Brittiskt affärsfolk med i Kaupthing-härva

Det skriver Guardian.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försärkring varje vecka via e-post.

Det handlar om särskilda försäkringar mot kreditförluster – så kallade CDS-instrument (Credit Default Swaps), som under 2008 blev allt dyrare för obligationer från Kaupthing.

Det var ett tecken på att marknaden började misstänka att allt inte stod rätt till hos Kaupthing, vilket banken i sig ville motverka eftersom det kunde leda till en ond spiral.

Exempelvis låg ratingsinstitutens kreditbetyg för Kaupthing kvar på en hög nivå.

Tidigare Kaupthing-företrädare förnekar att de skulle ha begått oegentligheter, men som det beskrivs i Guardian gav Kaupthing i uppdrag åt Deutsche Bank att se till att CDS-kontrakten skulle handlas på en lägre nivå.

Även Deutsche Bank förnekar oegentligheter och debatt pågår om vad Kaupthing och Deutsche Bank egentligen hade med varandra att göra.

Faktum är dock att Deutsche Bank i början av 2008 skickade ett memo till Kaupthing med rubriken: ”Varför CDS-kurvan ligger där den ligger, och vad vi kan göra för att ta ner den på normala nivåer”.

En enkel lösning skulle varit att Kaupthing självt försökt få ner CDS-nivåerna genom att agera.

Men eftersom Kaupthing inte kan ställa ut försäkringar på sig själv, valdes en omväg.

Enligt Kaupthing-företrädarna var det Deutsche Bank som föreslog det upplägget med att Kaupthing skulle låna ut pengar till skatteparadisbolag som kunde ställa ut försäkringarna.

Och för att få skatteparadisbolagen att verka oberoende, sattes långvariga, betrodda Kaupthing-kunder som representanter för skatteparadisbolagen.

Minst fem personer utsågs till sådana representanter, varav exempelvis följande väletablerade brittiska affärsprofiler:

• Tony Yerolemou: London-baserad och verksam i livsmedelsbranschen med varumärket Cypressa. Även styrelseledamot i banken och donator till det brittiska konservativa partiet.

• Kevin Stanford: Mode-entreprenör.

• Karen Miller: Stanfords tidigare fru.

De själva är inte misstänkta för något brott.

Från deras håll har framförts att de inte riktigt haft kopplingen mellan Kaupthing och skatteparadisbolagen klar för sig, och att de inte insett att det handlade om marknadsmanipulation.

Dock innebar upplägget att dessa representanter inte riskerade förlora några pengar, men däremot fanns det möjlighet att de skulle kunna tjäna mycket om kreditförsäkringarna på Kaupthing skulle minska i pris.

Via skatteparadisbolagen var tanken att stödsälja Kaupthing-CDS:er med en bakomliggande finansiering på minst 500 miljoner euro från Kaupthing.

Från Kaupthing-sidan har hävdats till försvar att hedgefonder och andra var inne och manipulerade med prissättningen av Kaupthing-CDS:erna för att tjäna pengar på Kaupthings kollaps.

Hur som helst gick Kaupthings kollaps inte att stoppa, utan banken kraschade hösten 2008.

I efterhand har det framkommit att Deutsche Bank är den största fordringsägaren på Kaupthings konkursbo med krav på nästan 5 miljarder pund, även om det kan vara som företrädare för Deutsche Bank-kunder.

Deutsche Bank anser sig alltså inte heller ha gjort något fel, utan säger sig samarbeta med myndigheterna för att utreda vad som hänt.

Från Kaupthings sida var det styrelseordförande Sigurdur Einarsson och vd Hreidar Mar Sigurdsson som hade med de här frågorna att göra, och anser sig alltså enligt Guardian inte ha gjort något fel.

Brittiska finansinspektionen och ekobrottsmyndigheten samarbetar i ärendet med sina isländska motsvarigheter.