Realtid

"AP-fondsnämnden en onödig mellaninstans"

Realtid.se
Uppdaterad: 09 okt. 2015Publicerad: 09 okt. 2015

Svenskt Näringslivs remissvar föreslår att Pensionsgruppens förslag allvarligt försämrar systemets stabilitet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Börs & finans

Fastighetsbolagen som lyser upp börsen

12 feb. 2025

Det är bättre att inte genomföra några förändringar alls än att genomföra promemorians förslag på den nya modell för AP-fonderna som publicerades innan midsommar.

Förslaget som det ser ut nu kan på ett allvarligt sätt försämra stabiliteten i pensionssystemet samtidigt som AP-fonderna 1-4 fungerar bra nu och uppfyller de krav som ställs på dem. Detta fastslår Svenskt Näringsliv i sitt remissvar till förslagen i promemorian.

Svenskt Näringsliv är tydligt med att AP-fondsnämnden inte borde inrättas och kallar den en ”onödig mellaninstans som inte tillför något annat än otydlighet”.

”Styrningen över förvaltningen bör därför även fortsättningsvis ytterst ske genom att målsättningen är fastställd i lag och den direkta förvaltningen ska – som idag – utföras av självständiga styrelser. AP-fondsnämnden ska därför inte inrättas”.

Kritiken mot nämnden gäller framför allt risken för en ökad styrning från regeringens håll och därmed minskad frihet och en övervägande fara att investeringsverksamheten drabbas.

”Detta åskådliggörs t ex av att det ska vara regeringen som beslutar om kostnadstaket för AP-fondsmyndigheternas verksamhet. Sammantaget ges regeringen förutsättningar att styra över AP-fondsnämndens verksamhet och över AP-fonderna i administrativa frågor på ett sådant sätt att AP-fondernas självständighet i placeringsverksamheten

inskränks”, skriver Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne i remissvaret.

Svenskt Näringsliv håller med om att det finns skäl att se över delar av pensionssytemet och göra förändringar men att det nuvarande förslaget riktar in sig på fel saker.

ANNONS

Förvaltningen av AP-fonderna fungerar bra och att det vore fel att gå över till en oprövad modell speciellt eftersom dagens ränteläge ser annorlunda ut än när Pensionsgruppen träffade sin överenskommelse i mars 2014.

”Om några förändringar ändå ska göras i lagstiftningen kring AP-fonderna så bör styrningen över fonderna förändras på ett sådant sätt att denna flyttas närmare riksdagen än idag. Detta kan uppnås om det skapas ett särskilt organ för AP-fondernas styrning direkt under riksdagen. Syftet med en sådan omläggning skulle vara att säkerställa att pensionssystemet blir långsiktigt hållbart och att inte kortsiktiga politiska önskemål kommer att påverka AP-fondernas möjlighet att uppnå målet – att uppnå största möjliga nytta för pensionssystemet”, skriver Lemne.

Enligt det sistnämnda så föreslås att ett Statens pensionsfullmäktige införs och att AP-fonderna samt Pensionsmyndigheten tillsammans årligen rapporterar om tillståndet i pensionssystemet.

Denna fullmäktige ska också tillsätta ledamöterna i styrelserna för AP-fonderna.

Svenskt Näringsliv stödjer dock förslaget på en punkt: Sjätte AP-fonden bör avvecklas i enlighet med det som presenterades tidigare.

Utöver det bör antalet buffertfonder även fortsättningsvis vara fyra.

”Det finns ingenting vare sig i promemorian eller i Buffertkapitalutredningen som ger stöd för att det skulle finnas några vinster av betydelse att göra genom att minska antalet fonder till tre. Tvärtom framhöll utredningen bland annat att förvaltningskostnaderna är låga i AP-fonderna”, skriver Lemne.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Realtid.se
Realtid.se
ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS