Realtid

Bostadsförmedling gör rekordvinst

Olle Blomkvist
Uppdaterad: 20 dec. 2004Publicerad: 20 dec. 2004

Stockholms stads Bostadsförmedling AB gör rekordvinst 2004. Köavgifterna ger 9,5 miljoner i ren vinst. Samtidigt har personalkostnaderna skenat och ökat med 40 procent sedan förmedlingen bolagiserades.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Är du en av 100.000 som köar till lägenhet i Stockholm och därför betalar en avgift på 325 kronor. Grattis, då har du bidragit till årets rekordvinst på 9,5 miljoner kronor.

De senaste åren har Bostadsförmedlingens vinst inte gått till sänkta avgifter. Istället har staden plockat hem den.

Sedan avgifter för att köa infördes har Stockholms stads Bostadsförmedling gått plus med 27 miljoner kronor (resultat efter finansnetto).

Det var en lagändring i december 2000 som öppnade för att det skulle bli möjligt att avgiftsbelägga de som söker bostad. Stockholms stads Bostadsförmedling var först i landet med att införa en sådan avgift, i maj 2001.

Tanken med lagen var att bostadsköandet skulle ske till självkostnad. Men i Stockholm sattes inte köavgiften till självkostnadsnivå.

Orsaken är att Bostadsförmedlingen är skyldig staden pengar.

Innan köavgiften infördes 2001 var bostadsförmedlingen skattefinansierad. Det kallar staden för lån, och nuvarande köavgift ska användas till att betala tillbaka det underskott på sammanlagt 17,6 miljoner som uppstod perioden oktober 1999 till april 2001.

– Vi har fått ett utredningsuppdrag från vår styrelse att utreda om vi kan sänka avgiften från 2006. Avgiften för 2005 har slagits fast av fullmäktige, säger Ove Elfgren, administrativ chef på Bostadsförmedlingen.

ANNONS

Och fullmäktige har sagt att Bostadsförmedlingen ska leverera 4 miljoner kronor i koncernbidrag till staden under 2005.

– Det innebär att staden i och med 2005 tagit in mer än vad vi en gång lånat.

Men då har Bostadsförmedlingen ännu inte fått veta vad som ska hända med 2004 års rekordvinst på 9,5 miljoner.

– Vi har gett siffrorna till staden. Enligt självkostnadsprincipen och vår strikta tolkning är det svårt att motivera att de tar ut mer. Men det är moderbolaget som beslutar och får stå för motiveringarna, säger Ove Elfgren.

Tar staden beslut om att ta hand om årets vinst, så har man kastat självkostnadsprincipen över bord. Då betalar de i bostadskön något som kan liknas vid en extra skatt.

Men det låter inte på Ove Elfgren som om han vill att avgiften sänks:

– Om en sänkning av avgiften görs av den anledningen så blir pengarna uppätna. Behåller vi överskottet från i år så kan vi göra en budget i balans 2006 och i den mån det finns utrymme kan vi ordna en avgiftssänkning som håller.

Men sedan Stockholms stad bolagiserade bostadsbristen har Bostadsförmedlingen ökat personalkostnaderna med drygt 40 procent. Från 18,8 miljoner till 26,4 miljoner kronor enligt budget för 2005.

ANNONS

I januari 2004 tillträdde den nye vd:n Per Anders Hedkvist med en månadslön på 67.000 kronor i månaden.

I augusti förra året var det premiär för Bostadsförmedlingens internettjänst. Sedan dess har 30.000 använt tjänsten. Totalt har 1,5 miljoner inloggningar gjorts.

Sparar ni pengar på internettjänsten? Kommer internetlösningen att minska personalbehovet?

– Den har väsentligen… jag menar, den har minskat personalbehovet något. Tanken var att tjänsten skulle ge färre samtal till kundtjänsten, men det har blivit fler i år. Utbudet på Bostadssnabben annonseras ut på internet men de som är intresserade måste ringa oss. Det har inte avlastat kundtjänsten som vi trodde. Men det har ökat servicen.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Olle Blomkvist
Olle Blomkvist
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
Spela klippet

Framtidens äldreboenden: Teknik, trygghet och trivsel

Äldreboenden och andra omsorgsfastigheter kommer att spela en allt större roll inom både samhällsstrukturen och fastighetsmarknaden. Med en snabbt åldrande befolkning ökar behovet av innovativa lösningar som möter de komplexa krav som dagens vård och omsorg ställer. Utformningen av framtidens äldreboenden handlar inte bara om praktiska funktioner utan också om att skapa miljöer som främjar […]