utredare på Svenskt Näringsliv, som gjort beräkningar som visar att högre lägstalöner i företagen slår mot sysselsättningen. Är det här ett inlägg i diskussionerna i samband med avtalsrörelsen?
Björn Lindgren,
– Nej, inte direkt. Vi har ju tittat på det här en längre tid. Vad vi gör nu är att komma med uppdateringar, och de bekräftar vad vi sett tidigare.
Och vad är det?
– Att det stora flertalet av dem som ligger i den lägsta lönegruppen, alltså tillhör den tiondel på arbetsmarknaden som har sämst betalt, med tiden höjer sin lön. Efter sex år är det bara åtta procent som fortfarande ligger kvar i samma kategori. Resten har rört sig uppåt.
– Samtidigt så kan vi se att om de lägsta lönerna höjs så minskar sysselsättningen. Och det slår framförallt mot dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, till exempel ungdomar och invandrare.
Varför det?
– Om de lägsta lönerna höjs så blir det dyrare och mer riskfyllt för arbetsgivaren att anställa personer som är mer svårbedömda, och det är ofta de utan arbetslivserfarenhet. Murarna runt arbetsmarknaden blir helt enkelt högre.
En vanlig uppfattning är ju annars att länder som Sverige ska gå ifrån arbetsintensiva verksamheter där lönerna ofta är låga, och istället satsa på högteknologi och kunnande. Varför ska vi då bevara låglönejobben? Motverkar inte det omvandlingen?
– Visst är det positivt om vi så att säga rör oss uppåt i förädlingskedjan. Men dels har vi sett att det är en ganska långsam process. Det är inte alltid de nya kvalificerade jobben skapas i samma takt som de gamla försvinner. Vi måste också komma ihåg att lägstalönerna i Sverige är höga i ett internationellt perspektiv.
– Dessutom är det inte alla som kan följa med i den processen. Det måste finnas en arbetsmarknad också för dem.
Hur ser du på vad som uppnåtts hittills i förhandlingarna?
– Vi ser att lägstalönerna har ökat. Det kommer i slutändan att slå mot dem som har svårast att få jobb.
