Boliden och Hexpol vinnaraktier 2009

Aktieinvesterare som köpte aktier i gruvbolaget Boliden vid förra årsskiftet, har fått se Bolidens aktiekurs mer än femfaldigas under år 2009.

Investerade man 200.000 kronor, har värdet alltså ökat till över 1 miljon i dagsläget.

Bolidens investerarkontakt Frans Benson svarar i telefon.

Grattis till att ni blev 2009 års bästa aktie!

– Hehe. Ja, det är väl trevligt.

– Det har varit en väldigt volatil resa.

– Jag tror man får gå tillbaks till juli 2007 då vi hade ”all time high” för Boliden-aktien.

– Sedan var vi nere på bottennivån i oktober/november 2008, för att nu ett år senare vara i toppen.

Vad låg Boliden-aktien i som lägst hösten 2008? Var det 18 kronor?

– Den var nere under 15 kronor ett tag.

Och under onsdagen som var 2009 års sista börsdag slutade Boliden-aktien i 92,10 kronor. Som högst har den varit uppe i 95,30 kronor under 2009.

– Så det har varit en väldigt kraftig uppgång i år.

– Det är väl bara att konstatera att det varit en väldigt spektakulär utveckling.

Hur går det för Boliden nu?

– Det senaste som är sagt är vad som står i vår resultatrapport för tredje kvartalet.

Enligt den uppgick Bolidens resultat per aktie till 2,50 kronor under kvartalet, jämfört med -0,49 öre samma kvartal 2008.

Om vinsten per aktie därmed förenklat beräknas till 10 kronor i årstakt, värderas Boliden-aktien för närvarande till ett p/e-tal kring 9 vid nuvarande kursnivå på 92,10.

– Sedan kommer vi med helårsrapporten i början av februari.

– Innan dess kan vi inte säga så mycket mer.

Är läget uthålligt?

– Aktiekursen kan vi inte säga så mycket om.

– Där får man se vad som händer.

– Men det som har lett till den utveckling vi har haft under 2009, är ju att metallpriserna har gått väldigt positivt i år.

– Och så har det tagits ett antal bolagsspecifika beslut i Boliden som har varit bra.

Vad tänker du på då?

– Ja, var ska jag börja?

– Dels handlar det om kostnadsbesparingar, och så har det varit beslut om att kurssäkra kopparpriset och dollarkursen.

– Sedan har vi haft en god stabilitet i vår produktion, vilket med hjälp av metallpriserna har lett till den positiva utvecklingen under 2009.

Det har varit tal om att ni kan öka kopparproduktionen i Aitik-gruvan?

– Vårt stora investeringsprojekt i Aitik-gruvan startas upp under 2010.

Det är en expansion av gruvan.

– Uppstarten av den expansionen påbörjas den 1 april 2010.

Hur mycket kommer produktionen att öka?

– Malmproduktionen ökar från 18 miljoner ton till 36 miljoner ton när vi når full produktionstakt.

Ni kommer alltså dubbla produktionstakten?

– Ja, men man får hålla tungan rätt i mun här.

– Malmproduktionen kommer att dubblas, men det kommer att innebära att metallproduktionen kan ökas med 50 procent.

På grund av lägre metallhalter i malmen?

– Ja.

Gruvbolag utvinner malm ur gruvor, och i nästa steg utvinner man metaller ur malmen.

På Irland har Boliden Tara-gruvan där man utvinner zink.

Där har det varit tal om att den gruvan kanske bara räcker i några få år till?

– Jag kan inte kommentera vad någon annan har sagt.

– Men alla våra gruvor och deras livslängder har vi tydligt kommunicerat om i vår årsredovisning.

Bolidens vd Lennart Evrell sa i Dagens Industri nyligen att Boliden håller ögonen öppna för köp av zinkfyndigheter?

– Jaaa, alltså – det är vad som är sagt.

– Det finns inget annat att tillägga.

Så ni har sagt att ni tittar på sådana förvärvsmöjligheter?

– Det har vi kommunicerat klart.

Har ni sagt inom vilket tidsperspektiv det kan komma att leda till något förvärv?

– Nej, nej.

Och hur är det med Bolidens skuldsättning? Hur skulle ni drabbas om det blir en ny finanskris?

– Vi har som mål att ha en skuldsättningsgrad på 40 procent, och den nivån är vi inte nere på ännu.

Skuldsättningsgraden är skuldnivån i förhållande till ett bolags egna kapital.

