Anders Borg vill banta skulden

Regeringen är betydligt mer optimistisk än många andra konjunkturbedömare om de kommande årens tillväxt. Samtidigt anser finansminister Anders Borg att Sveriges statsskuld måste mer än halveras.

Flera andra prognosmakare har tidigare gjort samma sak. Därför var det ingen skräll att Borg, i samband med ett anförande i Visby på måndagen, valde att kraftigt skriva upp prognosen för 2010 års tillväxt. Och trots uppjusteringen har regeringen en relativt försiktig syn på den ekonomiska utvecklingen i år.

Men när det gäller de två kommande åren är det tvärtom. Regeringen väljer att ligga kvar med en relativt hög prognos för tillväxten 2011 och höjer bedömningen rejält för 2012. Därmed ser den betydligt ljusare på ekonomin än exempelvis Konjunkturinstitutet (KI) och Riksbanken, både när det gäller tillväxt och arbetslöshet.

Olle Holmgren, ekonom på SEB, är något överraskad över den stora skillnaden mellan regeringens och andra bedömares prognoser.

– Vi tror att om tillväxten i Europa hackar så får Sverige svårt att växa så mycket, säger han.

Borg får dock stöd av Nordeas chefsekonom Annika Winsth, som också tror på en stark tillväxt de kommande åren.

– Prognosen ligger väldigt väl i linje med den bedömning som vi gör. KI har varit försiktiga länge och vi tror att de ligger för lågt. Vi tycker att det ser starkare ut, säger hon.

KI:s generaldirektör Mats Dillén uttrycker sig försiktigt om skillnaden, men säger att den främst gäller bedömningen av arbetsmarknaden.

– Departementets prognos för arbetsmarknaden är kanske optimistisk men osäkerheten är stor. Under den senaste tiden har arbetsmarknaden inte följt tidigare mönster så det finns all anledning att vara ödmjuk i de här bedömningarna, säger Dillén.

Även om han i grunden ser positivt på konjunkturen höjde han ett varningens finger för att den ekonomiska oron, kopplad till de statsfinansiella problemen i främst Sydeuropa, kan blossa upp på nytt mot slutet av sommaren.

– Nästan alla kriser inträffar i augusti och september och vi måste ha beredskap för det, sade Borg.

För att möta framtida kriser måste också den svenska statsskulden minskas mer, enligt finansministern. Han räknar med att den kan vara nere på motsvarande 30 procent av BNP 2014, om regeringen får fortsätta med den förda politiken. Men det räcker inte på långa vägar, enligt Borg:

– Vi bör ner till nivåer som vi hade på 70-talet, 10-15 procent, sade han.

Denna målsättning fick snabbt hård kritik från oppositionen.

– Jag tror att bakom målet ligger en stor utförsäljning av tillgångar och det vill jag inte ställa upp på, säger Thomas Östros (S).