En ny studie avslöjar att alla banker inte skulle räddas av staten i en kris, trots att de har tusentals svenska kunder. Detta utmanar den välbekanta frasen ”too big to fail”.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

En ny studie avslöjar att alla banker inte skulle räddas av staten i en kris, trots att de har tusentals svenska kunder. Detta utmanar den välbekanta frasen ”too big to fail”.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
”Det här känns ju lite oroväckande”, säger Edvard Lundkvist, redaktionschef på Dagens PS, till Realtid TV.
”Jag tror att alla känner sig rätt trygga med pengarna på banken”, fortsätter han – men studien visar att tryggheten kanske är malplacerad.
Missa inte: Vem tjänar på Norion? Aktieägare kräver svar efter avslöjandet. Realtid
Studien lyfte specifikt fram Ålandsbanken, en anrik bank med 15 000 svenska kunder, som ett exempel på en sådan som eventuellt inte skulle prioriteras vid en kris.
Men hur kan det komma sig att vissa banker inte anses tillräckligt viktiga för att räddas av staten?
Enligt Lundkvist handlar det helt enkelt om storlek.
”Deras konkurs bedöms inte ha en tillräckligt stor inverkan på ekonomin”, säger han.
Storbanken ville göra bankärenden ännu enklare. Det utnyttjades av kriminella – och gjorde den medskyldig till penningtvätt.
Frågan som många ställer sig är vad som händer med kundernas pengar om banken hamnar i ekonomiska svårigheter.
Lugnande nog har bankerna själva ett intresse av att överleva. Dessutom finns den statliga insättningsgarantin, som i Europa täcker de flesta banker.
Läs även: Bankjättarnas stålbad fortsätter: ”Typiskt”. Realtid
”Lite drygt en miljon kommer du få ersatt av staten”, säger Lundkvist.
För större banker som Nordea (börskurs Nordea) och Danske Bank finns även ett europeiskt skyddsnät via EU:s resolutionsnämnd, vilket innebär att kunder i dessa banker kan anses ha en större trygghet.
Det är viktigt att betona att studien presenterar ett hypotetiskt scenario.
”Så vitt jag vet finns det inget som säger att Ålandsbanken mår dåligt”, säger Lundkvist och betonar att svenska kunder inte behöver känna sig osäkra med sinan placeringar där.
Han förklarar vidare att en bankkollaps kräver ”väldigt mycket”, såsom en finanskris eller att banken har agerat oansvarigt och inte hanterat risker på ett lämpligt sätt.
Sveriges penningtvättlag ska få stopp på kriminella, men drabbar många fler än så i samhället.
Insättningsgarantin gäller för alla
Sparande på bankkonto som faller under insättningsgarantin är alltid skyddat oavsett bankens storlek.
Insättningsgarantin gäller för alla banker (och kreditmarknadsbolag) med tillstånd från Finansinspektionen. Garantin aktiveras om en bank försätts i konkurs. Insättningsgarantin i Sverige bygger på gemensamma EU-regler och innebär att sparande upp till 1 050 000 kronor per person och bank skyddas.
Det finns ett särskilt förfarande – kallat resolution – för att hantera vissa så kallade systemviktiga banker. Det finns åtta systemviktiga banker i Sverige, däribland de tre storbankerna. En konkurs i en sådan bank skulle få betydande negativa effekter för såväl finansiell stabilitet som viktiga kritiska verksamheter. Riksgälden ansvarar för att hantera problemdrabbade svenska banker som är systemviktiga. Resolution syftar bland annat till att banken ”hålls öppen” så att spararna har obruten tillgång till sina konton.
Skyddet för insättare gäller således oberoende av om banken försätts i konkurs eller hanteras genom resolution. På vår webbplats www.riksgalden.se kan man enkelt kontrollera vilka konton som omfattas av insättningsgarantin.
Fredrik Bystedt
Enhetschef Insättningsgaranti och investerarskydd, Riksgälden
Amerikanska aktier kan stiga i värde utan att svenska sparare tjänar pengar på sina investeringar. När kronan stärks mot dollarn minskar avkastningen räknad i svenska kronor. Här är valutaeffekten som många missar. Den svenska kronan påverkar betydligt mer än vad som syns på växlingskontot. Eftersom många svenskar äger utländska aktier och fonder kan valutans utveckling …
Börsen och den vanliga ekonomin går inte alltid åt samma håll. Aktiekurserna kan stiga trots att konjunkturen är svag. Christian Ploog, börs- och finansredaktör på Realtid och Dagens PS, reder ut. Börsen kan ibland kännas svår att förstå. Ekonomin går trögt, hushållen drar ned på sina utgifter och företagen möter en svagare efterfrågan. Ändå kan …
Höga förväntningar på AI driver upp aktievärderingarna. Men om vinsterna inte lever upp till förhoppningarna kan kursfallen bli stora. Även svenska fondsparare riskerar att drabbas. AI har blivit en av börsens starkaste drivkrafter. Teknikbolagen investerar enorma summor och marknaden räknar med kraftigt växande vinster. Men frågan är hur mycket av framtidens framgångar som redan är …
Tusen miljarder dollar. Så stora är nu USA:s galna räntekostnader på den enorma, växande statsskulden. Christian Ploog, börs- och finansredaktör Realtid och Dagens PS förklarar varför det är viktigt för svenskar.– Det påverkar både börsen, räntan och våra sparpengar, säger han i Realtid TV. Här är 3 frågor Christian Ploog svarar på i Realtid TV. Se …
Akobo Minerals har gått från prospektering till stabil guldproduktion och kassaflöde. Efter bolagets starkaste kvartal hittills är fokus nu på att öka kapaciteten, minska skuldsättningen och åter växla upp prospekteringen. Det nya vertikala schaktet kan bli nästa avgörande steg. Vid Segele-gruvan i västra Etiopien producerar Akobo Minerals guld från en fyndighet med ovanligt höga guldhalter. …