Carolina får heta Sven – bara början

Namnlagen har funnits i över 25 år utan att några större ändringar har gjorts i den. Under senare år har lagen kritiserats bland annat för att den begränsar enskildas möjlighet att fritt välja namn.

Anmäl dig till Realtid.ses Nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.

En parlamentarisk kommitté ska därför se över lagen. Ordförande för kommittén blir rättschefen Olle Abrahamsson.

Ska namnlagen bli mer liberal?

– Namnlagen tolkas redan i dag ganska liberalt, berättar Olle Abrahamsson.

Han hänvisar till gårdagens artikel i Dagens Nyheter där PRV, trots protester från Riddarhuset, medgivit att en Larsson får anta namnet Gyllenheim som tillhört en utslocknad adelsätt.

Därtill lät Regeringsrätten transpersonen Jan-Olov lägga till Madeleine som förnamn i höstas. Länsrätten i Stockholm gav ungefär samtidigt icke transpersonen Carolina rätt att också heta Sven.

Samtidigt gav regeringsrätten ett föräldrapar rätt att döpa sitt barn till Q och en kvinna rätt att byta Ann-Christine till A-C. Och förra månaden blev det mycket uppmärksamhet när länsrätten i Värmland lät en kille från Kil byta förnamn från Mats till Slisk, berättar han.

– Även om det är hyfsat liberalt i dag så är ett syfte med översynen att folk ska få ännu lite mer frihet.

Kommittén ska undersöka ”om det finns utrymme för ett något större hänsynstagande till enskildas intresse av att själva få välja namn”.

Ett annat syfte är få till en mer enhetlig praxis och hantering, i dag handläggs namnfrågor av flera instanser (Skatteverket, PRV, Patentbesvärsrätten, förvaltningsdomstolarna och de allmänna domstolarna) vilket är svårt för allmänheten att hålla reda på.

– Men jag är inte mer expert än någon annan på området, däremot är jag van att utreda saker.

Senast den 1 mars 2013 ska kommittén med Abrahamsson i spetsen redovisa vad de har kommit fram till.