Borg tycker inte att eurozonens stöd räcker

Det hävdar finansminister Anders Borg, enligt TT.

Han ser ett behov av att ytterligare stärka krisfonden EFSF. Det vill säga utöver de beslut som nu har har klubbats i olika nationella parlament i eurozonen. Anders Borg anser bland annat att IMF borde få mer resurser:

– Ska man skapa en brandvägg måste det bygga på att ingen kan ifrågasätta att resurserna räcker till problemen man har att hantera, säger Anders Borg till TT.

Han tycker därmed att det finns all anledning att se över vilken resursförstärkning som skulle kunna bli nödvändig på sikt.

Enligt TT har ekonomer spekulerat i om Grekland behöver mer eftergifter från privata långivare än de 22 procent som man för närvarande har riktat in sig på efter en uppgörelse i samband med eurotoppmötet den 21 juli – här nämns ofta en halverad skuldbörda.

Modellen som är på väg att genomföras bygger på räntesänkningar och förlängda löptider för den grekiska skulden. Enligt grekisk media ska 90 procent redan ha godkänts av långivarna.

Men Anders Borg tror alltså att bankerna måste gå med på mer eftergifter än så.

Han vill dock inte spekulera i hur mycket och tycker också att avgörandet ligger hos grekerna själva samt att man måste bli bättre på att genomföra de olika åstramningar som har planerats:

– Inte bara till 70 eller 90 procent, utan till 110 procent, säger Anders Borg.

Österrikes parlament godkände med stor majoritet en förstärkning av EFSF, vilket innebär att garantiåtagandet ökar från 12,2-21,6 miljarder euro.

Bland de 17 euroländerna är det i dagsläget endast i det slovakiska parlamentet som man kan sätta käppar i hjulen, enligt TT.