"Besked om diamantbåt närmaste dagarna"

Realtid.se når Leveille per telefon i Kanada under måndagkvällen.

Afri-Cans aktieägare har väntat länge på att den diamantletningsbåt bolaget har anlitat (MV DP The Explorer), ska vara klar att inleda diamantletningen på bolagets områden i havet utanför Namibia.

Men båten har ständigt försenats.

Var är båten nu?

– Den är i Namibia.

Enligt Leveille kom den in till hamn under söndagen för att tanka, men åkte sedan ut till havs igen.

– Nu planeras den återkomma till hamn den 16 december.

Båtens senaste turer har skapat oro bland många svenska aktieägare, berättar Leveille.

Aktieägarna verkar ha trott att båten kom in till hamn för att sedan åka ut och inleda Afri-Cans diamantletning, vilket inte var fallet än så länge.

– Jag har sagt till många svenska aktieägare i Afri-Can idag, att båtens turer är inte nyckelfrågan för oss.

– Det är inte vår båt och det är inte vi som äger den.

– Om båten kommer in i hamn och åker ut igen till havs, är det ingen nyckelfråga för oss.

– Det är oviktigt.

– Vi äger inte båten.

– Det verkar som att många har fokuserat väldigt mycket på båtens rörelser på sistone.

– Men det är troligen inte rätt sak att göra.

– För att båten rör sig hit och dit, men vi har inte information om varför.

Orsaken är att Afri-Can hyr båten för sin diamantletning, men innan den diamantletningen har inletts är det båtägaren IMDH som bestämmer hur båten ska åka.

– Det vi på Afri-Can just nu är upptagna med, är att fastställa det slutgiltiga tidprogrammet för undersökningen av vårt område med hjälp av The Explorer.

– Vi kommer med ett besked om det tidprogrammet under de närmaste dagarna.

– Då kommer aktieägarna att se varför det har tagit en del tid, var vi står nu, och vart vi ska gå framöver.

– Det tog ett tag att göra det eftersom båten just nu undersöker ett område som ägs av båtägaren IMDH.

– Det är en undersökning för IMDH på ett område de har koncession för.

– Och då har båten inga skäl att stanna kvar i hamnen och vänta på att vi ska vara redo för vår undersökning.

Kruxet för Afri-Can har varit att samordna kalendrarna för de geologer som ska vara med på båten under Afri-Cans undersökningsarbete.

– Det har varit svårast att matcha ihop dem.

Det är Afri-Cans tre egna geologer Leonard Gardner, Mike Mittlemeyer och John Pether plus en representant för konsultfirman Z Star, som är den som ska godkänna och skriva på den officiella slutrapporten (NI 43-101-rapporten) om hur stor diamantfyndigheten är.

– De här geologerna är välkända auktoriteter, och har rätt så fullbokade kalendrar.

– Men det är viktigt att de är med på båten under vår undersökning, eftersom det är de som sköter vårt undersökningsprogram.

– Så det tog lite tid att samordna ihop det till ett schema som alla kan enas om.

Leveille berättar även att fördröjningen delvis berott på att Afri-Can har omförhandlat avtalet med IMDH om båten.

– Vi har justerat överenskommelsen så att allt stämmer överens med och är korrekt i förhållande till vad vi ska göra, så att det inte uppstår problem i framtiden.

– Så vi har fullt upp just nu med att få klart det, och kommer att offentliggöra ett besked de närmaste dagarna.

Det enda som återstår är enligt Leveille att parterna ska skriva på de slutgiltiga dokumenten för det justerade avtalet.

– Sedan kommer aktieägarna se hur det ser ut.

– Under tiden är det bara normalt att IMDH inte låter båten vänta i hamnen och kostar pengar utan någon nytta.

Enligt Leveille innebär IMDH-överenskommelsen bland annat att det är Afri-Can som har rätt att bestämma när undersökningen med The Explorer ska inledas på Afri-Cans område.

– Vi har ”första-tjing” så att vi kan välja datum när vi är redo, även om The Explorer då jobbar på en annan koncession.

När Afri-Can bestämmer sig för att starten ska ske, så kommer alltså The Explorer återigen komma in till hamn, för att sedan åka ut och göra Afri-Cans undersökning.