Enligt Bolidens resultatrapport för tredje kvartalet låg bolagets skuldsättningsgrad på 48 procent vid utgången av kvartalet, så det är inte så långt ifrån målet.

Har ni någon plan för att minska skuldsättningen till målnivån?

– Vi vill inte ge någon framåtriktad information, men för det första har vi minskat skuldsättningsgraden redan under 2009.

– Och enda sättet att fortsätta minska skuldsättningsgraden är att generera bra resultat och fortsatt goda kassaflöden.

– Så svårt eller så lätt är det ju.

Bland Bolidens övriga verksamheter finns det enorma smältverket i Skelleftå som kallas Rönnskärs-verken.

Där produceras metaller ur råmaterial från Bolidens gruvor. Man utvinner även guld från elektronikskrot.

Hur har produktionen löpt på i Rönnskär?

– Den har gått bra under hela 2009.

Dock har Boliden av olika skäl parerat produktionstakten och produktionens sammansättning.

– Det har varit av marknadsskäl.

Även om metallpriserna stigit, så är metallefterfrågan paradoxalt nog inte alltid så hög.

– Det har varit en besvärlig efterfrågesituation på metallmarknaden.

– Det är rätt komplicerade samband.

Enligt senaste informationen från Bolidens resultatrapport, har bolaget återgått till full produktionstakt i Rönnskärs-verkens zink-smältverk, men har fortsatt reducerad produktionstakt i koppar-smältverket där.

– Framför allt är det naturligtvis efterfrågan som styr.

Benson hör i efterhand av sig via e-post:

”När vi diskuterade produktion så är det så att reducerad kapacitet i våra kopparsmältverk innebär Rönnskär och Harjavalta i Finland.

Våra zinksmältverk, två stycken, ligger i Finland (Kokkola) och i Norge (Odda). Där var produktionen reducerad under första halvåret, men ökade gradvis under det tredje kvartalet mot full kapacitet.”

Något sammantaget slutord om Boliden? Ni ser med tillförsikt på framtiden?

– Nu med stigande metallpriser så ser det ju bra ut.

Gummiprodukt-bolaget Hexpol var ett annat bolag på börsen vars aktiekurs mer än femfaldigades under 2009.

Hexpols vd Georg Brunstam svarar i telefon på rejäl skånska.

Någon spontan reaktion på att ni tillhör vinnarna på börsen 2009?

– Nej, jag har inte sett vilka som har gått bäst.

– Och året är ju inte slut ännu, säger han under onsdagens eftermiddag då det bara återstod några få timmar av börsåret.

– Men visst är det positivt att vi tillhör de som gått bäst.

Äger du själv aktier i Hexpol?

– Aktier och optioner.

Vill du säga hur många?

– Det står i Hexpols årsredovisning; 225.000. Det är optioner.

Till vilken kursnivå får du köpa Hexpol-aktier för med de optionerna?

– Det vet jag inte.

I årsredovisningen står det att optionerna kan användas för att köpa Hexpol-aktier för 65,70 kronor per aktie under perioden mars-augusti 2011.

Optionerna ligger alltså redan nu ”in the money”, eftersom Hexpol-aktien slutade år 2009 med en kurs på 86,50 kronor.

Personalen som fått del av optionsprogrammet uppges dock ha fått betala marknadsmässigt pris för optionerna; 8 kronor per option.

Bidrar dina optioner till att du känner dig stimulerad i det dagliga arbetet?

– Ja, och alla ledande befattningshavare på Hexpol har dessa optioner.

Vad är egentligen Hexpols affärsidé?

– Det är två områden; gummiblandningar som är en insatsvara vid tillverkning av gummikomponenter, samt våra egna plast- och gummikomponenter såsom packningar och hjul.

Hexpol hade intäkter kring 650 miljoner kronor under tredje kvartalet enligt Hexpols senaste resultatrapport.

Så ni har intäkter på 2-3 miljarder kronor i årstakt?

– Vi hade intäkter på 3,2 miljarder kronor under 2008.

Men enligt kvartalsrapporten minskade intäkterna med 24 procent under de första nio månaderna 2009.

Så det blir väl mindre än 3,2 miljarder i år?

– Ja, som det ser ut i alla fall.

Beror det på den allmänna konjunkturnedgången?

– Ja, det gör det.

– Vi har naturligtvis drabbats av den allmänna finans- och industrikrisen.

– Men vi har hanterat det bra, och har fortfarande god lönsamhet.

Även om intäkterna minskade med 18 procent under tredje kvartalet, så ökade vinsten per aktie med 19 procent till 2,15 kronor.

