Börsens nya kelgris

Under tisdagen framkom att investerarnas anmälningar om att få köpa aktier i nyemissionen, omfattade mer än dubbelt så många aktier som Eolus sålde ut i samband med emissionen.

Realtid.se får tag på bolagets vice vd Per Witalisson.

Intresset för emissionen blev stort?

– Ja, absolut. Teckningsgraden blev över 200 procent.

Vad är orsaken till det stora intresset?

– Dels har det känts bra under hela emissionsprocessen här, och intresset har varit stort.

– Men vi är ändå väldigt positivt överraskade att det var så mycket som tecknades.

– Vi tror mycket att det beror på att Eolus är ett bolag med lång historik.

– Vi har en lång och förtroendeingivande historik i en så ung bransch som vindkraftbranschen.

Eolus Vind som är döpt efter den grekiska vindguden Eolus, bildades från början år 1990.

– Och vi har ju utvecklats och vuxit kraftigt sedan dess.

– Vi har inte haft ett enda förlustår sedan starten.

I Dagens Industris gaselltävling var det Eolus Vind som vann i Skåne, och utsågs till det näst mest snabbväxande företaget i hela Sverige.

– Som de gör mätningen så hade vi en intäktsökning på 1788 procent under mätperiodens fyra år.

Var det inklusive företagsköp eller tillväxt som ni hade av egen kraft?

– Det var vår egen tillväxt.

Eolus Vinds innevarande bokföringsår varar från september 2009 till och med augusti 2010, och för den perioden räknar bolaget med att ha intäkter på 1,4 miljarder kronor.

Det kan jämföras med intäkter på 731 miljoner kronor under förra året, september 2008-augusti 2009.

Ni kommer alltså att dubbla intäkterna under innevarande året?

– Ja.

Vad beror det på?

– Vi har så mycket projekt – färdiga vindkraftprojekt av god kvalitet, som tål att byggas även i de här bistra tiderna.

– I kombination med att leveranstiderna från vindkraftverks-leverantörerna har minskat, så kan vi bygga väldigt mycket nu.

Ni tillverkar alltså inte själva vindkraftverken?

– Nej, vi projekterar vindkraftanläggningar och bygger dem där de ska stå.

– Sedan säljer vi dem som nyckelfärdiga anläggningar till kunder som bedriver elproduktion.

– Det är vår ena verksamhet.

– Den andra är att vi istället för att sälja färdiga vindkraftverk, kan behålla dem själva och bedriva elproduktion.

Under förra året utgjorde cirka 700 miljoner kronor av intäkterna försäljning av nyckelfärdiga vindkraftverk, och 30 miljoner kronor intäkter från Eolus vinds egen elproduktion.

Av de totala intäkterna på 1,4 miljarder kronor i år, väntas fördelningen mellan intäktsslagen bli ungefär densamma.

Året 2008/2009 hade Eolus Vind ett resultat efter räntekostnader kring 70 miljoner kronor, så vinstmarginalen blev kring 10 procent.

Innevarande år, 2009/2010, väntas resultatet efter räntekostnader bli 90 miljoner kronor, vilket innebär att vinstmarginalen faller till 6-7 procent.

– Det stämmer att marginalen sjunker, men det beror delvis på att vi har valt att behålla fler vindkraftverk själva för egen elproduktion.

– Den marginal vi kunde ha fått om vi istället sålt av dessa vindkraftverk som nyckelfärdiga projekt, hamnar inte i resultaträkningen då.

I nyemissionen nu har Eolus bett ägarna om nästan 160 miljoner kronor, och det är bland annat med hjälp av de pengarna som bolaget ska behålla fler verk själva.

Var det syftet med nyemissionen?

– Det var dels att öka det egna ägandet av vindkraftverk.

– Och dels att den ökande projekteringsverksamheten kräver mer rörelsekapital.

Så det var både och?

– Ja.

Planen är att Eolus Vind under de tre åren från och med innevarande bokföringsår, ska etablera 200 nya vindkraftverk.