– Som exempel skulle vi kunna säga att undersökningen på vårt område ska inledas den 25 december.

– Då finns det inget skäl för The Explorer att komma in till hamn redan den 16 december utan något att göra mer än att tanka bränsle och byta besättning.

– IMDH kan därför använda båten för sin räkning så länge.

– Det är när aktieägare börjar fokusera för mycket på båtens rörelser, som det uppstår oro i onödan.

– Det blir bara en påhittad oro som det inte finns något skäl för.

Menar du att Afri-Cans undersökningsarbete ska inledas den 25 december?

– Nej, det har jag inte sagt.

– Det var bara ett exempel.

– Och den 25 december är ju juldagen, så då lär det inte bli.

Kan du ge en bedömning av när det blir då?

– Nej, det kan jag inte ge nu.

– Vi kommer med ett pressmeddelande de närmaste dagarna.

– Och det betraktas som ”betydelsefull information”, så enligt reglerna och lagstiftningen får jag inte säga något om det.

– Vi är tvungna att berätta det för alla aktieägare samtidigt.

– Men det jag kan säga är att det inte kommer att dröja länge förrän vi offentliggör pressmeddelandet med tidplanen.

– Det kommer att ske inom några dagar.

– Och efter det handlar det om veckor innan vi kan börja utföra undersökningen i vårt område.

– Det kommer inte att bli månader eller år av väntan som det har varit.

– Den väntetiden är över nu.

– Alla kommer att kunna se i pressmeddelandet hur tidplanen ser ut.

Planen kommer att anges som tidsintervall med bedömda tidsperioder mellan olika datum, för när olika saker ska ske.

– Sedan ska Torontobörsen också ge sitt godkännande, och vår justerade överenskommelse med IMDH vara påskriven och klar, innan vi kan börja med vår undersökning.

– Börsens godkännande brukar inte ta lång tid att få. Det brukar normalt handla om ett par veckor.

Kan du berätta mer om det justerade avtalet mellan Afri-Can och IMDH?

– Vi har inte omförhandlat det, utan snarare gjort vissa tillägg.

– Det är samma avtal vi har.

– Det är fel att säga att vi har ingått ett nytt avtal.

– Men vi har gjort tillägg för vad avtalet omfattar.

Det ursprungliga avtalet ingicks redan år 2006.

Där stod det exempelvis att Afri-Can skulle använda båten i upp till 80 dagar för sin undersökning.

– Men nu vet vi att vi inte behöver använda båten så länge.

– Nu vet vi att vi behöver båten i 30 dagar, så då har vi sagt det i det justerade avtalet.

Justeringarna reglerar även alternativen för hur IMDH kan få betalt för att hyra ut båten till Afri-Can.

Tidigare hade IMDH följande alternativa betalningsformer att välja mellan:

• med cash

• en del av koncessionen

• aktier i Afri-Can

– Det vi har gjort nu är att fastställa ett av alternativen som betalning till IMDH, så att det inte förekommer någon osäkerhet om det längre.

– Annars skapas det en osäkerhet hos aktieägarna.

– Nu blir allt klart och tydligt, vilket är goda nyheter för aktieägarna.

– Man kommer att förstå tydligt att det bara finns ett betalningsalternativ, och att det är så det kommer att bli.

Vilket betalningsalternativ blir det?

– Det kan jag inte säga ännu, eftersom det också är så kallad betydelsefull information.

– Men det jag kan säga är att vi har kommit överens om allt, och att ett kompletterande avtal är klart.

– Det enda som återstår nu är att det nya avtalet skickas runt för påskrifter.

– Så därför är det bara en fråga om dagar innan vi kan offentliggöra det.

– Då kommer alla att ha skrivit på det.

– Det är jag själv och två andra som ska skriva på, och av de två andra är en i Italien och en i Namibia.

– Det kommer att ta några dagar innan jag får tillbaka de påskrivna kopiorna.

– Så fort jag har
fått det, så är avtalet påskrivet och klart.

Hur är det annars med Afri-Cans finansiella situation för närvarande?

– Den finansiella situationen är rätt god.

