AstraZeneca räds inte riskkapitalisters apotek

– Jag tror inte att AstraZenecas lönsamhet kommer att påverkas så mycket: vi har koncentrerat oss på receptbelagda läkemedel, där det är läkarnas recept som styr vad patienten ska få.

– Bättre tillgänglighet kommer det vara, så att patienterna kan hämta ut läkemedel vid andra tider än nu, förhoppningsvis. Men tittar du på volymerna tror jag inte vi påverkas.

Steinar Höeg, som av branschfolk betraktas som Mr Läkemedel i Norden tack vare att han är ordförande i branschorganisationen Läkemedelsindustriföreningen, träffar Realtid.se i samband med lanseringen av ett nytt diabetesläkemedel, utvecklat av konkurrenten och numera även samarbetspartnern Bristol Myers Squibb (BMS).

Presskonferensen hålls på IVA, och ett antal BMS-anställda informerar Realtid.se:s reporter om läkemedlet, som tas i tablettform och reglerar blodsockernivån.

Steinar Höeg hade inte väntat sig att apoteken skulle säljas till enbart de aktörer som nu köpte dem:

– Jag blev lite överraskad när jag såg att de tre stora internationella apoteksaktörerna inte fanns med på banan över huvud taget, kommenterar han det faktum att tre av de fyra köparna var svenska investment- och riskkapitalbolag (Investor, samt Altor och Segulah).

– Sen har de ju en del kompetens de här som har gått in, har jag sett. Jag tror att när det gäller försörjningen ut , det hoppas jag i alla fall, så kommer den inte att påverkas negativt. Det finns ju en stolthet i apoteksledet att upprätthålla kvaliteten.

Den 1 januari 2010 tillträder Steinar Höeg en nyinrättad tjänst i AstraZeneca: ”External Affairs Director Europe”, med stationering vid företagets Europakontor i Bryssel. Uppgift: att få ihop en agenda på europeisk nivå för AstraZeneca, och delvis även för läkemedelsindustrin.

– EU-kommissionen har sagt att farmaceutisk industri är ofantligt viktig för Europas framtid: innovation och utveckling av läkemedel bidrar till en förbättrad välfärd. Så man har försökt ett par gånger att förbättra villkoren för branschen, men inte lyckats över huvud taget.

Höeg beskriver sitt uppdrag som, även om arbetsgivaren fortsatt kommer att vara AstraZeneca, att komma fram till hur europeisk läkemedelsindustri ska kunna hävda sig framöver mot andra regioner.

– Vi ser att forskare flyttar till USA, samtidigt som läkemedelsindustrin i Indien byggs upp. Så Europa tappar.

Enligt Steinar Höeg har Europa en hel del att lära av hur Sverige hanterar läkemedel:

– Sverige är unikt genom tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, deras sätt att se på kostnadseffektivitet ur ett bredare perspektiv är rätt unikt.

Är det något EU bör dra lärdom av?

– Yes, absolut, absolut! Det är en sån grej som vi ännu bättre kan försöka föra fram, den svenska pionjärinsatsen som har gjorts. Jag är säker på att jag kommer att driva den frågan hårt. Läkemedel är inte en kostnadspost, utan har effekter långt utanför sjukvårdens budget. Det har inte kommit fram tillräckligt bra, tycker jag.

AstraZeneca har under de senaste åren genomgått ett tufft besparingsprogram. Steinar Höegs befattning som Nordenchef är en följd av en ny nordisk organisation, där hittills 200 anställda med överlappande sysslor runt om i Norden inom främst marknadsföring och administration fått lämna företaget i samband med centraliseringar.

Men även på produktionssidan har effektiviseringar skett: AstraZeneca har lånat in experter på fabriksrationaliseringar från grannen i Södertälje, Scania. Initativet har blivit internationellt omskrivet.

– Vi har rationaliserat rätt kraftigt bland anställda inom tillverkning i Sverige tack vare förbättrade processer, säger Steinar Höeg.

Varför är fordonsindustrin mer effektiv än läkemedelsbranschen? Är det för låg konkurrens i läkemedelsbranschen?

– Bra fråga. Jag tror inte vi har haft tillräckligt fokus på tillverkningssidan, utan tittat mer på forskningssidan.

Hur ser er patentsituation ut?

– Pipelinemässigt har vi en av de bästa portföljerna, med exempelvis Brilinta mot hjärt- och kärlsjukdomar, det är en konkurrent till Plavix som är ett av världens största läkemedel och tillverkas av franska Sanofi-Aventis (som liksom AstraZeneca samarbetar med Bristol Myers Squibb).

– Våra tidiga data visar att vi har positiv påverkan på både sjukdom och dödlighet. Det är rätt unikt att komma fram med sådana data direkt.

– Sedan har vi fått ett nytt tilläggspatent på Nexium i Europa, och hur framgångsrikt det blir avgörs av hur väl generikabolagen lyckas.

Höeg förklarar att det inte är så enkelt som det ofta beskrivs: att så fort ett patent gått ut är det öppet för konkurrens. Patentfloran är mer komplicerad än så, med tilläggspatent.

AstraZeneca-aktien har sedan årsskiftet gått upp med bara 2 procent, samtidigt som börsen i övrigt ökat med nästan 50 procent. Steinar Höeg säger sig dock hysa tillförsikt:

– Jag har varit med länge och under flera resor, och det brukar alltid lösa sig. Den här avvaktande inställningen från finansanalytiker och börs tror jag vi kommer att komma förbi. Företaget går bättre än någonsin.

Myndighet har uttalat krav på ökad samhällelig kostnadsdisciplin vad gäller läkemedel. Hur berörs AstraZeneca?

– Det är klart att vi berörs av de här tankarna. Men jag tycker inte att man bara ska titta på kostnaden för läkemedlet i sig. Samhällsekonomiskt kan ett mycket dyrt läkemedel vara mycket lönsamt på grund av ökad produktivitet och ökad lönsamhet, säger Höeg, som är civilekonom med vissa inslag av hälsoekonomiska studier.

Tycker du att det brister i den hälsoekonomiska analysen?

– Jag tycker inte att man värdesätter den hälsoekonomiska analysen tillräckligt mycket. Man är för snabbt fokuserad på kostnadssidan. Och det är klart, det är en nackdel med den struktur vi har, där landstingen enbart sitter med kostnaderna och inte får ta del av intäkterna om de gör människor friskare.

Stämmer det att det slängs mycket läkemedel?

– Det kommer en hel del i retur till apoteken, läkemedel som har stått i hyllor och skåp, exempelvis hos äldre personer som har gått bort.

Går det att effektivisera det på något sätt?

– Jag tror att informationen, både från oss till sjukvården och från sjukvården till patienter, kan förbättras. Man kan bli bättre på uppföljning, och se till att patienter som behöver medicinen verkligen tar den. Om vi inte gör det slängs ju en massa i onödan.

– Så det finns mycket, mycket att göra.