Om alla de skulle säljas till utomstående kunder, skulle Eolus Vind få in 6-7 miljarder kronor för det i dagens marknadsläge.

Hur mycket el ett vindkraftverk genererar, beror mycket på vindläget.

2 megawatts-verk är de som byggs mest, och generellt i ganska bra lägen kan sådana generera 5,5 miljoner kilowatt-timmar (kWh) el per år per vindkraftverk.

Som jämförelse förbrukar en genomsnittlig privatperson 2000 kWh el i hemmet per år, vilket innebär att ett vindkraftverk enligt ovan räcker för att försörja 2750 personer med hushållsel.

Vindkraftverkets själva ”torn” är normalt 100 meter högt, och ”propellern” (rotorn) som sitter på är 80-100 meter i diameter.

Det gör att rotorn sveper en yta på 6000 kvadratmeter.

– Så det är som att spänna upp en fotbollsplan, säger Witalisson.

Eolus Vind köper in vindkraftverk från alla tillverkare, men främst från tyska Enercon och danska Vestas.

– De är dominerande leverantörer på den svenska marknaden.

Ett nyckelfärdigt 2 MW-verk i bra vindläge säljs för 35 miljoner kronor nytt.

Eolus Vind köper in vindkraftverken för 25-28 miljoner kronor.

Av mellanskillnaden går en del till entreprenaden, det vill säga kostnader för att sätta upp vindkraftverket och etablera platsen det ska stå på.

– Det krävs fundament, vägar och elanslutning, säger Witalisson.

– Det är väldigt stora kostnader.

Eolus Vind noterades tidigare på inofficiella aktielistan ”Alternativa Aktiemarknaden”, men är sedan nu i maj 2009 noterat på Stockholmsbörsens småbolagslista First North.

Då i slutet på maj rörde sig kursen först kraftigt mellan 36-46 kronor, sjönk sedan ner till 32-33 kronor, steg till 47-48 kronor i oktober, och handlas i skrivande stund kring tisdag lunch i 45 kronor.

Efter nyemissionen finns det 22-23 miljoner aktier i bolaget som därmed totalt är värt drygt 1 miljard kronor.

Börskursen 45 kronor kan jämföras med att Eolus Vind vinst per aktie kan väntas bli över 3 kronor innevarande bokföringsår.

Prognosen 90 miljoner kronor i resultat före skatt fastställdes före nyemissionen. Den motsvarar egentligen knappt 3 kronor i vinst per aktie med totala antalet aktier inklusive emissionen, och med kapitaltillskottet därifrån hoppas bolaget uppnå ett ännu högre resultat.

– Ja, vi hoppas väl att nyemissionen innebär att vi kan göra lite bättre affärer redan under detta bokföringsår.

Det skulle alltså innebära en vinst per aktie över 3 kronor under innevarande bokföringsår som varar från september 2009 till och med augusti 2010.

Finansiellt står Eolus Vind starkt utan hög skuldsättning.

Det fanns kring 180 miljoner kronor i kassan enligt senaste officiella information per sista augusti, och därtill kommer alltså 160 miljoner i nyemissionen.

Bolagets
räntebärande banklån uppgår till 125 miljoner kronor.

Det finns mycket andra skulder såsom leverantörsskulder och kundförskott, men det är inga räntebärande lån som banklån.

Långsiktigt är det alltså Eolus Vinds plan att etablera 200 vindkraftverk på tre år från och med innevarande bokföringsår.

– Då måste man beakta att 200 vindkraftverk är vad vi tidigare har etablerat under hela företagets livslängd sedan starten år 1990.

– Det är vad
vi nu ska åstadkomma på bara tre år.

– Och dessutom är dagens vindkraftverk betydligt större än hur de varit historiskt.

Som jämförelse kan nämnas att det totalt i Sverige finns 1200 vindkraftverk.

– Så 200 vindkraftverk är en rätt så stor andel av den svenska totalsiffran.

Av de 200 vindkraftverken på 3 år, är Eolus Vinds plan att behålla 20 själva.

Och 20 vindkraftverk à 35 miljoner kronor styck, motsvarar en investering på 700 miljoner kronor på 3 år.

