när det är riktig soppa, när man är riktigt desperat så lyssnar man på vad som helst och man gör vad som helst. Då är det svårare att jobba med någon som det utåt sett går bra för. Men jag tror på människan.
– Jag tror att alla som vill, kan.




