Aqeristyrelsen släppte ingen Hubert över bron

Det var en städad men under ytan ganska dramatisk extrastämma i lilla First North-listade IT-bolaget Aqeri som utspelade sig på advokatbyrån Kilpatrick Stocktons kontor på Blasieholmen i Stockholm på onsdagseftermiddagen.

Hubert Johansson hade kallat till stämman eftersom han representerar nästan 20 procent av rösterna – drygt 10 procent via egna bolaget MaxVector, och åtta procent därutöver i form av folk som stödjer honom – i Aqeri och som ”största externa investerare” vill ha insyn och styrelserepresentation. Johanssons tanke är att bolaget kanske skulle gå bättre som affärsområde i ett större bolag, något han inte vet säkert men vill ha insyn i bolaget för att kunna avgöra. Nu går det med förlust.

Realtid.se anländer ett par minuter i fyra på onsdagseftermiddagen och får sitta i ett mindre mötesrum med de stämmodeltagare som inte ingår i styrelsen; dessa sitter i själva stämmolokalen och förbereder sig. Efter några minuter visar Kilpatrick Stocktons receptionist vägen in till huvudlokalen, och mötet börjar under ledning av Kilpatrick Stockton-delägaren Erik Nerpin.

Efter lite formalia presenterar Hubert Johansson sig och berättar lite om sin bakgrund, bland annat att han har erfarenhet av aktiehandel sedan 1992 och att han har arbetat med kapitalanskaffning. Han säger att han sedan han investerat i bolaget har föreslagit Aqeri att bli adjungerad medarbetare till styrelsen och bidra med sina idéer, men då detta inte har accepterats fann han det för gott att kalla till extrastämman.

En smula hotfullt nämner Johansson att det går att kalla till flera extrastämmor om hans förslag om att få vara med i styrelsen inte går igenom.

Styrelseordförande Göran E Larsson är privatinvesterare och styrelseproffs och har en bakgrund i riskkapitalbolaget Traction, där han har varit delägare. Via egna bolaget Eddaconsult – Larsson bor på Eddavägen i Djursholm – äger han 7,69 procent av Aqeri och är den av den trehövdade styrelsen som för dess talan.

Larsson inleder med att redogöra för att styrelsen berett Hubert Johanssons och dennes bolag MaxVectors förslag, och säger att man uppskattar den nya ägaren.

– Ja, vi är en liten styrelse, säger Larsson, och säger att man idealt sett borde vara 4–5 personer.

– Men det är svårt att hitta någon som uppfyller kravspecifikationen: det ska vara någon med industriell erfarenhet, och gärna med export- och försvarsbakgrund. Personen ska dessutom passa ihop med oss som redan sitter här, säger Larsson.

– Vi har letat och letat och intervjuat, men inte hittat någon som passar, fortsätter han och förklarar hur speciell profil Aqeri har.

Vad gäller Hubert Johanssons tankar om strukturaffärer har styrelsen en annan uppfattning, fortsätter Larsson: det är snarare organisk tillväxt som är aktuell.

– Vi ser inte riktigt att utvecklingen går åt det hållet med konsolidering som du är inne på. Det har visserligen dykt upp möjligheter, men ingen har passat.

Larssons tal mynnar ut i att de tre huvudägarna – som alltså är samma personer som sitter i såväl styrelse som valberedning – föreslår att den nuvarande styrelsen kvarstår.

Hubert Johansson får ordet igen.

– Tycker ni inte att det är ett problem att valberedningen är samma tre personer som sitter i styrelsen? Som det är nu utestänger ni den största externa investeraren från insyn.

Per Lundin från Aktiespararna hakar på Hubert Johansson och frågar hur valberedningen egentligen utvärderar styrelsen när det är samma personer i båda organ.

Göran E Larsson svarar att det är fråga om ett litet bolag – man har gått från nästan 40 till 20 anställda den senaste tiden – och diskussionen kommer in på i vilken mån man följer bolagskoden. Det gör Aqeri bara i viss utsträckning, men Larsson menar att det är det som är lite av poängen med småbolagslistor som First North.

– Många väljer att följa koden även på First North, säger Hubert Johansson.

– Jo, till viss del, säger Larsson och får uppbackning av sin styrelsekollega Krister Moberger, vars bakgrund är som CFO i flera bolag. Nu är han det i Ektornet, Swedbanks fastighetsbolag.

– Flaggningsplikten är ett annat exempel på sådant som vi inte följer, säger Moberger, med meningen att det inte bara är rekommendationerna om att ha olika personer i styrelse och valberedning man inte följer. Larsson säger att det i vilket fall inte finns några möjligheter för Aqeri att flytta upp till den större listan hos Nasdaq i dagsläget, även om det kanske är ambitionen på sikt.

– Är ni nöjda med aktiens utveckling, frågar Hubert Johansson retoriskt (se kursutvecklingsdiagram till höger).

