Ryska företag idkar byteshandel för att klara krisen. I Sverige har storföretagen tagit ett första steg i samma riktning genom att börja köpa råmaterial åt underleverantörer som inte får banklån.
Byteshandeln tillbaka
Mest läst i kategorin
En annons i en rysk dagstidning erbjuder ”Prima underkläder till ett värde av 2.500.000 rubel för en bil”.
En annan lovar ”timmer i Krasnojarsk i utbyte mot mat eller medicin”.
En lyftkranstillverkare i Jekaterinburg betalar sina långivare med grävmaskiner.
Landet har en historia av byteshandel. Under 1990-talet utgjorde byteshandeln 50 procent av omsättningen i medelstora företag och 75 procent av omsättningen i stora företag, uppger International Herald Tribune.
Enligt en undersökning från Russian Economic Barometer hade byteshandeln i Ryssland börjat spira igen i november 2008 då den utgjorde tre eller fyra procent av företagens omsättning.
Byteshandeln håller företagen vid liv, men låter dem också smita från nödvändiga strukturrationaliseringar. Uppsägningar och prissänkningar kan vara nödvändiga för att någon ska vilja betala för varor och tjänster med riktiga pengar. Det är i sin tur en förutsättning för skatteintäkter. Byteshandeln hotar samhällets ekonomi.
I Sverige har Riksbanken konstaterat att några av de största företagen i byggbranschen och tillverkningsindustrin börjat agera bank åt sina underleverantörer.
Riksbanken intervjuade 60 företag under december och januari. Resultatet bidrog till att Riksbankchefen Stefan Ingves insåg att läget var värre än han trott innan jul. Det ledde till att Riksbanken igår halverade styrräntan och flaggar för nollränta.
Företagen, som inte nämns vid namn, berättar om hur de tvingas ta till alltmer kreativa finansieringslösningar. När internationella banker slutar låna ut pengar också till finansiellt starka svenska företag, av försiktighet på gränsen till protektionism, minskar också konkurrensen för de svenska bankerna.
Vissa underleverantörer har ”svårt att överhuvudtaget få några som helst lån” skriver Riksbanken.
Det hotar förstås produktionen i de stora företagen, som därför börjat ta på sig en del av kreditrisken för att blidka bankerna.
När inte det heller hjälper har jättarna själva börjat köpa in råvaror åt sina underleverantörer. De stora fungerar i praktiken som bank åt de små.
Plötsligt är inte längre steget till byteshandel så långt.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.