Realtid

"Bankerna måste lämna sin trygghetszon"

administrator
administrator
Uppdaterad: 22 okt. 2015Publicerad: 22 okt. 2015

Allt fler betalningar görs utanför banksystemet, enligt en färsk rapport från Capgemini. Bankerna håller på att förlora en viktig inkomstkälla. Nya blockchain-tekniken kan vara deras räddning – om de agerar snabbt.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

En ny rapport från konsultfirman Capgemini uppskattar att så mycket som 10 procent av alla icke-kontanta betalningar genomförs utanför bankernas betalsystem.

I rapporten analyseras den senast tillgängliga transaktionsdatan som hämtats från Världsbanken, Europeiska Centralbanken och olika länders riksbanker.

– De dolda betalningarna förväntas ligga någonstans uppemot 10 procent av det underliggande transaktionsvärdet som går utanför bankernas betalsystem, säger Andreas Artelius, expert på betalningar på Capgemini Consultings Stockholmskontor.

En viktig orsak är vi konsumenter vant oss vid digitala funktioner utanför bankerna, enligt Artelius. Men bankerna släpar efter i utvecklingen och matchar inte de krav som användarna ställer i dag på snabb- och enkelhet.

– Det beror delvis på att bankerna dras med ett stort teknologiarv som gör att de har svårt att agera snabbt och agilt. De var först med att digitalisera sin verksamhet med start redan på 60-talet. Sedan dess har de lagt system på system på system, vilket medfört att de i dag har svårare att integrera nya tjänster i deras stuktur, samtidigt som det blir väldigt dyrt, säger Andreas Artelius.

Bankernas teknikproblem ger nya betaltjänstföretag som Klarna, Izettle och Paypal försprång. De kan snabbt anamma den senaste och bästa tekniken. Dessutom väljer de nya aktörerna ofta en särskild nisch, vilket medför färre regler.

– Klarna har till exempel valt att inrikta sig på online-betalningar och konsumentkrediter, medan Izettle fokuserar på ”disruption” kring kortbetalningar och kringliggande tjänster. Men en fullservicebank måste förhålla sig till många olika regler och har dessutom tuffare kapitalkrav, vilket gör det mer svårnavigerat, säger Andreas Artelius.

I motsats till de nya uppstickarna har bankerna även svårare att erbjuda samlade tjänster.

ANNONS

– Bankerna är organiserade i olika så kallade produktsilos i form av konsumentlån, kortbetalningar och de olika affärsområdena inom banken, vilka driver egna separata affärer utifrån produktområde, förklarar Andreas Artelius.

Här stjäl de nya aktörerna marknadsandelar eftersom trenden går mot samlade värdeerbjudanden mot såväl handlare som slutkonsument, enligt Artelius.

– De nya aktörerna erbjuder kringliggande, värdeadderande tjänster. Klarnas slutkunder kan till exempel delbetala med kort eller faktura och även ändra betalsätt efter att varan är köpt, förklarar han.

Ett annat bekymmer är de betalkort som företag erbjuder. 300 miljoner dollar av kafégiganten Starbucks transaktioner gjordes exempelvis utanför det amerikanska banksystemet, som en följd av bolagets påladdningsbara betalkort, berättar Artelius.

Dessutom kommer EU:s så kallade PSD2-direktiv, om det antas, att medföra att andra aktörer än bankerna kan tjäna pengar på transaktioner som görs mellan underliggande konton.

– De slåss med gammal teknologi, och måste nu lämna sin trygghetszon för att hänga med i konkurrensen och prioritera enkelhet och hastighet, säger Andreas Artelius.

Så vad ska bankerna göra? Hur ska de hantera dagens och framtida utmaningar?

Andreas Artelius pekar bland annat på betalappen Swish som ett viktigt verktyg för att möta konkurrensen.

ANNONS

Appen är ett tecken på att bankerna flyttar lönsamhetsfokus från att tjäna pengar på överföringstiden vid transaktioner, de så kallade floatdagarna, och istället satsar på att bygga en plattform för värdeadderande tjänster.

– Swish ökar stadigt i popularitet och lämpar sig också för tilläggstjänster. Bankerna skulle till exempel till Swish kunna knyta en funktion som påminner om Izettles app som används i handeln och som både fungerar som kassaapparat och kortterminal. Bankerna skulle också kunna införa digitala kvitton som gör det möjligt att se transaktionshistorik liksom delbetalningar och överföring i realtid mellan bankkonton.

Enligt Andreas Artelius finns också stora affärsmöjligheter blockchain som är tekniken bakom den virituella valutan bitcoin och som bankerna nu börjar få ögonen för.

Bland annat tittar SEB nu på hur de skulle kunna använda sig av blockchain-teknologin i aktie- och valutahandel, enligt sajten Di Digital.

– Blockchain-teknologin skulle i många fall kunna ersätta stora delar av dagens betalinfrastruktur. En blockchain aktör skulle till exempel kunna processa en betalning till en bråkdel av kostnaden och snabbare än vad bankerna gör i dag och egentligen vara lika säkert, förklarar Andreas Artelius.

Han pekar på att europeiska storbanker som Santander och Barclays nu investerar i fintech-bolag som utvecklar blockchain-tekniker för att på sikt köpa upp dem eller samarbeta med dem.

– Trots att Sverige och Stockholm i synnerhet bubblar av Fintech-bolag så har de svenska bankerna varit sena till bordet i det här fallet, säger Andreas Artelius.

Hur bedömer du bankernas möjlighet att klara konkurrensen?

ANNONS

– Goda eftersom bankerna har stora tillgångar som inte de nya spelarna inte nödvändigtvis har, till exempel genom sin kundstock. Och när det kommer till olika typer av delbetalningar och konsumentkrediter så har bankerna en klar fördel i och med deras balansräkning och låga finansieringskostnader, vilket är svårt att uppnå för nya aktörer.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS