KRÖNIKA. Svenska banker och fonder tog över 21 miljarder i avgifter – för att slarva bort 49 miljarder av dina pengar, skriver Dagens PS i dag. Varför ska priset vara detsamma när resultatet uteblir?
Banken gör ett uruselt jobb – du får betala
Det här med börsen kan vara svårt.
För många är det inte särskilt lockande att kväll efter kväll läsa årsredovisningar, analysera rapporter och försöka förstå varför centralbanken plötsligt säger något som får börsen att göra något helt annat.
Därför erbjuder bankerna hjälp. Bland annat med att förvalta dina pengar i fonder. Och det är i grunden en ganska bra idé. Fonder innebär normalt lägre risk än att själv välja enskilda aktier och du lämnar över ansvaret till någon som förhoppningsvis kan det här bättre än du.
Det är i alla fall tanken.
Missa inte: Säkerhetsoro stoppar HSBC i Dubai – flyttar mötet till London. Realtid
Men den moderna bankrådgivaren är inte alltid rådgivare i ordets sanna bemärkelse. Det är en säljare. Det här har du säkert hört förut.
Men frågan du ändå måste ställa dig: får du verkligen den bästa fonden till den lägsta avgiften?
Inte alltid.
En granskning från Dagens PS idag visar att svenska banker kan ta rejält betalt av småspararna – även när det går riktigt dåligt.
I vilken annan bransch hade det accepterats?
Fem år av förluster – och miljardavgifter
Börsen går upp och ner. Alla kan ha ett dåligt år. Till och med två.
Men fem år?
Swedbanks fondbolag Swedbank Robur har över 4 miljoner kunder i Sverige och Baltikum och är ett av de stora namnen på den svenska fondmarknaden.
Fyra av bolagets fonder – Ny Teknik, Småbolagsfond Sverige, Fastighet och Småbolagsfond Norden – hade tillsammans en värdeminskning på nästan 8 miljarder kronor under en femårsperiod.
Läs även: Här är Sveriges bästa och sämsta banker – storbanken sist. Dagens PS
Under samma period plockade banken ut omkring 4 miljarder kronor i avgifter.
Det är alltså möjligt att förlora miljarder åt sina kunder och samtidigt tjäna miljarder på att göra det.
Detta också under en period då börsen steg med 43 procent.
I vilken annan bransch hade det accepterats?
Varför är fondförvaltning annorlunda?
Jag skriver ut det så att det blir tydligt: I de flesta branscher accepterar vi inte ett uruselt jobb.
En fotograf som levererar suddiga bilder från bröllopet får svårt att motivera full betalning. En flyttfirma som förstör möblerna får räkna med klagomål och ersättningskrav. En städfirma som lämnar lägenheten smutsig får svårt att ta fullt betalt.
Missa inte: Revolut: Betala med ansiktet – men selfies kan ha läckt. Realtid
Det finns förstås viktiga skillnader. Ingen kan lova att börsen ska gå upp och ingen fondförvaltare kan kontrollera marknaden.
Men fem år är lång tid.
Att ha ett dåligt år kan alla ha. Men om man efter fem år fortfarande har förlorat pengar åt de kunder man är satt att hjälpa – samtidigt som kunderna betalat miljardbelopp för tjänsten – är det rimligt att fråga om ersättningsmodellen verkligen är rätt.
Tänk om avgiften speglade resultatet?
I dag tas fondavgiften ut varje år baserat på kapitalet i fonden. Den tickar på oavsett om förvaltaren lyckas eller misslyckas.
Går fonden upp betalar du. Går fonden ner betalar du. Går börsen upp 43 procent medan din fond går åt andra hållet? Du betalar fortfarande.
Det är en ganska bekväm affärsmodell.
Förvaltning kostar pengar och en skicklig förvaltare kan absolut vara värd att betala för. Men tänk om ersättningen i högre grad speglade resultatet?
När förvaltaren skapar värde åt kunden tas en avgift ut. När förvaltningen går riktigt dåligt minskar avgiften. Det skulle åtminstone skapa ett tydligare gemensamt intresse.
För i dag är incitamentet enkelt: banken tjänar pengar på kapitalet som ligger i fonden. Oavsett om förvaltaren gjort ett fantastiskt jobb eller om börsen bara råkat gå upp. Och oavsett om fonden har haft ett uselt år.
Så varför ska småspararen betala fullt pris för en tjänst som inte levererar?