– Vi fick in nytt kapital nyligen genom en riktad nyemission (”private placement”), och det finns utestående teckningsoptioner i Afri-Can varav ett antal av dem utnyttjas varje vecka för köp av nya aktier vilket ger löpande kapitaltillskott.

– Vi har teckningsoptioner som löper ut i slutet på februari, och en del aktieägare har redan börjat utnyttja dem.

I dagsläget har Afri-Can 850.000 dollar i kassan, och via teckningsoptionerna väntas 2 miljoner tillföras den närmaste tiden.

– Vi räknar därför med att ha 2,5 miljoner dollar i kassan i mitten på februari.

Så ni behöver ingen ytterligare finansiering?

– Nej, vi känner oss mycket komfortabla just nu.

Vad anser du om jag gör bedömningen att Afri-Cans undersökning med The Explorer kan inledas i början av 2010?

– Det skulle vara logiskt.

– Vårt justerade IMDH-avtal och det börsgodkännande vi behöver, lär ta ett par veckor.

– Då är vi framme vid julen, och just då kan vi ju inte precis börja utföra vår undersökning.

Afri-Can har koncession för området ”Block J” utanför Namibias kust. Afri-Can äger 70 procent av Block J, medan resterande 30 procent ägs av Woduna Mining Holding som är ett namibiskt ”empowerment”-företag.

Området har undersökts preliminärt i flera omgångar tidigare.

– Det är bevisat att det finns diamantfyndigheter i området.

De är fokuserade till fyra delområden i blocket.

Den tidigare bedömningen är att det finns 0,8-1,8 miljoner karat diamanter i dessa fyra delområden.

– Men då ska man komma ihåg att den slutsatsen bygger på information om 30 procent av dessa delområden.

Är det för optimistiskt att tro att fyndigheterna i själva verket är tre gånger så stora om man skulle ha undersökt 100 procent av de fyra delområdena?

– Nej, det är inte för optimistiskt, säger Leveille.

Det skulle alltså innebära fyndigheter på cirka 2-6 miljoner karat.

Leveille nämner att Afri-Cans chefsgeolog Dick Foster har jobbat i 32 år på stora diamantföretaget De Beers, och varit med och hittat två av de största diamantfyndigheterna i världen.

– Dick har sagt att han personligen har tillräckligt med information för att öka den bedömda fyndighetsnivån från nuvarande officiella nivå på 0,8-1,8 miljoner karat.

– Som reglerna är utformade så är en sådan högre bedömning inte officiell och godkänd utan ytterligare undersökningar.

– Men är man i branschen och vet hur saker och ting fungerar, så kan man göra en sådan bedömning.

Tyvärr föll diamantpriset under finanskrisen med 50 procent på ett år.

– Men det är viktigt att förstå att sedan april har priset ökat igen, så nu är det bara en nedgång med 25 procent från den tidigare nivån.

– Hälften av den totala nedgången, är återvunnen.

Leveille betonar även att diamanter från havsbotten är speciella.

– Sådana diamanter är delvis polerade, och är alla av ”juvel-kvalitet”.

– Det gör dem mindre riskabla för diamantskärare, varför priset på havsdiamanter har bibehållits ganska väl.

Enligt Leveille låg snittpriset på 276 dollar per karat före krisen.

I juli låg nivån på 218 dollar.

– När nedgången var som störst var priset mycket lägre.

Och vad är nivån i dagsläget?

– Troligen kring 240 dollar per karat.

– Inga officiella diamantaffärer har gjorts till den nivån, men enligt inofficiell information från diamantskärare så ligger det kring 235-240 dollar.

Karat är inte en viktenhet, utan utgör en diamant som är 0,1 millimeter bred.

För att beräkna värdet på Afri-Cans diamantfyndigheter, behövs även en bedömning av kostnaden för att utvinna diamanterna från havsbotten.

– Enligt den senaste officiella informationen ligger utvinningskostnaden på 75-85 dollar per karat för vår typ av diamanter.

– Det är en bedömning gjord år 2007, så i dagsläget kanske kostnadsnivån ligger högre på grund av högre bränslekostnader.

– Men exempelvis lönekostnaderna har inte rört sig så mycket sedan dess.

