Bryssel för 48-timmarsgräns

EU-parlamentet visade att det vill skärpa reglerna jämfört med det förslag som EU-kommissionen presenterade i höstas. Dagens regler, i ett arbetstidsdirektiv från 1993, tillåter undantag från 48-timmarsgränsen. De används framförallt i Storbritannien. Den brittiska regeringen stöttas dessutom av många nya EU-länder i Öst- och Centraleuropa. De vill att arbetsgivare och enskilda anställda ska kunna komma överens om längre veckoarbetstid.

Kommissionen vill fortsätta tillåta undantag, men bara om de görs upp i kollektivavtal.

EU-parlamentet röstade för att ta bort möjligheterna till undantag helt och hållet. Men arbetstiden ska å andra sidan beräknas som ett genomsnitt över tolv månader, jämfört med fyra månader i dag. Det innebär att större skillnader i arbetstid, mellan långa och korta veckor, blir möjliga.

Förslaget går nu tillbaka till ministerrådet, det organ där representanter för EU-ländernas regeringar sitter. En majoritet av dem har velat behålla undantaget, medan minoriteten, där Sverige ingår, vill ta bort det helt. Det har inneburit att frågan varit blockerad.

Ministerrådet kan nu tvingas tänka om, eftersom parlamentet är medbeslutande i ärendet. I höst, eller nästa år, kommer arbetstiderna tillbaka till parlamentet för en andra behandling.

Nu röstade 378 ledamöter för att undantaget ska bort. Vid en andra läsning behövs stöd av minst 367 ledamöter.

De svenska arbetstidsreglerna skulle visserligen inte påverkas direkt av fortsatta undantag – men däremot indirekt, hävdar LO, regeringen och socialdemokraterna: arbetstidsregler utan egentligt tak skulle innebära att långa arbetstider blir ett konkurrensmedel. Svenska arbetstidsregler skulle därmed kunna tvingas följa efter.

TT