Avregleringar ska gynna konsumenter

Det har varit bråda dagar för Konkurrensverket och dess generaldirektör Claes Norgren. I mellandagarna släpptes rapporten Konkurrensen i Sverige 2006, där inträdesbarriärer på svenska marknader sattes under lupp.

Slutsatsen var att på vissa marknader, bland dem dagligvaruhandeln, har ökad konkurrens, bland annat till följd av lägre inträdesbarriärer, inneburit lägre priser.

På andra marknader, främst elmarknaden men i viss mån också bankmarknaden, står det desto sämre till med konkurrensen. Höga inträdesbarriärer har lett till att vi inte sett samma – för konsumenterna – fördelaktiga tryck nedåt på priserna.

En hel del återstår således att göra, och i framtiden talar det mesta för att Konkurrensverket snarare får ökad betydelse och ökat inflytande i takt med att en större del av den svenska ekonomin ska konkurrensutsättas. Riksdagsbeslutet om att den konkurrensutsatta delen av ekonomin ska öka lär framförallt innebära en fortsatt avreglering av den offentliga sektorn.

– En stor utmaning inför framtiden är att se till så att en allt mer konkurrensutsatt offentlig sektor verkligen gynnar konsumenterna, säger Norgren.

– I vårt uppdrag ligger ju att dels att identifiera brister i konkurrensen och lämna förslag till regeringen, och dels att se till så att konkurrenslagstiftningen efterlevs, fortsätter han.

I dagarna skickade Konkurrensverket iväg remissvaret angående avskaffandet av den så kallade stopplagen. (Stopplagen infördes av den förra regeringen och hade till syfte att förhindra att vissa sjukhus såldes till privata aktörer).

– Eftersom vi var emot införandet av stopplagen är det inget konstig med att vi nu tillstyrker borttagandet av den, säger Norgren, som dock anser att ett större inslag av privat ägande inte automatiskt innebär större valfrihet för konsumenterna.

– Det vi sett hittills inom den offentliga sektorn har främst varit entreprenörslösningar, alltså offentliga upphandlingar där privata aktörer tagit över driften av exempelvis ett vårdhem. Men det är inte säkert valfriheten ökar bara för att en institution byter ägare, säger Norgren.

– Jag ser fram emot när vi får ett ökat konsument- och kundval, det vill säga att vi får en mångfald med flera olika alternativ att välja mellan.

För det är just som konsumenter och kunder Norgren anser att människor ska bemötas, också när det gäller offentliga välfärdstjänster.

Det Norgren talar om är ett system där den offentliga finansieringen är oberoende av kundens val. En möjlig väg att gå är ett system liknande det med skolpeng, och att det alltså används också när det gäller andra tjänster.

– Men det finns olika lösningar när det gäller själva finansieringen, säger han.

Norgren är medveten om att det finns en viss politisk laddning i frågan, men ser ändå inte det som något avgörande problem.

– Vi utgår från vårt uppdrag, som ju är att främja konkurrensen till nytta för konsumenterna. Och vi vet ju att en stor majoritet av befolkningen tycker att ökad konkurrens är bra, säger han.

Något som är av allt större intresse, och som också tas upp i Konkurrensverkets senaste rapport, är frågan om immateriella rättigheter, och hur dessa rättigheter ställs mot värnandet om den fria konkurrensen.

– Immateriella rättigheter, som till exempel patent, innebär ju i praktiken att ett företag tilldelas en monopolställning under tiden fram till dess att patenten löper ut. Detta hämmar konkurrensen på kort sikt, säger Norgren.

Men på lång sikt är den allmänna uppfattningen att patent skapar incitament för forskning och utveckling, vilket i förlängningen gynnar tillväxten.

I rapporten pekar dock Konkurrensverket på studier som visar att liberaliseringar av produktmarknader faktiskt är viktigare för att stimulera innovationer än vad stärkt patentskydd är. Att verka för liberalare marknader är alltså viktigast, slår verket fast.

– Fast vi får alltid göra avvägningar när det gäller att värna konkurrensen och samtidigt ta hänsyn till andra aspekter, till exempel företagens rättigheter. Det handlar om gränsdragningar, som inte alltid är så självklara. I vissa fall så innebär ju konkurrenslagstiftningen en inskränkning av avtalfriheten, säger Norgren.

Pär Krause

08-545 871 35

[email protected]