Bonnier-tvisten till högsta instans

Anna Toss har överklagat Svea Hovrätts dom i tvisten som rör arvet efter Lukas Bonnier. Anna Toss ombud Olof Torén vid advokatbyrån Kurz & Co. sa redan när domen kom att han tyckte att hovrätten hade varit orättvis. Men det var då inte klart att det skulle bli en överklagan. Efter att ha gått igenom domen noggrant såg han anledning att ta målet vidare.

– Jag hade naturligtvis hoppats på en annan utgång i hovrätten. Domskälen i hovrätten föranleder att man ska klaga. Det är ett antal osäkra frågor som jag tycker att det finns anledning att pröva, men om det blir så vet man inte, säger Olof Torén till Realtid.se.

När hovrättens dom kom sa han till Realtid.se att han tyckte att domstolen varit onödigt hårda och ställt för höga krav på Anna Toss i bevisfrågan. Det är också en av de punkter han lyfter fram i överklagan.

Hovrätten anser att det ligger helt på Anna Toss att bevisa att de aktuella gåvorna getts med avsikten att ordna med successionen. Olof Torén lyfter fram att det finns en antydan i äktenskapsbalken att en gåva till en bröstarvinge presumeras vara förskott på arv, något som hovrätten inte tagit hänsyn till.

”En presumtion för att givaren, när flera bröstarvingar gynnats framför en enda, företrädesvis kan antagas ha haft för avsikt att ordna successionen, skulle klargöra förhållandena för bevisbördans placering och innebära en grundläggande bevislättnad för den förfördelade”, står det i överklagan.

Hovrätten menar att Anna Toss är den som måste bevisa att gåvorna verkligen handlade om att ordna med successionen, men Olof Torén anser att det synsättet ger Anna Toss en utredningsskyldighet som han tycker är väl hård. Framför allt med tanke på att hon har stått utanför Bonnier-sfären hela sitt liv och inte fått reda på något om gåvorna förrän hennes far gick bort.

”Hon får bära ansvar för att det inte är utrett att Lukas Bonnier har röstat för barnens ägarandelar samt för att barnen skulle ha saknat möjligheter att träda in i delägarnas ledningsgrupp, vidare för att det inte visats att Lukas Bonnier begärt och upprätthållit fullmakter från sönerna Jan Bonnier och Peder Bonnier; och hon får bära ansvar för frånvaron av uppgifter om varför Jan Bonnier fick andelar 1984 fast han tidigare hade gjort sig av med sitt ägande”, skriver Olof Torén i överklagan.

I överklagan för han även fram synpunkter som att:

”Det enda intresse från Lukas Bonniers sida som verkligen framgår i målet är att denne ville gynna sina barn födda inom äktenskapet”, och

”Det är inte rimligt att hon ska bära ett större ansvar för brister i utredningen än de gynnade parterna”.

Olof Torén ifrågasätter även hovrättens sätt att göra en helhetsbedömning i målet då gåvorna i den tidigare domen behandlats uppdelade efter vilken tidsperiod gåvan skedde. Olof Torén anser bland annat att samtliga gåvor bör behandlas i ett sammanhang.

– Jag tycker att det behövs ett klargörande av vad som ska ingå i en helhetsbedömning. Det här lagrummet är ofta omtvistat och rätt så komplicerat att förutsäga, säger han till Realtid.se.

Någon ny bevisning har inte lagt fram. Olof Torén väntar sig inte något besked om prövningstillstånd förrän någon gång under hösten.