Eolus Vind har inga specifika mål för bolagets vinstmarginal totalt sett.

– Vi har inga mål om det som är offentliga.

Pressas marginalen av er kraftiga expansion?

– Allra mest påverkas marginalen av elprisutvecklingen.

Elpriset har sjunkit kraftigt under det senaste året, men dock från en rekordhög nivå.

– Det beror på att framför allt industrins elförbrukning har sjunkit kraftigt i samband med lågkonjunkturen.

Eolus Vinds marginal påverkas även av att den blir lägre om bolaget behåller fler vindkraftverk själva, och dessutom att den blir lägre om euron stärks mot kronan.

Orsaken till valutaeffekten är att bolaget köper in vindkraftverk i euro från Vestas i Danmark, Enercon i Tyskland, eller Winwin i Finland.

– Så det blir tuffare nu med den här kronkursen.

Elpriset ligger i dagsläget på 67 öre per kWh för vindkraftverk i Sverige.

Härav ligger det underliggande elpriset på 35-37 öre och resterande 30-32 öre är värdet av särskilda elcertifikat som alla som producerar förnyelsebar el tilldelas.

Elhandelsföretagen som köper elen, är skyldiga att köpa en viss andel förnyelsebar el vilket sker via dessa elcertifikat.

Om regeringen bestämmer sig för att plötsligt ta bort denna subvention av vindkraftel, skulle det bli ett hårt bakslag för Eolus Vind.

– Vi är beroende av att systemet finns och fungerar, säger Witalisson.

Dock pekar han på att det var den socialdemokratiska regeringen som införde systemet år 2003, och den nuvarande alliansregeringen har anammat systemet och tycker att det är bra.

Riksdagen beslutade i våras att till och med höja ambitionen i elcertifikatssystemet och den mängd förnyelsebar el man vill få fram genom systemet.

– Så visst finns det en politisk risk i den här verksamheten.

– Men vi tycker att den är lägre än på mycket länge genom de beslut som har kommit under året.

Någon dominerande huvudägare har inte Eolus Vind.

Största aktieägaren är Bengt Johansson som var med och grundade bolaget.

Han har en ägarandel på 11 procent.

Johansson var styrelseordförande till och med senaste bolagsstämman, och efterträddes då av Hans-Göran Stennert som varit ordförande för det bolag som äger alla Ikeavaruhus i världen.

Näst största aktieägare är Eolus Vinds vd Bengt Simmingsköld som också varit med sedan starten.

Han är en av Sveriges ”vindkraft-pionjärer” och var bland de första att börja jobba med vindkraftverk här i landet. Det var i mitten av 70-talet då han byggde egna vindkraftverk.

Varför tror du att Eolus Vind har lyckats så bra?

– Vi har en lång erfarenhet, säger Witalisson.

– Många av de misstagen våra nya kollegor i branschen gör nu, har vi redan gjort – fast i betydligt mindre skala för länge sedan.

Genom att Eolus Vind har funnits med så länge, har bolaget enligt Witalisson kunnat arbeta upp en projektportfölj som enligt honom är av ”väldigt hög kvalitet”.

– Och så har vi alltid haft en snålhet i bolaget.

– Vi har alltid lyckats anpassa kostnaderna efter förutsättningarna.

Nu är såväl Witalisson, vd Bengt Simmingsköld och ordförande Hans-Göran Stennert smålänningar.

– Det är väl inte därför vi som bolag är sparsamma.

– Men vi har alltid lyckats rätta kostnaderna efter förutsättningarna i övrigt.

Är det långa ledtider innan ett nytt vindkraftverk är uppställd och klart att köras?

– I bästa fall tar det kanske två år från dess att vi hittar mark, eller kontaktar markägare, eller de kontaktar oss, tills dess att vi har en nyckelfärdig anläggning i drift.

Som längst kan ett projekt ta i princip hur lång tid som helst.

– Vi har flera projekt som har hållit på så länge som 7-8 år som ännu inte har blivit klara.

