Carnegie-handlarna: De misstänkta brotten

Klicka här för att läsa stämningsansökan.

Hela stämningsansökan är på 14 sidor.

Under rubriken ”Ansvarsyrkanden m.m.” beskriver åklagaren Yngve Rydberg vad han anser att de tre åtalade är skyldiga till.

Först kommer en beskrivning om tradingen för Jean-Noël Lacoste på knappt två sidor, sedan en beskrivning om tradingen för Aleksandar Adamovic på cirka sex sidor, och sedan om tradingen för Ehsan Ashrafi på cirka tre sidor.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Så här står det om Lacoste:

Han påstås i sitt jobb som trader ha ”förfarit på ett sätt som han insett eller bort inse varit ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument”.

Två exempel
anges på Lacostes påstådda oegentligheter:

1) Handel med säljoptioner i ABB den 29 december 2006

Det gäller säljoptionen ABB8N80 med ett lösenpris på 80 kronor och slutmånaden februari 2008.

Handelsdagen före slutade optionen med ett optionspris på 0,95 kronor.

Så här påstås Lacoste ha agerat:

Klockan 17.04 förbereder han en order att köpa 140 kontrakt på 1,40 kronor.

Kl 17:19:58 lägger han in ordern i systemet.

Nästan direkt därefter fick han affären genomförd klockan 17:20 i form av 70 kontrakt köpta för 1,35 kronor och 70 kontrakt köpta för 1,40 kronor.

Sedan stängde börsen med köpkursen 1 krona och säljkursen 1,85 kronor.

Så här konkluderar åklagaren:

”Genom sitt förfarande har Lacoste styrt slutpriset på ifrågavarande finansiellt instrument. Affären har inte haft något affärsmässigt syfte, utan endast varit avsedd att höja värdet på den portfölj han hade att förvalta. Genom orderläggningen kom han att öka marknadsvärdet på sin portfölj med 267.500 kronor.”

2) På motsvarande sätt beskrivs hur Lacoste lagt in köporder på en annan säljoption vid slutet av börsdagen den 28 december 2006.

På samma sätt var Lacostes köporder till klart högre kurs än närmaste föregående optionspris, och ”genom orderläggningen kom han att öka värdet på sin portfölj med 190.400 kronor” står det i stämningen.

”Brotten är att anse såsom grova då dessa skett systematiskt och har haft till syfte att öka värdet på den portfölj han hade att förvalta för sin arbetsgivares räkning”, står det.

För Adamovic räknar åklagaren upp tio exempel på liknande händelser.

Här är ett exempel från den 31 oktober 2006 avseende säljoptionen ERICB8A26.

Optionen innebär en rätt att sälja Ericssons B-aktie för 26 kronor i januari 2008.

Klockan 17:15:36 handlas optionen i 3,90-3,95 kronor.

Adamovic lägger då en order att sälja 500 optioner på 3,90 kronor.

Det gör att alla köpare på 3,90 kronor säljs bort och ny köpkurs blir 3,85 kronor.

Adamovic lägger då klockan 17:19:27 en ny säljorder på 1000 kontrakt à 3,85 kronor.

17:19:28 genomförs försäljningar av 900 av Adamovics kontrakt.

Och precis därefter klockan 17:19:31 lägger Adamovic in ytterligare en säjlorder på 1000 kontrakt för 3,85 kronor.

Så här konkluderar åklagaren:

”Genom sitt förfarande har Adamovic styrt slutpriset på ifrågavarande finansiellt instrument. Acamovic hade 202.950 kontrakt utställda och de värderas högre vid ett lågt värderingspris. Genom sina transaktioner har han bidragit till att trycka ned eller hålla kursen på en lägre nivå. Optionen stängde med spreaden 3,70-3,85 kronor.”

De andra nio exemplena går till på samma sätt för Adamovic.

Sammantaget skriver åklagaren om Adamovics agerande att ”Brotten är att anse såsom grova då dessa skett systematiskt och har haft till syfte att öka värdet på den portfölj han hade att förvalta för sin arbetsgivares räkning.

Hänvisning sker precis som för Lacoste till åttonde paragrafen i ”lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument”.

Vad gäller Ehsan Ashrafi anses han liksom Lacoste och Adamovic ”förfarit på ett sätt som han insett eller bort inse varit ägnat att otillbörligen påverkat marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument.”

Åklagaren ger åtta exempel på Ashrafis agerande.

Ett av exemplena avser den 29 december 2006 och säljoptionen BOLI8M140 avseende Boliden, med lösenpriset 140 kronor och slutmånaden januari 2008.

Spreaden i optionen var under dagen 6,75-9,50 kronor.

Klockan 17:19:58 lägger så Ashrafi en köporder på 11 kronor.

Det ledde till ett avslut på 40 kontrakt för 9,50 kronor och 10 kontrakt för 10,25 kronor.

Klockan 17:19:59 köper Ashrafi 40 kontrakt för 11 kronor vilket också blir dagens sista betalkurs för optionen.

Åklagaren konstaterar att Ashrafi hade 13.270 kontrakt av den aktuella optionen i sin portfölj.

”Genom sin transaktion i slutminuterna har han lyckats etablera en ny köpkurs som är 4,25 kronor högre än tidigare köpkurs; från 6,75 kronor till 11 kronor.”

Åklagaren drar samma harang om Ashrafi som de övriga två; att brotten anses som grova då de skett systematiskt och skett till syfte att öka värdet på Ashrafis portfölj han förvaltade åt arbetsgivaren. Hänvisning sker till samma lagparagraf.

Realtid.se får tag på en erfaren finanskälla.

Kommentar till de före detta Carnegie-handlarnas agerande?

– Alla gör som de har gjort.

Men anser du att de tre bör låsas in för vad de har gjort?

– De har hållit sig inom ramarna för vad som är tillåtet, och alla gör likadant.

Kommentar då till att Carnegies tidigare vd Stig Vilhelmson polisanmälde de tre och målar upp dem som storskurkar?

– Vilhelmson borde sopa framför sin egen dörr innan han säger så.

Hur menar du då?

– Det kan jag ta reda på och återkomma till dig om.

Realtid.se söker Vilhelmson för kommentarer till det.

För alla tre handlarna avser åtalet ”grov otillbörlig marknadspåverkan” vilket kan ge fängelse i upp till fyra år.