Realtid

"Bankerna är medvetna om hotet"

administrator
administrator
Uppdaterad: 29 okt. 2015Publicerad: 29 okt. 2015

Svenska banker sinkas av gammal teknik och spretiga tjänster. Snabbfotade uppstickare som Klarna, Paypal och Izettle stjäl marknadsandelar. Nu storsatsar bankerna för att hinna ikapp. Och IT-tjänstebolaget Tieto menar att de är på god väg.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Trading Direkt

Börsuppgång efter Trumps mjukare ton – Saab får köprekommendation

14 feb. 2025
Spela klippet
Börs & finans

Nibe överraskar medan Tietoevry tyngs av miljardnedskrivning

14 feb. 2025

Som Realtid.se tidigare berättat uppskattar Capgemini i en färsk rapport att så mycket som 10 procent av alla icke-kontanta betalningar genomförs utanför bankernas betalsystem. En viktig inkomstkälla håller därmed på att gå förlorad.

– Bankerna är medvetna om ”hotet” och att det på sikt blir större om de inte gör något åt det. Många av de nya aktörerna som Klarna, Paypal och Izettle använder ny teknik som gör att de kan leverera liknande tjänster på ett nytt sätt och med bättre kundupplevelse, säger Per Johanson, Sverigechef och affärsområdeschef för finansiella tjänster på finsk-svenska IT-bolaget Tieto.

Men Per Johanson är ändå optimistisk.

– Bankerna har starka finansiella muskler och stora kundbaser med miljontals kunder där det finns mängder av data som kan nyttjas till att skapa bättre kundupplevelser. Vi har bara sett början av den resan, säger han.

Svenska banker försöker nu, med bland annat Tietos hjälp, att vässa sina digitala funktioner och erbjudanden. Att få överblick, navigera och utföra transaktioner på dator, mobil och surfplatta ska vara lätt.

– Vi försöker hjälpa dem att hitta enklare och snabbare processer och smidigare integration av tjänster mot kunderna, berättar Per Johanson.

Men de riktigt stora satsningarna i bank- och försäkringssektorn rör uppdatering och byte av äldre datasystem.

– Det kan vara gigantiska projekt som i vissa fall är ganska riskfyllda. De kräver uthållighet och stora investeringar. Men uppsidan är stor när de lyckas. Det finns dock inte en gemensam lösning för varje bank. Vi ser olika vägar framåt, beroende på den enskilda bankens speciella situation förklarar Per Johanson.

ANNONS

Som exempel pekar han på Nordea som startat ett omfattande transformationsprogram inom det så kallade kärnbanksområdet.

– Nordea tar ett helhetsgrepp, medan vissa andra banker väljer att ”renovera” och uppdatera sina system. Det kommer medföra förändringar och förbättringar för kunderna, samtidigt som det även blir effektivare interna processer inom banken och att man mycket snabbare kan få ut nya tjänster, menar Per Johansson.

Många banker väljer också att gradvis övergå till molnbaserade lösningar som möjliggör större flexibilitet och ett mer effektivt nyttjande av datakapacitet, enligt Johanson.

– Molnbaserade lösningar innehåller även produkter för förvaltning, underhåll och drift. Detta är en nyckel i mycket av den standardisering och utveckling som sker just nu. Framöver kommer mycket av IT-investeringarna göras direkt i verksamheterna, och den traditionella IT-avdelningens roll minskar i det avseendet. Molntjänster möjliggör mycket av den utvecklingen.

Ser du några risker med molnbaserade tjänster?

– Tidigare fanns en mer utbredd oro kring exempelvis säkerheten i molnet, men detta har gradvis svängt, inte minst med utvecklingen av branschspecifika molntjänster som är skräddarsydda i enlighet med de lagar och regleringar som gäller. Bank- och finansindustrin är den molntjänstmognaste branschen i det avseendet.

En annan trend är automatiserade tjänster och applikationer som på sikt medför att IT-personalstyrkan minskar.

– När en ny uppdatering ska lanseras kan det göras betydligt snabbare än tidigare. Det som förut kunde ta veckor eller till och med månader kan i dag göras på några timmar. Det här är i allra högsta grad aktuellt även för bankerna, säger Per Johanson.

ANNONS

Det blir också allt vanligare att förlägga utveckling av applikationer och projekt utanför Sverige – inte sällan till Indien.

– Det ger lägre kostnader, men även möjlighet till snabbare processer och standardisering av arbete och metoder. Länsförsäkringar har till exempel delvis flyttat utveckling och förvaltningen utomlands, säger Per Johanson.

Liksom Capgemini framhåller Per Johanson också vikten av att bankerna samlar ihop sina erbjudanden.

– Historiskt sett har bankerna valt en produktstruktur med olika produktägare som utvecklats i en silomiljö. Nu arbetar de för att skapa mer samlade erbjudanden. Swish är ett bra exempel på ett nytt smart erbjudande och ett resultat av att bankerna tittat på vad kunderna upplever som värdefullt.

Därtill har de gått från att främst erbjuda kunder information om deras engagemang i banken till att tillhandahålla allt mer interaktiva och individualiserade tjänster.

– I dag kan du exempelvis göra fond- och aktieaffärer och du kan göra det med din mobil där du även har merparten av banktjänsterna samlade.

För att bli konkurrenskraftigare bör bankerna, enligt Per Johanson, även anamma den så kallade blockchain-tekniken samt investera i Fintech-bolag.

Men även på detta område sker stor aktivitet, menar han.

ANNONS

– Exempelvis verkar SEB nu titta på olika fintech-investeringar och satsar på blockchain-teknik. Fördelen med blockchain – som inte bara ligger bakom virtuella valutan bitcoin – är att man får full tillgänglighet till och spårbarhet i alla transaktioner. Det gör det lättare att lära sig mer om kundernas beteende och på så sätt bygga kundanpassade och skräddarsydda tjänster.

En annan fördel med blockchain är att det går att överföra pengar mellan länder i realtid.

– Det finns mycket kritik mot att betalningar tar för lång tid. Utlandsöverföringar tar exempelvis två till tre bankdagar. Men det är inget vi enbart kan belasta de svenska bankerna för. Det är ett internationellt system som jag tror kommer att försvinna på sikt, säger Per Johanson.

Capgeminis betaltjänstexpert Andreas Artelius menar att bankerna varit sena på bollen vad gäller fintech och blockchain. Delar du den bilden?

– Det har kanske inte varit så naturligt för en bank att gå in som investerare i fintech tidigare, men det sker satsningar nu. Det finns en stor tillgång på innovatörer och jag ser ingen anledning till att de svenska bankerna skulle hamna på efterkälken. När bankerna är i fatt stängs det fönstret som nya aktörerna utnyttjat snabbt. Uppstickarna måste vara väldigt innovativa.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

Spela klippet
Börs & finans

Börsuppgång efter Trumps mjukare ton – Saab får köprekommendation

14 feb. 2025
Spela klippet
Börs & finans

Nibe överraskar medan Tietoevry tyngs av miljardnedskrivning

14 feb. 2025
ANNONS