– Troligen ligger kostnadsnivån lite högre än 75-85 dollar per karat i dagsläget.

– Och det är ett branschsnitt. Det är inte säkert att det gäller för oss.

När kommer ni att börja utvinna diamanterna?

– Det vi kommer att göra efter undersökningen är en försöksutvinning med en större båt.

– Den undersökningslicens vi innehar för området tillåter försöksutvinning i evighet.

– Så vi kommer därför troligen att inleda försöksutvinning 6 månader efter själva undersökningsprogrammet.

– Sedan kan vi begära en fullvärdig utvinningslicens.

Även om försöksutvinning är tillåten och gör att man därigenom kan börja utvinna diamanterna, är enligt Leveille en utvinningslicens att föredra.

Men från och med att utvinningslicensen påbörjas, så begränsas utvinningsperioden till 15-25 år.

Där kan Afri-Can själv välja den exakta licensperioden inom det intervallet.

Det kan ta 2 år innan en sådan riktig ”kommersiell” diamantutvinning inleds.

Hur mycket diamanter kommer ni att kunna utvinna per vecka, månad eller år?

– Med det fartyg vi kan använda, kan det bli 200.000-400.000 karat per år.

I utvinningskostnaden på 75-85 dollar per karat ingår enligt Leveille skatter.

Men just skattefrågan är enligt honom knepig.

– Skattenivån beror på hur du lägger upp det.

Basskattesatsen kan vara 35 eller 55 procent.

– Men i verkligheten kommer den att bli lägre tack vare de många avdrag man kan göra för att sänka skatten.

– Det finns fall där skattesatsen blivit bara 8 procent helt lagligt.

– Bara som ett exempel kan man dra av alla kostnader för undersökningar och utveckling av fyndigheterna innan man beräknar skattekostnaden.

– Så de första 2-3 åren kommer vi inte betala någon skatt.

– Och därefter blir det skatt efter avdrag för undersökningskostnader.

– Över en fyndighets utvinningstid på säg 10-15 år, så blir därför den genomsnittliga skattesatsen inte 35 procent, utan lägre tack vare de skatteavdrag man kan göra i början.

Den officiella rapporten om slutresultaten från Afri-Cans nu förestående undersökning av Block J, kan enligt Leveille väntas bli klar 2 månader efter själva undersökningen.

Men han understryker att Afri-Can redan under undersökningens gång kommer att offentliggöra information.

– I The Explorer har vi ordnat med en behandlingsanläggning som kan ge information om hur många diamanter vi har hittat, och storlekarna på hittade diamanter; hur stor den minsta var, och hur stor den största var.

– Vi kan också få fram hur stor yta vi har bearbetat.

– Då kan alla göra sina egna beräkningar.

– Den officiella slutrapporten blir mer som en officiell bekräftelse åt aktieägarna.

Så slutrapporten kommer att offentliggöras 2 månader efter att undersökningen är klar?

– Jag är säker på att det kommer att ske inom 1,5-2 månader efter undersökningen.

Kommer ni att gå ut med ett pressmeddelande då?

– Ja.

– Första steget är att påbörja själva undersökningen.

– Sedan när vi är mitt i undersökningsprogrammet, så kommer vi att släppa ett pressmeddelande som säger hur många provtagningar vi har gjort sedan programmet inleddes, hur stor yta vi har bearbetat, och hur många diamanter vi har hittat.

– När undersökningen är klar kommer vi att gå ut med ett ytterligare pressmeddelande med resultat från hela undersökningen – hur många provtagningar vi gjorde, hur mycket material vi har behandlat, och hur många diamanter vi har hittat.

– Därefter kommer vi 1,5-2 månader efter att undersökningen avslutats, att offentliggöra den slutgiltiga rapporten.

– Så vi kommer att ge ett informationsflöde under själva undersökningens gång.

Det kommer enligt Leveille att bli rena motsatsen till den knapphändiga information från bolaget om de ständiga förseningarna med att få klar The Explorer.

– Till skillnad från vad gäller båten som hanterats av IMDH, så är det helt vi själva som sköter undersökningsprogrammet på Block J.

– Vi är de enda som kontrollerar informationen om undersökningen, våra egna diamanter och hela det programmet.