Förenklat innebär det en vinst per aktie på 8-9 kronor i årstakt, så att aktien vid nuvarande nivå på 86,50 kronor värderas till ett p/e-tal på 10.

Säljer ni utomlands också?

– 90 procent av våra intäkter genereras utanför Sverige.

– Och 50-55 procent av våra intäkter kommer från fordonsindustrin.

Hur har det gått med tanke på fordonsindustrins kris?

– Vi har kunnat hantera det ganska bra.

Har ni någon speciell strategi eller inriktning?

– Vi är mycket utvecklingsorienterade, och är bra på att hitta nya produkter och användningsområden.

Kan du nämna några exempel?

– Fordonsindustrin är ett stort område med goda möjligheter för oss.

– Vi har även energisektorn och materialbolag som kunder.

Och för fordonsindustrin, är det då till exempel gummilister ni gör till bilfönster?

– Vi levererar våra gummiblandningar till den typen av slutprodukter.

– Mot bilindustrin säljer vi mycket halvfabrikat.

Är Trelleborg-koncernen en stor konkurrent till er?

– De är en god kund till oss.

– På några få områden är de konkurrent också.

– Men vi är inte komponent-tillverkare i stort, vilket de är.

Det har väl talats om att Trelleborg skulle kunna tänka sig att köpa Hexpol?

– Ok. Det har jag aldrig hört talas om.

Några tankar i övrigt inför år 2010?

– Ööööh, nej.

– Vi hoppas att 2010 blir ett mindre turbulent år än 2009 som väl går till historien som ett av de mest turbulenta åren – i alla fall i mitt yrkesliv.

Har ni gett några prognoser om hur det kommer att gå under 2010 för Hexpol?

– Nej, det har vi inte gjort.

Inte ens i ord?

– Nej.

– Vi har sagt att det är en osäker marknadssituation.

– Mer kan vi inte säga.

Har ni gjort något besparingsprogram?

– Ja, nedskärningar av personal och andra besparingar.

Hur många anställda har Hexpol i dagsläget?

– 1.800 personer drygt.

När det såg som mörkast ut kring årsskiftet 2008/2009 fick var fjärde anställd sluta på Hexpol.

Men tack vare att det nu har börjat vända, fick Hexpol återanställa nästan 100 personer under tredje kvartalet.

De 1.800 anställda ni har idag, finns de bara i Sverige eller har ni även anställda utomlands?

– Eftersom vi har över 90 procent av våra intäkter från utlandet, så är en stor del av våra anställda i utlandet.

Brunstam understryker att Hexpol inte är ett exportföretag med tillverkning i Sverige, utan att en stor del av tillverkningen också ligger utomlands.

– Vi finns i nio länder.

Alla pratar så mycket om Kina nu. Finns ni där också?

– Vi har tre bolag i Kina som alla är tillverkande.

– Sedan har vi större bolag i Tjeckien och Mexiko, tre bolag i USA och två i Sri Lanka, samt Tyskland, Belgien, och två fabriker i Sverige.

Säljer respektive fabrik då mest till kunder i samma land?

– I stort sett säljer vi till kunder där vi tillverkar.

– Men just i Sverige tillverkar vi komponenter; hjul till truckar och packningar till plattvärmeväxlar.

– De produkterna har vi en del export på.

Hur fungerar det med det generella kostnadsläget i Sverige?

– Det är inga problem.

Har ni planer på geografisk expansion i fler länder än de ni är i idag?

– Ja, vi är alltid intresserade av att leta vidare.

– Senast startade vi de tre nya fabrikerna i Kina för 1-2 år sedan, och i Mexiko etablerade vi oss i förfjol.

– Så har vi gjort med jämna mellanrum, och det är vi intresserade av att fortsätta med.

Några speciella länder ni är intresserade av i framtiden?

– Det finns ett antal, men är ännu lite tidigt att prata om.

Bygger ni nya fabriker när ni etablerar er i ett nytt land, eller köper ni befintliga?

– Det är en kombination.

– Tidigare har vi både köpt befintliga fabriker, och byggt egna fabriker från scratch – så kallade ”greenfield”-fabriker.

Till skillnad från Boliden och Hexpol, var flygbolaget SAS en stor besvikelse under 2009 och SAS-aktien sjönk med 35 procent.

Enligt senaste information från SAS resultatrapport för tredje kvartalet, visade bolaget ett resultat per aktie på 0,06 kronor under kvartalet jämfört med -1,97 kronor samma kvartal 2008.

Kvartalets intäkter föll med 17 procent till 11 miljarder kronor.

Realtid.se får tag på Bertil Ternert som är ”vice president” för corporate communications på SAS.

Kommentar till att er aktie är en av de sämsta under år 2009?

– Hela flygbranschen har ju stora svårigheter, säger han.

– Det är vad jag kan säga.

– Om du vill gräva djupare i det här kan du prata med vår investerarkontakt Sture Stölen.

– Jag tror inte han kan säga så mycket mer, och just nu är han lite svårnåbar.

– Men generellt är det så att en del av flygbranschen har stora svårigheter att få lönsamhet.

För er del skrivs det om att ni redan har bränt de 6 miljarder kronor ni nyligen fick in i kapitaltillskott från aktieägarna?

– Att vi skulle ha ”bränt” pengarna känns ju synnerligen missvisande.

– Vi kommer att redovisa i vår nästa resultatrapport i februari hur vi har skött oss.

– Då kan vi återkomma till den frågan.

– Men att vi skulle ha bränt pengar vill vi inte alls kännas vid.

Och det har pratats om att det förs diskussioner om att SAS behöver göra en finansiell rekonstruktion?

– Sådant kommenterar man väl aldrig över huvud tagit.

– Men det låter som väldigt lösa spekulationer.

Kritiker menar att SAS är alldeles för otydligt med sin inriktning, och försöker både vara affärsresenärernas flygbolag men lockar samtidigt med lågprisbiljetter?

– Det kan jag kommentera.

– Vi är till för de frekventa resenärerna.

– Vi är till för dem som reser i arbetet.

– Vi har byggt ett linjesystem som är en infrastruktur för hela Skandinavien.

– Det är den yrkesmässiga trafiken som är vår huvudinriktning.

Det menar ni är klart och tydligt hos SAS?

– Ja, det är det.

– Så vi flyger när, var och hur våra frekventa resenärer vill att vi ska flyga.

– Men jämför man med andra som bestämmer själva hur och vart man ska flyga och matchar det med låga biljettpriser, så är det mer en inriktning på privatpersoner som resenärer.

– Och det är inte alls vår modell.

– De flyger från en flygplats någonstans.

– Ska man till Stockholm så kommer man till Stockholm då man flyger med SAS, och inte till Nyköping.

Du tänker på Ryanair som har Skavsta som flygplats, nära Nyköping?

– De vänder ju sig till ett annat resande.

– Men de gör ju det med sin affärsmodell, och pressar priset.

– Därför blir det priskonkurrens och överkapacitet i branschen.

– Det blir en prispress överallt.

– Köper man flygbiljett hos Ryanair är biljettpriset nästan lägre än parkeringsavgiften på flygplatsen.

Är det alltså på grund av lågprisbolag som Ryanair som det är kris i flygbranschen?

– Nej, det är en allmän överetablering.

– Det innebär en stor utmaning för alla flygbolag i branschen.

– Och även lågprisbolag som Ryanair har ju avstått ifrån att beställa nya flygplan.

– De gjorde först någon stor beställning hos flygplanstillverkaren Boeing eller vilken det var, men valde sedan att avstå från att fullfölja beställningen.

– Det är samma sak när man ser på norska lågprisbolaget Norwegian.

– De har likviditetsproblem.

– Så är det generellt.

Det har dock inte märkts av särskilt mycket på Norwegians aktiekurs på Oslobörsen.

Den slutade år 2008 i 37 norska kronor, och sköt i höjden till nästan 170 norska kronor i oktober 2009.

Därifrån har den dock fallit ner till 115 norska kronor nu i slutet av år 2009, men det är ändå en stor kursuppgång under året.

Norwegian är därmed värt totalt nästan 5 miljarder svenska kronor jämfört med SAS som är värt nästan 10 miljarder.

Har ni på SAS någon lösning nu för er situation?

– Vi har vår affärsmodell, och vet att det finns en efterfrågan.

– Vi har uppemot 30 miljoner kunder per år i SAS.

– De kunderna tar inte fel.

– Vi har ett säkert kundunderlag på våra hemmamarknader.

– Det är de kunderna vi i första hand vill ta hand om.

Ser ni möjligheter att göra det med lönsamhet?

– Ja, självklart är det vår inriktning – liksom bolag i alla branscher – att få lönsamhet.

Lite överraskande är Sverige en liten marknad för SAS jämfört med Norge.

– I Norge har vi en mycket större marknad.

– Och vi har en stor marknad i Danmark med Europa-trafik och interkontinentala linjer.

