Börsens Mr Magic

Och enligt Karlsson har utvecklingen till och med varit ännu bättre.

– Jag vill inte vara självgod eller så, men det man missar om man säger att Ratos värde ökat till 33-34 miljarder kronor är att vi även har delat ut åtskilliga miljarder kronor under åren i form av utdelningar, inlösen, extrautdelningar och så.

– Så det är ett antal ytterligare miljarder som tillkommer dessutom med ränta-på-ränta-effekt.

Vad är framgångsreceptet?

– Att vi och våra bolag har tjänat bra med pengar.

– Man kan prata hur mycket som helst om hur vi har skapat den här värdeökningen, men i slutändan handlar det om att ha god lönsamhet.

– Då blir alla glada och Ratos börskurs utvecklas bra.

– Har man inte god lönsamhet blir det inte så.

Hur har ni lyckats få god lönsamhet?

– Vi har varit lönsamma.

Och vad är förklaringen till det?

– Den är inte enkel.

– Det är komplext och har med vår affärsmodell som helhet att göra.

– Vi har en framgångsrik affärsmodell.

– Den styr exempelvis hur vi jobbar som aktiva ägare i de bolag vi investerat i.

– Vi har entydiga strategier som vi följer.

– Vi drogs exempelvis inte med i IT-bubblan. Det passade inte oss.

– Vi betalar inte för mycket för de bolag vi köper.

– Det har vi inte gjort, utom i kanske något enskilt fall för 2-3 år sedan.

– De bolag vi har investerat i har i många fall varit ”turn around-case”, det vill säga de har inte gått så bra till att börja med.

– Men sedan har vi tillsammans med företagsledningarna vänt bolagen.

– Så det finns en uppsjö av förklaringar till att vi har lyckats så bra.

– Det finns inte en enkel.

Hur pass mycket av framgångarna beror på dig? Är Ratos en ”one-man-show”?

– Om du frågar runt hittar du inte många som tror att Ratos är en one-man-show i dagsläget.

– När jag började som vd för Ratos 1 januari 1999 var det väldigt många som frågade hur jag skulle kunna hålla reda på alla bolag Ratos investerat i, varav många bolag inte ens var börsnoterade.

– Jag tyckte det var en konstig kritik.

– Poängen är att jag är ”tränaren i laget” som står vid sidan av planen. Sedan har vi ett antal fotbollsspelare i vårt ”Barcelona”.

– Medarbetarna på Ratos är verkligen lika bra på det de gör, som spanska fotbollslaget Barcelona är på fotboll.

Tycker du det?

– Jag tycker inte det. Så är det. Det är bevisat nu.

– Det är inte jag som skött och utvecklat bolag som Haglöfs och Hägglunds Drives som vi lyckats sälja för stora belopp.

– Det är kollegor till mig på Ratos som gjort det.

– Så om jag lämnade Ratos idag och vi istället satte upp en nickedocka i fönstret på vårt huvudkontor, skulle det inte märkas ett dugg.

– Ingen skulle märka någonting.

– Sedan skulle det kanske märkas skillnad om ett par år, eftersom det är frågor kring företagskulturen och strategier som jag har mer fokus på i dagsläget.

– På den sikten skulle sådana frågor komma in och få betydelse för Ratos utveckling.

– Men några omedelbara effekter skulle det inte bli.

– Ratos skulle fortsätta köpa och sälja företag, och fortsätta jobba varje dag med de bolag vi är ägare i även utan mig.

Moderbolaget Ratos har kring 50 medarbetare, och Ratos i sin tur har investerat i kring 20 bolag.

Flera av investeringarna är värda drygt 1 miljard kronor var.

Realtid.se intervjuade nyligen ventilationsrörs-företaget Lindabs vd David Brodetsky. Lindab är värt totalt 6-7 miljarder kronor på börsen, och Ratos har en ägarandel på 22 procent av Lindab. Den investeringen är alltså värd 1,4-1,5 miljarder kronor för Ratos.

Realtid.se intervjuade häromveckan Arne Karlsson om att Ratos investerat i danska kabel-tv-företaget Stofa. Där har Ratos investerat 1,09 miljarder danska kronor, motsvarande 1,35 miljarder svenska kronor.

Och så håller Ratos precis på att köpa hela mataffärs-skyltnings-företaget HL Display som är värt totalt 1,4 miljarder kronor på börsen enligt Bloomberg.

Karlsson själv vill inte peka ut vilken eller vilka av Ratos 20 investeringar som är värd/värda mest.

– Det får du fråga aktieanalytikerna. De gör värderingar av våra bolag.

– Men jag skulle tro att Bisnode och Inwido hör till de av våra bolag som analytikerna värderar något mer än våra andra investeringar.

– Värderingarna varierar mellan analytikerna.

– Alla bedömer att våra investeringar i Bisnode och Inwido är värda mer än vad vi själva har bokfört dem till.

– Men sedan ligger analytikernas värderingar av dessa investeringar i ett stort spann.

Bisnode består av en rad bolag i en rad länder, och kan förenklat sägas vara inriktat på finansiell information av olika slag. Kreditupplysningsföretaget Dun & Bradstreet ingår exempelvis där.

Ratos äger 70 procent av Bisnode, medan Bonnier-koncernen har en ägarandel på 30 procent.

En motgång för Karlsson var försöket att börsintroducera Bisnode, vilket misslyckades. Planerna på börsintroduktionen fick ställas in.

– Det var väl 2-3 år sedan, säger han.

Vill ni fortfarande börsintroducera Bisnode?

– Det är väl inte omöjligt att vi tar bolaget till börsen.

– Men det är inte nödvändigt heller.

– Det har i princip alltid funnits parter som är intresserade av att köpa hela Bisnode.

– Det är både bolag i Bisnodes bransch, och mer finansiella investerare.

– Den dagen när vi och Bonnier bestämmer oss för att sälja Bisnode, kommer vi att titta på vad vi tror är den bästa lösningen.

– Det kommer vi att göra vid den tidpunkten.

Karlsson pekar nu i efterhand på att aktieinvesterare förlorat på att inte kunna ha investerat i Bisnode på börsen.

– Det har gått bra för Bisnode.

– Det är ett bolag som ger säkra kassaflöden, och har en tillväxt i resultatutvecklingen.

– Jag föreställde mig att Bisnode var ett bolag som aktieinvesterare ville ha.

Vad var det som gjorde att börsintroduktionen ställdes in?

– Det är lite svårt att veta.

– Samma dag som vi offentliggjorde börsintroduktionen, så kom Ericsson med en vinstvarning och börsen började rasa.

Det var dålig timing helt enkelt?

– Börsen föll kraftigt sedan.

– Och aktieinvesterare kom med synpunkter på Bisnode som jag aldrig riktigt förstod.

– De tyckte att det var ett spretigt bolag och så vidare.

– Visst är Bisnode i viss mån lite spretigt i sin verksamhet, men jag förstod aldrig kraften i de synpunkterna.

Är ni rädda nu att försöka börsintroducera Bisnode igen, på grund av det som hände den gången?

– Någon sådan rädsla finns inte.

– Nu har Bisnode fått ytterligare några års historik.

– Bolaget har en jättebra utveckling.

– Så det är svårt att förstå de tidigare invändningarna.

Har ni banker som finansiella rådgivare i beredskap för att göra en börsintroduktion av Bisnode igen?

– Vi har inga investmentbanker som väntar.

– Vi jobbar inte så.

– Vi är mer långsiktiga som ägare.

– Och dessutom gör vi själva en väldigt stor del av sådana jobb som finansiella rådgivare brukar göra.

– Sedan kommer vi naturligtvis att anlita investmentbanker eller vad det kan vara, den dagen vi bestämmer oss för att göra något med Bisnode – om vi ska göra en ”bredare” utförsäljningsprocess eller så.

En metod för att enkelt få grepp om hur Ratos-aktien värderas, skulle kunna vara att summera upp resultaten i de bolag Ratos äger, och utifrån det beräkna en vinst per aktie för Ratos att jämföra med Ratos aktiekurs.

– I princip kan man väl göra så, men det skulle inte bli riktigt rättvisande, säger Karlsson.

– Metodologiskt så missar man i så fall ”Ratos-nivån”; moderbolaget.

Karlsson hänvisar till att moderbolaget Ratos haft en kassa som gett separata vinster i några år, och dessutom att det är vissa årliga kostnader för moderbolagets organisation.

Han hänvisar även till de vinster som Ratos brukar göra då och då när företag i portföljen säljs ut.

Om företagen säljs för mer än Ratos köpt dem för, uppstår en ”exitvinst”.

– Sådana exitvinster kan man naturligtvis inte anta ser likadana ut år från år.

– Vi kanske har exitvinster på 4 miljarder kronor ett år, och inga exitvinster alls året efter.

– Så det är klart att vårt resultat ”hoppar”.

– Men man kan ju se var det har legat i snitt över åren, och fundera på om det lär återkomma i framtiden.

– Då kan man beräkna ett p/e-tal utifrån det.

Men vad skulle vinsten per aktie för Ratos bli om man summerade upp alla era bolags resultat och delade det med antalet aktier i Ratos?

– Det minns jag inte, och nu har vi precis sålt Haglöfs och köpt Stofa.

– Man får göra en sifferexercis. Jag har inte det enkla svaret.

– Och jag har pratat på våra analytikerträffar om metodologin för att värdera Ratos-aktien.

– Det blir missvisande att bara utgå ifrån resultaten hos de bolag vi äger.

– Då missar man våra exitvinster som historiskt har legat på 1-1,5 miljarder kronor per år.

– Vissa år är det mer, andra år är det mindre.

– Säg att våra exitvinster i snitt legat på 1,3 miljarder kronor per år efter skatt.

– Om du bara tittar på resultaten i de bolag vi äger och värderar Ratos utifrån det, då missar du bevisligen de 1,3 miljarder per år i exitvinster vi gjort i snitt under de 11 år jag varit vd för Ratos.

– En del av värdet på Ratos består av de värden vi skapar genom att vara aktiva ägare i de bolag vi investerar i.

Ett bolag Ratos varit delägare i under några år, och hoppas skapa nya stora värden i, är mataffärs-skyltnings-bolaget HL Display som Ratos nu håller på att köpa upp från börsen.

Där är en fråga om det verkligen är rätt beslut av aktieägarna i HL Display att sälja sina aktier till Ratos nu.

För tidigare köpte Ratos exempelvis ut Lindab från börsen, och börsintroducerade Lindab några år senare för ett klart högre värde.

– Jag är inte säker på att det är ett påstående man kan belägga med akuratess, att det hade varit bättre för Lindabs aktieägare att behålla sina Lindab-aktier.

– Man vet nämligen inte vad alternativet hade varit.

– När vi köpte ut Lindab från börsen, la vi om Lindabs strategi radikalt.

Ett av Lindabs affärsområden är Building Systems som förenklat säljer byggnader som byggsatser i stål.

– Det affärsområdet hade intäkter kring 50 miljoner kronor per år när vi köpte Lindab.

– Och när vi sålde ut Lindab på börsen igen hade Building Systems intäkter på över 2 miljarder kronor per år.

På samma sätt pekar Karlsson på att Lindabs intäkter från Östeuropa var små när Ratos köpt Lindab.

– Då hade Lindab intäkter kring 1 miljard kronor per år från Östeuropa, och när vi sålde Lindab på börsen igen var intäkterna 2 miljarder kronor per år från Östeuropa.

– Så det var ett väldigt annorlunda Lindab vi sålde ut.

– Och Lindab gick inte bra under de första åren när vi omvandlade bolaget.

– Man måste alltså fundera på hur Lindab hade utvecklats om vi inte hade köpt bolaget.

– Men visst skulle det kunna vara så att Lindab hade gått ännu bättre om vi inte hade köpt Lindab.