– Vi kan publicera vilken information vi vill om det.

– Men om The Explorer är det en annan sak, eftersom det inte är vi som äger båten. Det är IMDH som är ett privatägt företag, och de är inte skyldiga enligt lagen att publicera information om båten.

En viktig fråga under diamantutvinningen blir säkerheten och risken för att diamanter kommer att stjälas.

– Det är en av de största frågorna i vår bransch, och alltid en riskfaktor, säger Leveille.

Ombord på The Explorer finns ett särskilt säkerhetssystem.

– Och utanför båten tas säkerhetsfrågorna på mycket stort allvar, så stöldrisken är väldigt begränsad.

– Förutom att vi själva har ett eget säkerhetssystem och eget säkerhetsfolk ombord, så har IMDH egen säkerhetspersonal.

– Och Namibias polis
måste godkänna vårt system.

– De har en särskild enhet som är specialiserad på diamanter.

– Så när båten kommer tillbaka till hamn får man inte lasta av några diamanter förrän två poliser är på plats.

– Annars åker man in i fängelse direkt.

– Diamantbranschen är väldigt vikig för Namibia.

Säkerhetssystemet ombord är ett elektroniskt övervakningssystem som har förgodkänts av namibiska polisen.

Hanteringen är upplagd så att ingen kan röra eller ha tillgång till diamanterna ombord.

De sorteras med ett röntgensystem, och trycks med luftpistol in i förseglade askar under sorteringsbordet.

Allt separeras automatiskt och läggs i en förseglad liten ”tunna” i ett kassaskåp som kräver två nycklar för att öppnas.

Ena nyckeln finns ombord och den andra på land hos en av Afri-Cans representanter.

När fartyget kommit till hamn, är det först när de två poliserna anlänt som kassaskåpet kan öppnas varefter diamanterna eskorteras till gruvdepartementet för värdering.

Afri-Can har anlitat Natural Diamonds of Antwerp som konsultfirma för marknadsföringen av diamanterna.

– Och firman har sagt att vårt säkerhetssystem är det effektivaste de någonsin har sett.

Kommer du själv att vara med ombord The Explorer under undersökningens gång?

– Nej, men jag kommer att vara på land när båten kommer i hamn.

En fadäs var att Afri-Can bjöd in aktieanalytiker och aktiemäklare att se The Explorer när båten låg i hamn före undersökningen.

Men hela det evenemanget blev uppskjutet.

– Orsaken var det politiska valet i landet.

– IMDH fick bekräftelse på att en del höga politiker och ministrar skulle närvara, men eftersom valet höll på att fullföljas, blev beslutet att skjuta upp visningen.

– Det är sådant som kan hända i Afrika.

– IMDH kommer att bekräfta när en visning kommer att göras i framtiden, men det blir en presentation helt för lokala politiker och inget arrangemang från Afri-Cans sida.

Sammantaget har Afri-Can gjort en kalkyl som enligt Leveille innebär att Afri-Cans aktie är värd 30-40 cent per miljon karat fyndigheter som hittas i Block J.

Visar det sig exempelvis i bästa fall att fyndigheterna uppgår till 6 miljoner karat, så skulle Afri-Can-aktien därmed vara värd kring 2 dollar.

Det kan jämföras med att aktien i skrivande stund handlas till 0,16 dollar på Torontobörsen.

Tidigare har Afri-Can flaggat för att bolaget inte självt kommer att utvinna sina diamantfyndigheter, utan sälja av dem så fort fyndigheternas storlek är känd.

Men det låter nu lite annorlunda på Leveille.

– Det finns två saker som kan hända.

– Vi kan sälja själva företaget Afri-Can eller fyndigheterna.

– Men om det inte finns någon köpare med resurserna att göra ett sådant förvärv, så kan vi själva kontraktera en båt för att utföra utvinningen.

– Vi kommer alltså inte att utföra utvinningen själva i så fall, utan behålla funktioner som geologi, säkerhet och marknadsföring av diamanterna.

– Vi kommer att ha en egen geolog ombord, egen säkerhetspersonal, och sälja diamanterna själva.

– Men vi kommer inte att köpa ett fartyg eller ha egen besättning.

– IMDH har två utvinningsfartyg, och i våra diskussioner om vårt justerade avtal, har vi omfattat framtida överenskommelser om det.

Så allt verkar hamna på plats nu?

– Ja, men det har tagit lång tid.

– Och jag kan förstå att aktieägarna blir oroliga.

– Men de kommer snart att märka att vi inte har vänt dem ryggen.

– Vi arbetar nära
det som verkligen händer.

Totalt finns det i skrivande stund 158 miljoner aktier i Afri-Can enligt Leveille.

Det gör att hela bolaget med en kurs på 0,16 Kanadadollar är värt motsvarande 160-165 miljoner kronor på Torontobörsen, eller mer exakt Torontobörsens småbolagsbörs TSX Venture Exchange.

Därutöver finns teckningsoptioner som kan utnyttjas för att köpa ytterligare 14 miljoner Afri-Can-aktier för i snitt 0,15-0,25 Kanadadollar per aktie. Om optionerna utnyttjas ger alltså Afri-Can ut nya aktier, men tillförs samtidigt nytt kapital.

Leveille bedömer att
Afri-Can totalt sett har svenska aktieägare med en ägarandel på tillsammans 10-20 procent av bolaget.

– Så jag måste snart börja lära mig svenska, säger han.

Bland övriga aktieägare finns sydafrikanska ägare med en ägarandel på 20 procent. Det är mest rika privatpersoner, men även kring 2 procent som ägs av ett par sydafrikanska fonder.

Brittiska ägare äger 25 procent av Afri-Can. Även det är rika privatpersoner med koppling till Sydafrika.

– För sydafrikaner är vi deras hemmaplan.

– De förstår havsbaserad gruvutvinning i Namibia.

– Jag har själv bott i tre år i Namibia och har många kontakter där, och även ett starkt nätverk i Sydafrika.

Resterande 35-45 procent ägs av kring 800 kanadensiska aktieägare. Ingen enskild dominerar.

Många svenskar köpte aktier i Afri-Can för 2-3 år sedan efter att ha sett ett videoklipp på internet där bolagets finanschef Bernard Tourillon gjorde en mycket optimistisk presentation av Afri-Can.

Men därefter har det blivit en lång fördröjning av bolagets utveckling.

– Då när Bernard gjorde sin presentation, hade vi just skrivit på kontraktet med IMDH.

– Därefter hade vi två saker att göra; dels genomföra en stor geologisk undersökning, vilket vi gjorde och har publicerat resultat för.

– Och dels skulle fartyget Maria Oceano som vi använde för undersökningen, byggas om för en större undersökning som vi skulle genomföra.

– Vi hade klart med den utrustning vi behövde och skulle bygga om båten på ett halvår. Det var ok för oss.

– Men i mellantiden fick IMDH möjligheten att köpa båten DP Sampler (nuvarande The Explorer), och bygga om den till en undersökningsbåt.

– Så IMDH erbjöd oss att vänta på The Explorer, för de ville inte bygga om Maria Oceano längre.

– Och The Explorer var större och passade bättre för vår riktiga undersökning.

– IMDH lyckades köpa den mycket billigt från ett konkursbo.

– De sa att den var mycket bättre för det vi skulle göra, så vi beslöt oss för att vänta.

– IMDH gav oss intrycket att det skulle ta ett år att bygga om The Explorer, i stället för det halvår det skulle tagit att bygga om Maria Oceano.

– Och sedan drog det ut på tiden så att ett år blev två år.

– Med en sådan fördröjning är det normalt att aktieägare blir oroliga över den tid det tar.

– Men eftersom The Explorer inte var vår båt, så hade vi inte mycket information att ge.

– Det öppnade dörren för en massa rykten.

– Och jag förstår mycket väl att det på marknaden har förekommit tal om att hela Afri-Can bara är en stor bluff.

– Men det fanns inte mycket vi kunde göra för att stoppa ryktena.

– Vi förstår väl att ryktena uppstod, och i vår bransch har det förekommit många bluffar genom åren.

– Med den långa fördröjning vi haft, är det normalt att folk börjar tro att vi är en bluff.

– Och vi sa förstås att vi inte var en bluff, utan att vi tror mycket starkt på vår verksamhet – eftersom vi såg att ombyggnaden av The Explorer skulle bli mycket bra.

