Den globala finansoron har fått USA:s president George Bush att vilja begränsa utländska statsfonders frihet. Tidigare i sommar har EU diskuterat liknande åtgärder.
Bush attackerar utländska statsfonder
Nu vill Bush att den Internationella valutafonden och Världsbanken hårdgranskar de utländska statsfonderna, som Kina och oljeländerna byggt upp av USA:s handelsunderskott. Statsfonder som kontrollerar tillgångar på runt motsvarande 17.000 miljarder kronor.
Bush har tidigare inte sett USA:s handelsunderskott till Kina och oljeländerna i Mellanöstern som ett allvarligt hot. Men den allmänna oron på världens finansmarknader har fått honom att ändra sig.
Bland förslagen finns krav på att statsfonderna ska tvingas avslöja sina investeringsstrategier och att de ska lova att inte störa USA:s, eller andra västländers, inrikespolitik, meddelar New York Times.
Anledningen till Bushs helomvändning är att risken för att utländska regeringar, som ligger bakom statsfonderna, kan förvärra finansoron. Men också att statsfonderna kan ge länder som Kina avgörande politisk makt i USA.
Storleken på statsfonderna, 17.000 miljarder kronor, överstiger tillgångarna hos världens alla hedgefonder. Och Morgan Stanley bedömer att beloppet växer till 120.000 miljarder kronor inom tio år.
USA och Storbritannien har hittills haft en mer liberal syn än EU på utländska statsfonder.
Reaktionerna var måttliga när statsfonder i Kina och Singapore gick in med pengar för att hjälpa holländska storbanken ABN att ta över Barclays bank i Storbritannien och när Kina köpte nästan 10 procent av det amerikanska riskapitalbolaget Blackstone.
Men i Tyskland och övriga EU har framför allt Rysslands köp av olje- och gasledningar skapat stor oro bland politiker. Förbundskansler Angela Merkel varnade i sitt sommartal för risken att utländska regeringars företagsköp drivs av politiska ambitioner.
EU:s handelskommisionär, Peter Mandelson, har föreslagit att så kallade ”gyllene aktier” införs. Detta för att ge regeringar vetorätt mot uppköp i viktiga företag.
