Blåst? Skyll dig själv

– Det är inte det att jag misstror påståendet att det har förekommit ett bedrägeri, det finns det mycket starka skäl att tro.

– Men det är totalt dödfött att tro att vi i Sverige ska kunna utreda den här brottsligheten.

Kammaråklagare Leif Görts vid internationella åklagarkammaren i Stockholm är förvånansvärt öppenhjärtig när han intervjuas av TT på söndagen.

Det är på tiden att någon inom rättsväsendet säger som det är.

Görts uttalande gäller Trans-National Securities and Trust som blåst investerare i en rad länder, däribland Sverige.

Han hade lika gärna kunnat uttala sig om någon annan i den långa raden av misstänkta investeringsbedrägerier som dykt upp de senaste åren.

De resurser och verktyg som svensk polis och åklagare har till sitt förfogande räcker inte långt i en avreglerad värld där pengar inte längre stannar vid några gränser.

Som regel läggs anmälningar om bedrägerier och svindlerier på hög och skrivs sedan av utan åtgärd.

Av de mer omskrivna fallen som lett fram till förundersökningar är regeln genomgående att utredningarna tar mycket lång tid, ofta flera år.

Det gäller exempelvis utredningarna kring Acme/Providentor och Weavering Capital som nyligen lagts ner av åklagare.

Andra exempel är Obol och Svenska Valutagruppen där förundersökningar fortfarande pågår. Obol-utredningen ligger dock på is eftersom åklagaren inte lyckas nå de misstänkta som håller sig gömda.

I Svenska Valutagruppen behövde utredarna ett år på sig att slå till mot bolagets vd. Han är så vitt känt fortfarande den enda misstänkte som förhörts 18 månader efter att 120 miljoner kronor i guld försvann.

När blåsningar trots allt når domstol, som i aktuella Habo Finans och åtalet mot en frikyrkoprofil i Uppsala, är det långt ifrån säkert att fällande domar blir resultatet.

Det saknas tydliga prejudikat när det gäller finansiella brott i modern tid. Bevisbördan är tung för åklagarsidan och liknar ofta den som gäller vid insidermål.

Situationen gör att det närmast liknar ett lotteri med dåliga odds om en utredning ska gå till åtal eller inte. Många åklagare väljer att kasta in handduken.

Som lurad investerare kan man å andra sidan vara säker på att merparten av pengarna alltid är spårlöst försvunna. Rättsväsendets ambitioner att frysa brottsvinster har inte fungerat när det gäller bedrägerimål.

Den gnagande frågan är om polis och åklagare verkligen behöver bry sig? Och om de ansvariga politikerna inte bryr sig om att vidta åtgärder för att ändra på detta?

Situationen kan jämföras med när ett gäng rånare slår till mot en värdedepå med helikopter. När det skedde i Stockholm för ett år sedan verkade snabbt hela poliskåren vara laddad till tänderna och det visade sig att utländsk rättshjälp och gripanden inte alls behövde ta speciellt lång tid.

Rättegången i tingsrätten avslutades redan för ett par veckor sedan, en effektivitet som blåsta investerare bara kan drömma om.

Det betyder givetvis inte att polis och åklagare ska sluta jaga rånare. Men när vi ser uppenbara bedrägerier omsätta flera hundra miljoner årligen, borde ambitionen att lagföra de ansvariga vara betydligt högre.

Precis som värdedepårånare letar efter svagheter i systemet, som dåligt bevakade polishelikoptrar, söker finansskojarna efter jaktmarker där det finns gott om placeringsvilligt kapital och stora luckor i rättsväsendet.

Det betyder att finansiella bedrägerier kommer att öka i Sverige i framtiden om inget görs. Därför är det bra att vi nu åtminstone har en åklagare som säger som det faktiskt är. Ingen kan längre blunda för problemet.

Till de drabbade investerarna är samhällets budskap så här långt att det bara är att acceptera förlusterna och gå vidare. Man får skylla sig själv helt enkelt.

Den ack så bittra lärdomen är att man aldrig ska placera pengar i värdepapper eller investeringsupplägg där utlovad avkastning är för bra för att vara sann. För när pengarna väl är satsade, är de också ofta förlorade.

Rättegången mot den bedrägerimisstänkta frikyrkoprofilen i Uppsala avslutas denna vecka. Han lockade investerare i frikyrkliga miljöer att satsa pengar i något som åklagaren beskriver som ett rent pyramidspel. 28 miljoner kronor saknas.

När det kom till kritan visade det sig att inte ens gud kan fixa en säker avkastning – eller hjälpa dig när pengarna gått upp i rök.