– I Finland har vi landets näst största flygbolag, BlueOne, som konkurrerar med Finnair.

– I Nordnorge har vi det regionala flygbolaget Wideroe, som också har vunnit upphandlingar.

– Så vi har väldigt mycket nöjda resenärer.

– Och det är folk som måste flyga med SAS, får lågprisbolagen flyger inte till de resmål som de ska till eftersom det blir för dålig lönsamhet.

Realtid.se skrev nyligen om danska uppstickaren Cimber Air som nu anser sig ha gått om SAS och blivit störst på danskt inrikesflyg?

– Danmark är ett litet land, och den danska inrikesmarknaden är den minsta i Norden.

Så ni ser inte det som ett bakslag att Cimber nu blev större än SAS där?

– Det är ingen huvudmarknad för oss med danskt inrikesflyg.

Men SAS med Skandinavien som hemmaregion har ju alltid varit störst även på inrikesflyg i alla de respektive skandinaviska länderna?

– Man kan inte räkna med att ha någon form av ensamrätt på någon linje i något sammanhang.

– Det finns inte.

– Det råder konkurrens överallt.

– Så fort man har lönsamhet på flyglinjer så kommer det ju konkurrenter.

Vad har SAS för generell strategi nu då?

– Vi arbetar nu med en strategi som vi kallar ”Core SAS”.

– Det är den vi håller oss till, och vet leder till framgång för SAS.

– Vi följer ett program som vi bygger på för att öka vår lönsamhet.

– Och hittills har allt i den planen fungerat.

– Som namnet ”Core SAS” säger, så innebär det att vi återgår till att jobba med det vi är bäst på; att bedriva flygtrafik i Skandinavien.

– Vi har avvecklat ett antal verksamheter och bolag, exempelvis i Spanien.

– Vi har bestämt
att vi inte ska bedriva flygtrafik i Sydeuropa.

– Och så har vi avvecklat vår hotellverksamhet.

– Det är rätt mycket vi har gjort.

– SAS har varit en stor koncern med väldigt olika verksamheter.

– Vi har varit ute på olika marknader.

– Men nu är vi tillbaks.

Var det tidigare SAS-vd:n Jan Carlzon som ledde den tidigare vidlyftiga expansionen av SAS till alla möjliga områden och länder?

– Han satsade på allt.

Var det ett misstag menar ni?

– Ja, i dagens läge skulle nog ingen göra så.

Jan Carlzon själv har sökts under nyårsaftonens eftermiddag via hans svenska mobilnummer som verkade kopplas om till något fjärran land, men det var inget svar.

Realtid.se har tidigare skrivit om ratinginstitutet Moody’s som varnar för SAS svaga ekonomiska situation?

– SAS är ju ett stabilt företag med stabila ägare, säger Ternert.

Svenska staten äger 21 procent av SAS, danska staten äger 14 procent och norska staten 14 procent. En Wallenberg-stiftelse äger 8 procent.

– På så sätt är vi ett tryggt bolag.

– Ingen tror ju att norska staten kommer att få likviditetsproblem.

Men det kan inte uteslutas att SAS behöver mer kapitaltillskott från aktieägarna?

– Sådant pratar vi inte om.

– Det kommenterar vi inte.

En av 2009 års allra sämsta aktier blev Venue Retail Group (VRG), butikskedjan som säljer skor, väskor, handskar, plånböcker och annat.

Kedjan har 150 butiker under butiksnamnen Accent, Morris och Rizzo. De finns i Sverige, Norge och Finland.

Under bolagets senaste räkenskapsår (september 2008-augusti 2009) föll intäkterna med 10 procent till 802 miljoner kronor.

Resultatet försämrades ytterligare från -31 miljoner kronor till -89 miljoner.

Per aktie
motsvarar det en försämring från -0,45 kronor till -0,63 kronor.

Och på börsen föll VRG-aktien med 58 procent till 0,13 kronor under 2009.

VRG:s årsredovisning för det senaste räkenskapsåret, kom i december.

”Med ett antal år av svag lönsamhetsutveckling och ouppnådda mål har vi en tung ryggsäck att bära”, skriver vd Susanne Börjesson där i sitt vd-tal.

Hon har tidigare varit sortimentschef inom accessoarer, väskor och skor på varuhuskedjan Åhléns som ägs av Antonia Axelson Johnson, världens 105:e rikaste person med en förmögenhet på 34 miljarder kronor enligt Forbes.

Börjesson har även varit inköpschef på klock-butikskedjan Ur & Penn, ägd av ”klock-kungen” Ayad al Saffar.

Hon betecknar själv det senaste årets resultat för VRG som ”helt oacceptabelt”, men anser att hon nu efter ett års hårt jobb som vd har lagt grunden för en lönsam tillväxt.

Inriktningen har renodlats, och ett åtgärdspaket sjösatts som ska spara 45 miljoner kronor per år.

Bland annat har huvudkontoret flyttat till billigare lokaler, och personalen där skurits ner från cirka 80 personer till cirka 60.

Börjesson anser det är rätt att fokusera verksamheten på ”accessoarer” samt lyxskor.

Dock har marknaden varit ”fortsatt tuff”, vilket gjort att VRG tvingats jobba med kampanjer vilket lett till lägre lönsamhet.

Börjessons mål är att VRG ska vara ledande i Norden på accessoarer och resväskor för den breda massan, samt på skor i den högre prisklassen.

Själv gör Börjesson dagligen besök i VRG:s butiker för att få feedback från kunderna och motivera medarbetarna att ge bättre service och sälja mer.

Hon uppger sig löpande noggrannt utvärdera butikerna, och avveckla de problembutiker som efter åtgärdsförsök inte repar sig.

”Som jag ser det är det inte mängden butiker, utan rätt butiker med stark lönsamhet som är intressant”, skriver Börjesson i årsredovisningen.

Målet nu
är att öka försäljningen i befintliga butiker utan att kompromissa med lönsamheten.

Ett led i det är att använda ”mystery shoppers”, alltså låtsaskunder som handlar i VRG:s butiker, och rapporterar intrycken från respektive butik på ett antal punkter.

Det har enligt Börjesson lett till tydliga förbättringar, inte minst i form av en ökad andel butiksbesökare som faktiskt köper något i butiken.

Bland butikerna har det nu uppstått en tävlingsanda, där butikerna tävlar med varandra om att gå bäst.

”Sammanfattningsvis är det min bedömning att vi tar många steg i rätt riktning, och jag känner optimism inför det kommande året. Vi vet att vi måste leverera resultat nu”, avslutar Börjesson årsredovisningens vd-tal.

Finansiellt har VRG 100 miljoner kronor i skulder, jämfört med ett eget kapital på knappt 190 miljoner.

Aktieinvesterarna har dock inte särskilt stora förhoppningar, och värderar bolaget till under 100 miljoner kronor, vid nuvarande börskurs på 13 öre.

Realtid.se har tidigare skrivit om finansmannen Tommy Jacobson som via sitt bolag Varenne är huvudägare i VRG med en ägarandel på 18 procent.

I en artikel i oktober sa Jacobson så här på frågor om VRG:

Varför gick ni in i Venue Retail Group?

– Vi trodde då – och hoppas fortfarande kunna vända verksamheten.

Men Jacobson medger att det har varit en mindre lyckad investering hittills.

– Bolaget var i sämre skick än jag trodde, och sedan vände konjunkturen ner.

– Det har varit rätt mycket av en uppförsbacke.

Men du har inte gett upp hoppet om Venue Retail Group?

– Nej, absolut inte, sa alltså Jacobson då i oktober.

Realtid.se försöker nå honom nu för att få kommenterar till att VRG blev årets sämsta aktie på börsen.

Han hör av sig via e-post:

”Jag har dessvärre ingen mobiltäckning, är i bushen i Sydamerika.

Kommer hem den 7:e.

Har inte så mycket att säga om aktien/bolaget.

Det har pratats och hafts förhoppningar så länge nu, att det enda som räknas är att visa resultat.

Och det hoppas jag att vi kan göra.

Det är det enda som jag kan och vill säga.

Vad gäller aktien så undrar jag om det stämmer.

Det gjordes en nyemission och en fondemission under sommaren då kursen måste räknas om.

Tyvärr finns det ingen på mitt kontor som kan ge dig rätt kurs.

Om du vill och orkar så kan Staffan Gustafsson på Venue Retail Group ge dig rätt omräkningskurs från årsskiftet.

Vi hörs på det nya året.

God fortsättning på helgerna!

Tommy”

Realtid.se sökte VRG:s finanschef och vice vd Staffan Gustafsson under nyårsaftonens eftermiddag.

Nästa hållpunkt för bolaget är redan den 13 januari, då det är dags för årsstämma och kvartalsrapport för perioden september-november 2009.

Då lär vd Susanne Börjesson även berätta om hur den viktiga julhandeln har gått.