Centralbankernas fiasko

Det konstaterar Financial Times, och förutspår nu att de ansvariga nu kan tvingas höja insatserna om räntorna fortsätter stiga.

Åtgärderna lanserades för bara några veckor sedan, men har nu börjat ifrågasättas enligt FT eftersom de helt enkelt inte uppnår sitt syfte med sänkta räntor.

Amerikanska centralbanken Federal Reserve har hittills köpt amerikanska statsobligationer för nästan 300 miljarder kronor av totalt planerade 2.400-2.500 miljarder.

När köpen inleddes i slutet på mars föll räntorna inledningsvis kraftigt, men därefter har de stigit.

Räntan på den tioåriga amerikanska statsobligationen föll först från 3 procent till 2,5, men har nu stigit igen till 2,9 procent.

Orsaken bedöms vara det fortsatt kraftiga utbudet av statsobligationer från det amerikanska finansdepartementet.

Analytiker som schweiziska banken UBS strateg William O’Donnell reflekterar:

– Feds problem är att marknaden inser att återköpen på 2.400-2.500 miljarder kronor bara är en droppe i havet jämfört med de över 20.000 miljarder som det amerikanska finansdepartementet netto ger ut nya statsobligationer för i år, säger han.

– 2.400-2.500 miljarder är en tumme i ett hål i en damm med läckor överallt.

Nu förespråkar aktörer som kinesiska centralbankschefen Zhou Xiaochuan i en annan FT-artikel under torsdagen att det skapas en alternativ världsvaluta som på lång sikt kan ersätta den amerikanska dollarn.

En sådan valuta kan vara så kallade ”SDR” – special drawing rights, som internationella valutafonden IMF skapade redan i slutet på 60-talet.

G20-länderna beslöt nyligen att öka mängden SDR med motsvarande över 2.000 miljarder kronor, vilket enligt FT innebär ”ett enormt lyft” för SDR-valutan.

I Storbritannien har räntan på tioåriga statsobligationer stigit med en halv procentenhet från lägstanivån på cirka 2,9 procent, sedan Bank of England meddelade planen att köpa brittiska statsobligationer för 900 miljarder kronor.

FT konstaterar att de stigande räntorna delvis speglar att investerare på sistone fått en ökad aptit för att investera i tillgångar med större risk än statsobligationer.

Aktiekurserna har stigit en tid och en del ”gröna skott” börjar synas för konjunkturen.

Men samtidigt kom nyligen information om att arbetslösheten i USA steg kraftigt.

En paradoxal effekt är enligt FT att centralbankernas åtgärder med att köpa statsobligationer leder till stigande räntor, för att åtgärderna i sig leder till oro för stigande inflation.