HL Display är enligt Karlsson ett särfall.

– Den ägarandel vi hade i HL Display var på gränsen till att vara för liten för oss.

– Vi hade med all sannolikhet sålt ut den ägarandelen, om vi inte fått möjlighet att köpa huvudägaren Anders Remius ägarandel och även aktier från andra aktieägare så att vi som nu kommit upp i nästan 90 procents ägarandel i HL Display.

Vad kommer ni nu att genomföra för omdanande strategier i HL Display?

– Jag vet inte om det är något jätte-omdanande, men det finns saker vi tror vi kan göra för att expandera HL Display.

– Det finns satsningar man kan göra.

– Det kommer du att kunna läsa om i Ratos framtida kvartalsrapporter.

– Det finns fortsatta effektiviseringar man kan göra av HL Display.

– Och en del av dessa åtgärder kanske inte är så lätta att genomföra när HL Display fortfarande är på börsen, eftersom bolaget har haft en lite tung period på börsen redan.

– Det är som när vi köpte Lindab och även förut bolaget Dahl från börsen.

– Då sjönk vinsterna i de bolagen under de första åren efter att vi köpt dem.

– Det berodde på
beslut om åtgärder som de bolagen sannolikt inte skulle ha genomfört om de varit kvar på börsen.

– De hade haft det tufft på börsen, så då hade de troligen inte vidtagit sådana åtgärder.

– Men med oss som ägare så blir det annorlunda, för det viktiga för oss är den långsiktiga avkastningen på de bolag vi investerar i.

Hur länge behöll ni Lindab?

– Vi köpte ut Lindab från börsen år 2001, och börsintroducerade Lindab igen 2006 eller 2007.

Ni behöll alltså Lindab i fem år?

– Ja, men då vid börsintroduktionen behöll vi fortfarande halva Lindab.

Så HL Display kan komma tillbaka till börsen inom fem år igen?

– Det är inte alls säkert.

– Jag har varit med och köpt ut 8-10 bolag från börsen sedan jag blev vd för Ratos, och hittills är det bara Lindab vi har börsintroducerat igen.

– Så tyvärr är Ratos för komplext för att göra förenklade antaganden om hur vi jobbar.

Kan en möjlighet för HL Display vara att köpa börsnoterade elektroniska prisetiketts-företaget Pricer vars elektroniska prisetiketter kan fästas i HL Displays hyllkants-lister?

– Naee…Det finns bitar av logik i en sådan affär, men det vore inte alldeles klockrent.

– För det första; visst gör HL Display hyllkants-lister, men även mycket annat.

– Och sedan finns det många fler liknande kunder till HL än Pricer som köpare av hyllkantslister för elektroniska prisetiketter.

– Så om HL skulle köpa Pricer skulle HL bara ha Pricer som kund för det, men gå miste om alla andra tillverkare av elektroniska prisetiketter.

– Och man vet inte vem som vinner det ”racet” bland leverantörerna av elektronisk utrustning för prismärkning i mataffärer.

Kommer ni att klara av HL Display utan Anders Remius?

– Jaaa…Anders är en fantastisk entreprenör.

– Men vi har väldigt mycket kunskap om HL Display.

– Jag började själv jobba med HL redan 1994 när jag var vd för företaget Atle.

– Och vi har Stig Karlsson i styrelsen som tog över då jag lämnade Atle 1998 eller 1999.

– Sedan dess har han suttit i HL Displays styrelse och i många år bevakat HL Display ur ägarsynpunkt, vilket han gör fortfarande.

– Vi har även Susanna Campbell som är ”investment manager” på Ratos, som varit engagerad i HL Display i 2-3 års tid.

– Anders Remius för sin del har sedan tidigare dragit sig tillbaka från HL Display.

– Han har varit styrelseordförande i bolaget i några år, och inte varit aktiv i bolagets dagliga verksamhet alls.

– Så svaret är att vi nog kommer att klara HL Display bra.

– Och det är innebär inte att det är något fel på Anders.

– Men idag klarar sig HL Display bra utan honom.