– Och många projekt stupar längs vägen.

Det kan bero på att det inte ges tillstånd av olika skäl.

Den politiska majoriteten kan ändras mellan val ute i kommunerna.

Är det en flaskhals att få tag på mark och markägare som går med på att det sätts upp vindkraftverk?

– Ja, mycket av kompetensen i Eolus Vind har att göra med att hitta och säkra mark där vindförutsättningarna är goda, och där man kan etablera ett vindkraftverk som blir lönsamt med allt entreprenadarbete som behövs, elanslutningsmöjligheter, och att det är politiskt och opinionsmässigt möjligt.

– Det krävs en stor hänsyn till närboende och andra intressenter som kan finnas i området.

Det svåra är inte att hitta markägare som vill ha vindkrafverk på sin mark.

– Arrendeersättningen till markägaren är så pass hög, så bra lägen ger markägaren väldigt bra avkastning på sin mark.

– Däremot är det väldigt viktigt att kunna hantera den lokala opinionen rätt.

– Grannarna är inte alltid lika förjusta om man säger så.

Hur stor är arrendeersättningen?

– 100.000-150.000 kronor per år för ett stort verk.

Det kan man nästan leva på?

– Med 2-3 sådana verk klarar man sig bra som markägare.

De grannar som klagar, beror det på oljud eller estetiska skäl?

– Till största delen handlar det om hur vindkraftverken påverkar landskapsbilden.

– Det går inte att gömma vindkraftverk hur man än gör, när de är så stora – vad gäller ljud, skuggor och liknande.

Vissa riktvärden måste uppnås för att myndigheterna ska ge tillstånd till uppförande av ett vindkraftverk.

För att få bygglov och miljötillstånd finns det vissa ljudkrav.

– Verket får inte bullra mer än vissa decibelnivåer mätt vid närmaste bostad.

Oftast är det inte ett så stort problem.

– Det är inte ovanligt med en oro för det bland grannarna innan man har byggt verken.

– Men håller man bara avstånden enligt reglerna, så brukar det inte vara något problem.

Av dagens 1200 vindkraftverk som totalt finns i Sverige står alltså Eolus Vind för 200.

Allra flest har dock uppförts av bolaget Vindkompaniet.

– Men de har inte gjort det som fristående bolag, utan som dotterbolag till olika danska vindkrafttillverkare.

– Så vi är den fristående projektören som har uppfört flest vindkraftverk i Sverige.

Ändå har man inte ens hört talas om Eolus Vind innan?

– Vi har varit ett ganska anonymt bolag.

– Men vi har en så bra kundsituation, så att vi har aldrig behövt marknadsföra oss särskilt mycket.

– Vi är ett välkänt namn i branschen, men ganska okänt utanför.

Eolus Vind är till allra största delen inriktat på Sverige.

Men bolaget har en liten verksamhet i Estland också, via ett dotterbolag i landet.

– Vi har uppfört två vindkraftverk på estländska ön Ösel.

– Där har vi lite projektverksamhet, och försöker bygga fler verk.

Någon internationell storexpansion är dock inte att vänta från Eolus Vind.

– Nej, inte under de närmaste åren i alla fall.

– Förhållandena och processerna är så specifika från land till land, att det är svårt att expandera så.

– Man måste ha en väldigt god lokal kännedom, och väldigt bra lokalt folk på plats för att lyckas.

Hur ligger ni till internationellt om man jämför er erfarenhet och kompetens med andra liknande verksamheter?

– Då ligger vi bra till vill jag säga.

– Men det är inte så vanligt att det finns den typen av bolag som vi utomlands.

– Antingen finns det mindre aktörer som projekterar och bygger ett eget verk eller sin egen lilla vindkraftpark.

– Eller så är det framför allt stora energibolag som bygger stora parker för att äga dem själva.

– Så just det här att bygga och sälja nyckelfärdiga anläggningar, är nog lite unikt för Sverige.

Men kan man teoretiskt sett säga att ni har potential internationellt också?

– Jadå, om vi hittar rätt folk och former för det.

– Det är inte omöjligt.