– Nej, men vi är nöjda med de uppstädningsåtgärder som genomförts på senare tid, det har varit väldigt svårt att återuppbygga förtroendet från det misslyckade köpet av Propac för tre år sedan, säger Göran E Larsson och nämner den tidigare under dagen presenterade indiska ordern som ett exempel på att företaget nu är på rätt väg.

Per Lundin håller inte med:

– Jag måste säga att jag blir väldigt orolig: ni följer inte koden, ni har inga listbytesambitioner, och antalet medarbetare har gått från 36 till 20.

Hubert Johansson slår fast:

– Har man valt att vara ett publikt bolag får man ta konsekvenserna av det. Aqeri kanske skulle fungera bättre som affärsområde i ett annat bolag.

Diskussionen kommer att handla om huruvida den nuvarande styrelsen egentligen handlar med aktieägarnas bästa för ögonen. VD Jan Israelsson, som också sitter i styrelsen och är Aqeris ena grundare, blandar sig för första gången i diskussionen och säger att man självklart gör det. Han nämner att förvärv inte är uteslutet.

Hubert Johansson håller inte med, och menar att det nuvarande agerandet är att likställa med att ”fullständigt skita i” externa aktieägare.

Johansson säger det i samma lugna ton som samtalet dittills förts i, och han poängterar att han om han beviljas den insyn han åstundar kanske inte alls kommer att komma fram till att en strukturaffär är det bästa för bolaget. Men Göran E Larsson, som talar ett vårdat språk utmejslat under en lång näringslivskarriär – han har dessutom varit anlitad som konsult-vd på TT – utnyttjar kontrahentens ordval.

– Jag tror inte att vi någonsin uttryckt oss så, säger han och förklarar åter att Johanssons kompetensprofil inte riktigt matchar Aqeris efterfrågade kompetensprofil, att arbete med att utse en styrelseledamot till pågår, och att man hoppas kunna presentera en kandidat på den ordinarie stämma som ska hållas om ungefär ett halvår.

Per Lundin tar fasta på en Larsson-formulering om att ”styrelsen ska må bra”, något han vänder sig starkt emot: det är väl ändå företaget som ska må bra?

– Och vad är det som gäller egentligen, organisk tillväxt som Göran förespråkar eller förvärv som Jan pratar om? Vad är strategin?

Svaret, som i någorlunda samstämmig form kommer från både Israelsson och Larsson, blir att det ena inte måste utesluta det andra – måste man vara så fyrkantig, frågar exempelvis Larsson.

Per Lundin frågar om styrelsen verkligen anser att bolaget har den kritiska massa som krävs i stora försvarsaffärer med långa ledtider och annat, och Göran E Larsson förklarar hur slagigt det kan vara i försvarsbranschen – inte minst när man jobbar mot Indien.

Diskussionen handlar under en stund om huruvida man som litet utvecklingsbolag egentligen har på börsen att göra, apropå att sälja bolaget till någon större aktör. Hubert Johansson nämner att norska DataRespons tidigare visat intresse för Aqeri, och Larsson nämner att det kan vara en fördel att vara ett litet snabbfotat bolag. En av de enskilda aktieägarna frågar Johansson om han äger något av DataRespons, och får ett nekande svar.

Det blir dags för röstning. Hubert Johansson frågar ordförande Nerpin om styrelseledamöterna verkligen får rösta i en fråga som så tydligt berör dem själva, men får till svar att det enda som är potentiellt jävsproblematiskt på en stämma är frågan om ansvarsfrihet: i alla andra frågor har samtliga aktieägare rösträtt.

Utöver Johansson och Aktiespararna röstar mötets minsta aktieägare, en man med 138 aktier, för MaxVectors förslag. Styrelsen och den andra grundarbrodern röstar nej, och genom att de utgör 75 procent av stämman får inte Hubert Johansson tillträde till styrelsen.

Mötet förklaras avslutat. Realtid.se får yttrande- och fotograferingsrätt, och frågar när folk börjat röra på sig i rummet Göran E Larsson om någon searchfirma involverats för att hitta kompletterande styrelseledamöter.

– Inte än, men vi har övervägt det, förklarar styrelseordföranden. Det låter på honom som att det kan bli aktuellt.

Hubert Johansson sitter i en annan del av rummet och pratar med Per Lundin. Han säger till Realtid.se att han inte anser det onödigt att ha kallat till stämma utan att ha förankrat sitt förslag.

– Det är bra att de här frågorna väcks, förklarar han och ser inte särskilt missnöjd ut med hur röstningen utföll.

Kommer du att kalla till flera extrastämmor, som du var inne på i början?

– Det får vi se, jag ska prata lite med styrelsen nu, säger Johansson och rör sig mot de tre herrar han anser ha för likartad profil.

– Det är en väldigt enkelriktad styrelse. De hade ju till exempel inte förmåga att se vartåt det barkade med det gamla förvärvet, säger han.

Stämman är över, och Realtid.se försvinner från Blasieholmen till Södermalm, där några hundra jurister har bankett (se bildspel).