– Så vi beslöt oss för att vänta för att få den bästa undersökningsprestandan.

– Men vi trodde aldrig att det skulle kunna ta så här lång tid.

Har någon av er i Afri-Cans styrelse eller ledning blivit dömd för något brott, och/eller suttit fängelse?

– Nej.

– Och alla advokater som vet lite om lagar och regler i Kanada, vet att det går att få fram all sådan information om oss från finansinspektionen här i landet.

Enligt Leveille kommer Afri-Can inte behöva särskilt mycket finansiering för att i nästa steg utvinna sina diamantfyndigheter.

– Man behöver inte särskilt mycket.

– Det är om man själv ska köpa en båt och utrustning som det krävs mycket finansiering.

– En sådan båt kostar då över 100 miljoner dollar.

– The Explorer har kostat 60 miljoner dollar.

– Så det är mycket pengar.

– Men Afri-Can har inga avsikter att köpa någon båt.

– Vi kan hyra en båt från dag till dag.

– Det är en stor fördel, eftersom det inte kräver särskilt mycket pengar.

Är Afri-Can ett högriskföretag, eller anser du att det är en säker investering?

– Alla företag som letar gruvfyndigheter, är riskabla.

– Men det finns olika risknivå i olika bolag.

– För Afri-Can är vi väldigt nära att bli av med den geologiska risken, eftersom vi har bevisat att det finns fyra delområden som är välförsedda med diamanter i koncentrationer.

– Så i det avseendet så kommer vi oavsett hur det går ha vissa fyndigheter.

– Frågan nu – och risken, är hur stora fyndigheterna är.

– Är det 0,5 miljoner karat eller 6 miljoner?

– Det är det som är risken.

– Men all information finns tillgänglig, och själv tror jag att vi snarare har fyndigheter i den högre delen av det intervallet snarare än i den lägre delen.

– Jag är mycket säker på det.

– Men som alltid med Moder Jord, kan det bli lite annorlunda än vad man tror.

– All geologisk information tyder på att Afri-Can har en lägre och mycket begränsad risknivå.

Kan det bli så att ni efter den förestående undersökningen kanske fastställer en fyndighetsnivå i den lägre delen av intervallet, men att ni säger att det efter fortsatta undersökningar kan bli högre?

– Det kan bli så.

– Vi kanske kommer att säga att vi kan fastställa diamantfyndigheter på 1 miljon karat, men att vi vet att det finns en potential att fastställa flera miljoner ytterligare karat om vi fortsätter undersökningarna.

– Det kan förstås aldrig bli mer än några miljoner karat. Det kan inte bli hundratals miljoner.

– Men även några miljoner karat borde räcka för att höja värdet på vår aktie.

Har du några synpunkter på Afri-Can-aktiens värde?

– Personligen så anser jag att den är värd över 1 dollar.

Då är den undervärderad nu på 0,16 dollar?

– För närvarande anser jag att aktien är lite undervärderad.

– Men efter vårt förestående undersökningsprogram är jag säker på att aktiekursen kommer att stiga till över 1 dollar.

Kanske till sommaren 2010?

– Mellan undersökningsprogrammet och de påföljande 3-6 månaderna.

Du själv har en bakgrund som aktiemäklare?

– Ja.

Hur länge var du det?

– Åren 1987-1994.

– Jag arbetade huvudsakligen med finansiering av projekt för att hitta fyndigheter.

– Det var då jag byggde upp ett kontaktnät i Sydafrika.

– Och sedan beslutade jag ”hoppa in” och själv börja arbeta med egna projekt.

Leveille är 50 år i dagsläget.

Han berättar även att Afri-Can håller på att förbättra sin hemsida på internet.

– Nästa år kommer vi att ha allt möjligt innehåll på hemsidan inklusive videoklipp.

– Vi kommer att vara mycket aktiva.

Afri-Can-aktien hade en topp över 0,40 Kanadadollar i maj 2007, men föll till 0,05-0,06 Kanadadollar i oktober 2008.

Sedan dess har den alltså återhämtat sig till nuvarande nivå kring 0,16 Kanadadollar.